Här vräks flest – Mikaela kämpar för att fler ska kunna bo kvar
Tidigare var hon ensam och hann inte med alla som behövde hjälp. Mycket tid gick åt till att hitta en kollega som kunde följa med på hembesök. Man måste vara två då, av säkerhetsskäl.
– Men nu har jag fått en kollega som på prov ska arbeta heltid med mig fram till årsskiftet. Det känns bra, säger Mikaela Eränen när vi ses i början av hösten.
Hon är boendesamordnare i Eskilstuna och jobbar heltid med socialtjänstens vräkningsförebyggande arbete.
Förstärkningen behövs. Inte bara för att hembesök är ett effektivt och uppskattat sätt att nå den här gruppen människor – oftast gamla och barnfamiljer. Utan också för att trenden har varit negativ de senaste åren. Statistiken visar att allt fler hushåll i Eskilstuna tvingas lämna sin lägenheter.
Flest vräkningar under tre år
Men framför allt är Eskilstuna den kommun i landet där Kronofogden vräker flest – i förhållande till befolkning och om man tittar på de 30 största kommunerna i landet. Så har det sett ut under tre år, 2020–2022.
Det visar den uträkning som Hem & Hyra gjort, baserad på Kronofogdens statistik. I fjol vräktes 77 hushåll i Eskilstuna, vilket kan jämföras med de klart större systerstäderna Västerås och Örebro. Där var siffrorna 31 respektive 13.
Som regel har du rätt att bo kvar även om hyresvärden säger upp hyresavtalet. Men det finns undantag som bryter regeln och tvingar hyresgästen att flytta. Görs det inte frivilligt kopplas Kronofogden in för vräkning.
Hög arbetslöshet
I Eskilstuna är arbetslösheten hög, inkomst- och utbildningsnivåerna låga jämfört med Västerås och Örebro – och med riket i stort. Kommunen ligger dessutom i toppen när det gäller andelen som får försörjningsstöd.
Det är förklaringen till att fler personer vräks i Eskilstuna än i andra, jämförbara kommuner. Det menar Göran Gredfors, moderat ordförande för socialnämnden i kommunen:
– Hyrorna är lika höga här som i exempelvis Strängnäs, men folk tjänar mer och arbetslösheten är lägre där.
”Viktigast att sätta folk i arbete”
Han vill inte skjuta till mer kommunala pengar för att stärka det vräkningsförebyggande arbetet.
– Nej, för det absolut viktigaste är att sätta folk i arbete. Det har vi gjort också – arbetslösheten har sjunkit, om än från en hög nivå. Vi har jobbat hårt med att få företag att etablera sig här samtidigt som vi har satsat pengar på kommunala yrkesutbildningar, säger han.
Jessica Andersson är ordförande i Hyresgästföreningen i Eskilstuna. Hon jobbar dessutom som socialsekreterare på kommunens enhet för ekonomiskt bistånd och känner därför väl till problematiken med vräkningar.
Liksom Göran Gredfors nämner hon arbetslösheten som en förklaring till den dystra statistiken.
Höga hyror kan ligga bakom vräkningar
Men i Eskilstuna finns stora privata hyresvärdar som, enligt henne, driver upp hyrorna. Allmännyttan är relativt liten, kommunala Kfast äger ungefär en fjärdedel av hyresbeståndet.
Jessica Andersson tycker heller inte att man bygger tillräckligt med lägenheter där hyrorna är rimliga.
– Sedan har vi det vi kallar renovräkningar, alltså där man topprustar enskilda lägenheter och sedan ökar hyran med 30-40 procent. Vi pratar om flera tusenlappar och det är klart att många inte klarar att bo kvar då, säger hon.
Tidig reaktion kan leda till färre vräkningar
I framgångsrika kommuner som Örebro och Västerås går det ofta mindre än en månad från en obetald hyra till att en ansökan om vräkning skickas till Kronofogden. Ansökningen gör i sin tur att antingen hyresgästen själv, eller hyresgästen i samverkan med socialtjänsten eller andra aktörer, lyckas lösa problemet utan att vräkning måste ske.
