Här riskerar äldre stå bostadslösa – Jörgen har väntat flera år på lägenhet utan mögel
I två års tid har 68-åriga Jörgen Ax i Köpingsvik försökt få komma ifrån den mögliga lägenheten som gör honom sjuk. Han är en av de som drabbats av den akuta bristen på anpassade hyreslägenheter i Borgholms kommun.
– Jag har bott här i 27 år, men enligt de papper jag har på lägenheten har den inte renoverats sedan den byggdes för 35 år sedan, säger Jörgen Ax.
Sveriges befolkning blir allt äldre, samtidigt lämpar sig stora delar av det ordinarie bostadsbeståndet dåligt för personer med nedsatt rörlighet. Det innebär att efterfrågan på anpassade boenden i form av trygghetsbostäder och seniorbostäder samt hyreslägenheter på bottenplan eller med tillgång till hiss förväntas bli allt större.
I Borgholms kommun är så många som 30 procent av invånarna redan över 70 år. Men trots detta visar Hem & Hyras granskning att det finns få hyresbostäder anpassade för personer med nedsatt rörlighet och det finns inget kommunalt trygghetsboende.
Färre bor i särskilt boende
Enligt Boverket har andelen äldre som bor i särskilda boenden stadigt minskat. Detta beror delvis på att dagens äldre är friskare men det handlar också om en medveten politik från samhällets sida.
– Vi har en åldrande befolkning och vi har ett tufft läge vad det gäller byggandet. Många av kommunerna uppger dessutom själva att de inte har en balans och att de tror att det kommer att bli ännu tuffare, säger Ulrika Bensköld, utredare på Boverket som följt frågan sedan 2004.
I hela riket beräknas åtta procent av befolkningen vara 80 år eller äldre år 2040, jämfört med fem procent idag. Om det ska finnas lämpliga bostäder åt denna grupp menar Boverket att utbudet av olika sorters bostäder skulle behöva utökas, bland annat genom byggandet av hyresrätter i så kallade trygghetsbostäder.
– Jag tror att många glesbygdskommuner vet att de som bor kvar hemma behöver mycket hemtjänst och i längden går det inte att försvara den kostnaden. I stället försöker de då hitta lösningar som gör att de kan samla de äldre närmare varandra till exempel genom att bygga trygghetsbostäder eller särskilda bostäder för äldre, säger Marie Sand, ansvarig för sammanställningen av Boverkets bostadsenkät.
De drabbas hårdast
Men i Boverkets senaste undersökning angav endast 176 kommuner att de i dag har trygghetsbostäder, medan 101 kommuner angav att de saknar trygghetsbostäder, trots att 50 av dessa kommuner samtidigt bedömde att det fanns ett behov av detta i kommunen.
Ser ni att det är någon grupp som drabbas extra hårt av detta?
– Vi ser att ensamstående kvinnliga pensionärer har det ekonomiskt mycket tuffare för de äger bostäder i mindre utsträckning. Det gör att det är svårare för dem att efterfråga en lämplig bostad, säger Marie Sand.
Även om befolkningen åldras i hela landet är det två län som sticker ut i statistiken, Gotland och Kalmar län. Där förväntas så mycket som elva procent av befolkningen vara över 80 år 2040. Men när Hem & Hyra frågar kommunerna i Kalmar län om tillgången på anpassade bostäder för äldre visar det sig att knappt hälften har ett trygghetsboende i kommunal regi. Dessutom är variationen stor i antalet vanliga hyresrätter som antingen ligger på markplan eller har tillgång till hiss. Procentuellt är utbudet som störst i Kalmar, Oskarshamn och Västerviks kommun medan Borgholms kommun sticker ut som den kommun i Kalmar län med absolut sämst tillgång på anpassade hyresrätter.
– Det har ju byggts en del seniorboenden men de är alla bostadsrätter och vi tycker att det även behöver finnas hyresrätter. För en del medlemmar har det inte så fett, säger Per-Einar Tuvesson, ordförande för pensionärsföreningen SPF-seniorerna Borgholm.
”Funkar så länge man orkar gå i trappor”
Han och många andra frågar sig nu vart de som inte har råd att köpa en bostadsrätt ska ta vägen när de inte längre kan köra bil eller klarar av att gå i trappor.
– Jag bor på andra våningen i ett gammalt hus och det funkar ju så länge man orkar gå i trappor. Men sedan kommer det ärligt talat bli väldigt svårt.
Även PRO:s ordförande i Borgholm instämmer i bilden av att det råder stor brist på hyreslägenheter anpassade efter den åldrande befolkningens behov.
– Ofta vill man ju bo kvar i närheten av där man bor. Så det är ju sorgligt om bostadsbristen ska göra att man tvingas flytta till en annan kommun, säger Jan Tordkvist.
Pensionärsföreningarna riktar nu ett gemensamt krav mot kommunen att en trygghetsboende ska byggas. De anser att det borde ligga även i kommunens intresse eftersom ensamheten bland de äldre breder ut sig, samtidigt som hemtjänsten pressas allt hårdare.
