Förhandlingarna har kört fast: Retroaktiva höjningar för 35 000 hyresgäster
Energikrisen och de skenande kostnadsökningarna sätter både hyresvärdar och hyresgäster på prov. Redan tidigt i september förutsåg Hyresgästföreningen att 2023 års förhandlingar skulle bli den svåraste förhandlingsomgången på många år. Och hittills har föreningen fått rätt. Bostadsbolagen har lämnat in rekordhöga yrkanden inför 2023. De som lämnats in ligger ofta på 9-10 procent, vilket är betydligt högre än ett ”vanligt” år.
Uppsalahem har högsta yrkandet
Av de kommunala bostadsbolagen i region Aros-Gävle går Uppsalahem ut hårdast, med ett yrkande på 9,65 procent.
Västmanländska Salabostäder yrkar på 4,58 procent. Hyresgästföreningens bud låg på 3,2 procent när förhandlingarna kärvade och körde fast.
Nu ska den centrala hyresmarknadskommittén, HMK, lägga fram medlingsförslag i båda fallen. Sedan är det upp till parterna att godta eller avvisa dem. Om parterna inte accepterar budet går ärendet tillbaka till HMK för ny prövning av en oberoende ordförande. Det budet kan parterna inte förkasta.
Även i Stockholm har förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och de tre allmännyttiga bostadsbolagen strandat, samt det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem i Skåne.
Olika tolkningar av överenskommelsen
Uppsalahem och Salabostäder uppger samma skäl till varför de valde att lämna förhandlingsbordet – att parterna tolkar den nya trepartsöverenskommelsen olika (se faktaruta). Tanken med överenskommelsen, som togs fram av Hyresgästföreningen, Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna, var att förhandlingarna skulle gå smidigare när alla var överens om vilka faktorer som ska ligga till grund för hur höga hyreshöjningarna ska bli.
– Vi såg ingen mening att fortsätta förhandla när vi hade så olika sätt att se på den. Vi har gjort ett seriöst försök att tolka modellen – plockat bort allt subjektivt och tittat på historiska data och lokala förutsättningar och kommit fram till 4,58 procent, säger Bernard Niglis, vd för Salabostäder med cirka 2 700 lägenheter.
Efter nio möten utan att parterna närmade sig varandra tyckte inte heller Uppsalahems vd Mattias Tegefjord att det var någon mening med att fortsätta förhandla.
– Båda parter behöver hjälp med att hitta fram till hur vi ska tolka trepartsöverenskommelsen. Nu får hyresmarknadskommittén guida oss fram till hur vi ska läsa dokumentet, säger han.
Enligt Mattias Tegefjord har Uppsalahem beräknat sitt yrkande utifrån de fem parametrarna i trepartsöverenskommelsen, som även blickar tillbaka på de senaste tre åren.
– Men Hyresgästföreningen vill titta på hur vår ekonomi ser ut och sätta hyran utifrån det, som man brukade göra förut.
Vad skulle en hyreshöjning på 9,56 procent innebära för hyresgästerna?
– Jag har stor förståelse för att den ekonomiska situationen i samhället är svår och drabbar både privatpersoner och företag. Men för att vara en långsiktigt attraktiv boendeform måste vi ha täckning för de kostnader vi drabbas av. Det som har blivit mycket dyrare måste vi fortsätta göra.
Mattias Tegefjord betonar att parterna inte är osams, trots de olika synsätten.
– Även fast vi står ovanligt långt ifrån varandra har samtalsklimatet varit gott.
Bördan ska inte läggas på hyresgästerna
Lena Jansson Nordin på Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle är den som förhandlat både med Salabostäder och Uppsalahem.
– Att vi tolkar trepartsöverenskommelsen olika är genomgående. . Jag bedömer att det beror på att överenskommelsen i sig ger för stort utrymme för tolkningar och därför kommer vi till helt olika slutsatser. Vi menar, till skillnad från hur Uppsalahem och Salabostäder har valt att tolka skrivningarna, att hyreshöjningen inte ska grundas i en indexering av hyreshöjningen utan även fortsatt ska förhandlas. Det tycker vi inte att vare sig Uppsalahem eller Salabostäder har tagit hänsyn till, säger hon.
Mattias Tegefjords beskrivning av Hyresgästföreningens sätt att se på förhandlingarna stämmer inte, enligt henne.
– Nej, vi har inte tittat på deras ekonomi. Däremot har vi justerat vissa siffror från Nils Holgersson-rapporten, till exempel. Och vi kan inte acceptera att bördan i sin helhet, med den extrema kostnadsutvecklingen vi har, ska läggas över på hyresgästerna, säger hon.
Hela landet – så mycket vill värdarna höja din hyra
Hyresmarknadskommittén, HMK, är den instans för tvistelösning som Hyresgästföreningen och kommunala bostadsbolag tillsammans kan vända sig till om de inte lyckas komma överens i hyresförhandlingarna.
I kommittén ingår representanter för både Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta (tidigare Sabo), de allmännyttiga bostadsföretagens branschorganisation.
Från och med förhandlingsåret 2023 rekommenderas fem olika faktorer som grund för de årliga förhandlingarna. Två reflekterar lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, vatten och avlopp och avfall samt förvaltnings- och underhållskostnader. Tre faktorer är nationella – räntor, BNP och BNP per capita samt inflation exklusive hyror. Bakom trepartsöverenskommelsen ligger Hyresgästföreningen, Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna.
Källa: Hyresgästföreningen
