Här struntar varannan i valet
Svenskarnas valdeltagande ökar. Sedan 2002, en bottennotering, har antalet soffliggare minskat för varje val. Trots denna utveckling finns det områden som går mot trenden.
I 27 valdistrikt röstade färre än hälften av invånarna i senaste valet. Hem & Hyras granskning visar inte bara att valdeltagandet är lågt, utan att det till och med minskar i flera distrikt.
Inte sällan handlar det om områden där arbetslösheten är högre och medelinkomsten lägre – faktorer som enligt forskningen är sammankopplade med lågt valdeltagande. Även utländsk bakgrund är en sådan faktor.
Allra sämst är man på att rösta i stadsdelen Gårdsten i Göteborg. För varje val har andelen röster i området minskat. 2014 gick bara drygt var tredje invånare i norra Gårdsten till vallokalen, vilket var det sämsta deltagandet av samtliga valkretsar i Sverige.
När Hem & Hyra anländer till miljonprogramsområdet med kryddklingande gatunamn är det till en början svårt att få folk att berätta om varför så få röstar. Många talar nämligen varken svenska eller engelska.
– De flesta här bryr sig helt enkelt inte. Man känner inte att man tillhör det svenska samhället, och många vill inte göra det heller, säger Fadhil, som har bott i Gårdsten i ett drygt decennium.
Bara ungefär en tiondel av hans vänner har ett jobb. Resten gör vad de kan för att fördriva tiden.
– Situationen är akut. Människor här måste engageras i samhället, missnöjet är oerhört stort. Det är därför jag röstar på Moderaterna – folk måste ut och jobba.
Fadhil är emellertid ett undantag. Förra valet fick Socialdemokraterna tio gånger fler röster än Moderaterna i Gårdsten. Två S-anhängare är de äldre herrarna Saadon Momen och Saleh Feley. Med hjälp av en tolk berättar de att nästan alla deras bekanta röstar rött, om de alls går och röstar.
– Inte många här vet mycket om politik. Vi är inte heller särskilt insatta, men det är min tro att Socialdemokraterna är bäst på att hjälpa de sjuka som behöver medicin, säger Saadon Momen.
Esohe Jane Ileso bor också i området. Hon var själv en av alla som upplevde sig stå utanför samhället, som inte ansåg att det var så viktigt att rösta. Tills hon började titta på svensk tv.
– Då såg jag vad som hände ute i samhället, vilket väckte mitt intresse att delta.
Hon tror inte att det är missnöje eller rädsla för myndigheter som avskräcker folk.
– De har bara ingen förståelse för varför de borde gå och rösta. Man borde gå runt och informera invånarna bättre, sprida budskapet.
Gårdstensbostäder, den allmännyttiga värden i stadsdelen, har dock inga planer på någon upplysningskampanj. I stället uppmuntrar marknadschefen Anki Caspersson andra aktörer att komma och informera om valet under Gårdstens lokala festival i sommar.
– Vi kan inte vara valpushare till höger och vänster, det finns oerhört mycket annat att göra.
Även den lokala hyresgästföreningen i stadsdelen saknar för närvarande en tydlig plan för hur de boende ska aktiveras, berättar Johannes Lundberg.
– Vi är medvetna om det låga valdeltagandet och att det dessutom sjönk förra valet. Rent konkret är det svårt att hitta en lösning men vi försöker hitta vägar.
Hur då, knackar ni dörr?
– Nej, vi försöker involvera människor från olika delar av staden, med olika bakgrund. Samtidigt för vi en dialog och samverkar väldigt mycket med lokala bostadsbolag.
Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs kommun, medger att man borde ha jobbat både hårdare och tidigare i vissa områden.
– Nej, här får vi vara självkritiska. Nu får vi backa tillbaka och se vad vi kan göra bättre. Satsningen på medborgardialoger hoppas vi ska ha ökat människors intresse för politik.
Att ojämlikheten i valdeltagandet ökar är problematiskt, berättar Sven Oskarsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.
– I slutändan riskerar det att få betydelse för vilken politik som förs och vilka röster som når politiker.
Här var valdeltagande lägst i kommunvalet 2014
Källa: Valmyndigheten.
Utöver de kända faktorer som påverkar valdeltagande kan även annat spela in. Sven Oskarsson tror att själva området man bor i har betydelse, oavsett ens egen socioekonomiska situation. Hans hypotes är att det kan räcka att bo i ett välmående område för att att öka det politiska deltagandet.
– Vi misstänker att det är så, men mycket handlar om att faktiskt belägga det.
Samtidigt skulle ett högre valdeltagande inte nödvändigtvis påverka resultatet av ett riksdagsval, påpekar Sven Oskarsson.
– Effekten skulle bli väldigt liten. I slutändan kommer det inte att hända något drastiskt.
- Alla som har rätt att rösta får ett brev på posten – där står i vilken lokal du ska gå och lägga din röst.
- I vallokalen finns valsedlar i tre olika färger; för riksdagsvalet, kommunalvalet och landstingsvalet. Om man vill kan man även välja att sätta ett kryss vid ett av de namn som representerar partiet på respektive valsedel.
- Riksdagsvalet: Här röstar du på det parti och den politiker du vill ska sitta i riksdagen. Riksdagen utser en regering som ska styra landet samt en statsminister, som leder regeringen.
- Kommunalvalet: Här röstar du på det parti och den politiker som ska sitta i kommunfullmäktige och styra kommunen där du bor.
- Landstingsvalet: Här röstar du på det parti och den politiker som ska sitta i landstingsfullmäktige. De beslutar i frågor som hälsovård, sjukvård och trafik.