– Bristen på lägenheter gör att folk försöker bo kvar så länge de kan. Men vi tror att det både skulle motverka ensamheten och spara otaliga hemtjänsttimmar om fler äldre bodde i ett centralt trygghetsboende, säger Per-Einar Tuvesson.
Bristen på bostäder driver äldre från kommunen
Även kommunalrådet Ilko Corkovic (S) är bekymrad över situationen. Han berättar att han vid flera tillfällen kontaktats av personer som har haft svårt att hitta en lämplig bostad i kommunen.
– Vi vet att det finns äldre som väljer att flytta över kommungränsen för att få en lägenhet, säger Ilko Corkovic, kommunalråd i Borgholm.
Enligt honom är den viktigaste orsaken till bristen på hyresrätter i kommunen att de historiskt inte har haft något kommunalt bostadsbolag.
– Vi startade en allmännytta för tre år sedan eftersom vi insåg att det inte byggs några hyresrätter om vi inte har kommunala aktörer. Men jag önskar nu att vi hade tagit tag i att starta allmännyttan direkt när vi tog över styret i kommunen 2014.
Samtidigt är det svårt att räkna hem byggnationen av nya hyresrätter rent ekonomiskt.
– Om du bygger nya hyresrätter idag får du räkna med att det går rejält minus. Därför jobbar vi för att få tillbaka investeringsstödet, det skulle ge oss en rimlig chans.
Inom tre år ska det finnas ett nytt trygghetsboende
I väntan på ett eventuellt nytt statligt investeringsstöd, som tidigare fanns för nybyggen, är även kommunen inne på att bygga om befintliga byggnader till trygghetsboenden. Ilko Corkovic lovar att det inom en rimlig tid ska finnas ett trygghetsboende med hyresrätter i kommunen.
Vad är en ”rimlig tid” då?
– Säg tre år. Vi ska göra allt vi kan för att alla som är födda och uppvuxna och som vill bo här ska kunna bo kvar i kommunen.
Tills vidare fortsätter Jörgen Ax att vänta på ett bättre boende. När vi senast skrev om hans situation i november 2022 var både Borgholms kommun och hyresvärden överens om att lägenheten var i akut behov av renovering och direkt olämplig som bostad. Men miljönämnden ville ändå avvakta med att skriva ett beslut om att skadorna var tvungna att åtgärdas inom en viss tid. Detta eftersom de var oroliga för att hyresvärden skulle tvingas evakuera Jörgen oavsett om han hade någonstans att ta vägen eller ej.
– Han kan inte bo kvar där så som det är nu och värden har sagt att han ska åtgärda det. Däremot har jag inte skrivit något beslut ännu eftersom det är svårt att veta vad jag ska sätta för tidsaspekt då det är hyresgästen själv som måste hitta en evakueringsbostad under tiden, sa Anja Bylin, ansvarig för ärendet på miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun till Hem & Hyra 2022.
”Ingen skyldighet att hjälpa”
När vi kontaktar henne på nytt i augusti 2024 låter hon via mejl meddela att situationen är fortsatt oförändrad. Kommunen har egentligen ingen skyldighet att hjälpa en person i Jörgens situation att hitta en ny bostad, menar hon. I stället är han hänvisad till den ordinarie bostadskön.
Trots det har de enligt Jörgen försökt hjälpa till och lotsa honom rätt. Men grundproblemet är att det knappt finns några anpassade hyreslägenheter alls i kommunen.
– Jag står i kö men jag har ännu inte blivit erbjuden någon lägenhet som skulle fungera för mig med de behov jag har, säger Jörgen Ax.
Jörgen kan bara gå korta sträckor och inomhus använder han sig av en rullator och en kontorsstol med hjul. Utomhus har han en permobil till hjälp.
– Det är klart att jag inte vill inte bo i en sunkig lägenhet och om jag inte hade varit handikappad hade jag flyttat direkt. Men nu måste jag hitta en lägenhet som är anpassad efter mina behov, säger Jörgen Ax.
Vad tycker du om att det finns så få hyreslägenheter anpassade för folk med nedsatt rörlighet?
– Jag har absolut speciella behov men det känns ändå för jävligt att de bara bygger för turisterna på Öland. Det byggs hur mycket som helst, men bara åt de som har råd att köpa, säger Jörgen Ax.
- Hyreslagen har ingen särreglering för mögel utan en mögelskada behandlas som vilken brist som helst.
- Hyresvärden har ingen skyldighet att ordna med en evakueringslägenhet under tiden som de renoverar lägenheten för att återställa den i fullt brukbart skick.
- Däremot är det vanligt att de ändå erbjuder sig att hjälpa till med detta då de vill behålla en god relation med hyresgästen och minska risken för hyresnedsättning eller skadestånd.
Källa: Glenn Karlsson, jurist på Hyresgästföreningen
- Det finns ingen entydig definition av trygghetsbostäder utan det kan se ganska olika ut. Trygghetsbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.
- Till skillnad från ett särskilt boende ingår inte mat, service, omvårdnad eller sjukvård, utan den som behöver det får ansöka om hemtjänst eller hemsjukvård på samma villkor som andra.
- För att få plats på särskilt boende krävs ett biståndsbeslut från kommunen.
Källa: Boverket
