Här öppnas nya dörrar i Hageby
Det är torsdag eftermiddag och gråkallt ute. Riktigt ruggigt, faktiskt. Kanske är det därför det känns så skönt att öppna dörren till Portalen i Hageby och kliva in. Eller så är det de nya Norrköpingsborna och den atmosfär de skapar tillsammans. I Hageby finns människor från nästan hundra länder som tillsammans talar trettioåtta språk.
– Portalen är ett koncept, en strategi, ett nätverk, en mötesplats och ett sätt att bemöta människor, säger Natalia Bonilla Osma, verksamhetsledare för Portalen och som har varit med sedan starten för fem år sedan.
De som står bakom Portalen är Hyresbostäder, ABF, Marieborg folkhögskola, Svenska kyrkan, Migrationsverket och Norrköpings kommun.
– Målet med verksamheten är att leda människor till egen försörjning, säger Natalia.
I köket är en kvinna i röd schal i full färd med att plocka in porslin och glas i diskmaskinen. Klirrandet blandas med sorlet från de som har rast från svensklektionen.
– Det här är ett ställe som har hjälpt mig jättemycket, säger George Bitter. Här får jag lära mig svenska och träffa nya människor.
Han är från Syrien och kom till Sverige för drygt ett år sedan. Han studerade datavetenskap i Damaskus och här i Sverige har han under hösten hjälpt bibliotekets ”digibuss” när den har kommit till Hageby för att bland annat visa spännande teknik.
– En av Portalens framgångsfaktorer är att den som kommer hit får mycket samtidigt som den förhoppningsvis ger mycket tillbaka, säger Natalia och tar George som exempel.
Han lär sig svenska på Portalen samtidigt som han delar med sig av den kunskap han har av till exempel datorer, teknik och robotar. Själv kom Natalia från Colombia år 2009. Hon är arkitekt och har en magisterexamen i hållbar utveckling. Hennes mål var att genast komma i gång med språkstudierna, men kön till SFI var tre månader lång.
Hon började själv studera vid Folkuniversitetet och senare Linköpings universitet och Marieborgs folkhögskola. När hon väl kom till SFI fick hon omdömet att uttalet inte var tillräckligt bra och att hon borde söka ett enkelt jobb. Genom egna initiativ fick hon en praktikplats på Hyresbostäders bosocialavdelning. Den ledde till tjänsten som verksamhetsledare för Portalen.
Vad tycker du är det bästa med Portalen?
– Att vi litar på människor och får dem att känna sig behövda. Därigenom får de självkänsla så att de lättare lär sig språket och snabbare kommer ut i arbetslivet.
Hade du blivit integrerad snabbare om Portalen hade funnits när du kom hit?
– Absolut. Här får man inte bara lära sig språket, utan även de sociala koder som finns i det svenska samhället. Hit kommer alla myndigheter för att informera och vi har dessutom yrkesmentorsprogram som kan hjälpa människor att hitta vägen till sin bransch här i Sverige.
Simel Danho och hennes syster Rouba Danho kom till Sverige från Syrien samma dag som George Bitter. Simel gick på gymnasiet när hon flydde från Syrien. Här drömmer hon om att lära sig ännu bättre svenska för att kunna fortsätta studera.
– Jag vill bli tandläkare, säger hon.
Rouba arbetade med företagsekonomi i Syrien och vill gärna fortsätta med det. Febee Haddad är också från Syrien. När hon kommer ut från språklektionen har det hänt en olycka med ett juicepaket i kylskåpet. Hon frågar genast om hon kan hjälpa till.
– Jag har fått massor av bra hjälp här på Portalen, säger hon. Här lär jag mig svenska, vilket kan öppna dörrar till jobb.
Vad upplever du som störst skillnad mot att bo här jämfört med i Syrien?
– Klimatet. Febee skrattar. Men jag har fått lära mig att det inte finns några dåliga väder, bara dåliga kläder.
- Drivs av Hyresbostäder, ABF, Marieborgs folkhögskola, Svenska kyrkan, Migrationsverket och kommunen.
- Vill ge nyanlända hjälp och stöd att skaffa egen försörjning.
- Startade i Hageby 2011 och öppnar nu i fler stadsdelar. 2017 i Ringdansen och 2018 i Marielund.
- Låna ut dig själv. Stadsbiblioteket i Norrköping och frivilligcentralen ordnar möten mellan nyanlända och svensktalande genom projektet ”låna en svensk”.
- Bli kontaktperson. Kommunen söker bland annat frivilliga i åldern 25–40 år som kan tänka sig vara kontaktperson åt ensamkommande flyktingbarn.
- Arbeta tillsammans. Många föreningar och nätverk ordnar aktiviteter och insamlingar för nyanlända. Läs mer på norrkoping.se/vard-omsorg/flykting