Petra Östling är en av de ansvariga för det vräkningsförebyggande arbetet på allmännyttiga Örebrobostäder, Öbo.
– Framgångsfaktorn är att reagera direkt på en hyresskuld, samt att samarbeta med andra parter, säger hon.
”En mindre skuld är lättare att lösa”
Öbo samverkar med Örebro kommun och den ideella föreningen Eksam, som ger råd och stöd i privatekonomiska frågor till människor i utsatta situationer.
– När vi reagerar tidigt på en obetald hyra vinner man tid, eftersom skulden inte tillåts växa. En mindre skuld är lättare att lösa, säger Petra Östling.
Enligt Helen Sundin, chef för bosociala enheten på Västerås kommunala bostadsbolag Mimer, kan en kombination av aktivt uppsökande verksamhet och snabbhet minska antalet vräkningar.
– Vi försöker ringa, sms:a eller mejla för att få kontakt snabbt, när en hyra är obetald, säger hon.
Tre dagar efter utebliven hyra inleder Mimer arbetet med att få hyresgästen att betala.
Även Mikaela Eränen i Eskilstuna nämner tidsaspekten.
– Ju tidigare jag kommer in, desto snabbare kan jag se till att de här personerna får rätt hjälp. Det kan handla om boendestöd, stöd till familjer eller boskola – åtgärder som fungerar bra, säger hon.
Samarbetet med de stora hyresvärdarna funkar också bra, enligt Mikaela. En gång i månaden möts de och går igenom vilka personer som hotas av vräkning och vad som är orsaken.
Bättre samarbete
Men kommunen saknar ett helhetsgrepp över det vräkningsförebyggande arbetet. Därför jobbar nu Eskilstuna kommun med att förbättra samarbetet mellan kommunens tre socialförvaltningar.
Hyresvärdar är i de flesta fall skyldiga att underrätta socialtjänsten om någon riskerar att vräkas. I dag kan dessa brev hamna hos två olika enheter inom kommunen.
– Sedan kan en hyresgäst få brev från båda de enheterna plus att jag kan skicka brev till den personen. Det här måste samordnas bättre och det är vi på väg att göra, säger Mikaela Eränen.
Under fjolåret genomförde Kronofogden 2 523 vräkningar i landet. Det är en minskning jämfört med året innan men en ökning med 25 procent sedan 2018.
Mimers körschema för att förebygga vräkningar genomförs på mindre än en månad:
1. Tre dagar efter obetald hyra påminner Mimer hyresgästen om att betalning måste ske.
2. På åttonde bankdagen skickas ärendet till inkasso.
3. Inkassoföretaget ger åtta dagars möjlighet att betala.
4. Om ingen betalning kommer (eller förslag på lösning) skickas ansökan om vräkning till Kronofogden. I praktiken går det cirka 25-26 dagar från obetald hyra till ansökan om vräkning.
1. Efter utebliven hyresbetalning söker Öbo kontakt med hyresgästen via sms, telefonsamtal eller mejl.
2. Ungefär en vecka efter utebliven hyresbetalning skickar Öbo inkassokrav till hyresgästen. Hyresgästen får åtta dagar på sig att betala.
3. När tiden gått ut tar Öbo direktkontakt med hyresgästen, genom telefonsamtal, mejl, brev, bokade besök eller hembesök. Allt för att hitta en lösning så att hyresgästen kan bo kvar. Om ingen överenskommelse har träffats och betalning fortfarande uteblir, skickas en ansökan om handräckning till Kronofogden.
4. Från utebliven hyra till ansökan om handräckning går det cirka en månad.
• Överlägset vanligast orsak till vräkning är obetalda hyror.
• Det är alltid Kronofogden som vräker.
• I medeltal är det bara cirka 40 procent av alla ansökta vräkningar som blir verklighet. Resten av ansökningarna dras tillbaka, eftersom problemet på något sätt har löst sig före datumet då vräkningen skulle skett.
• 97 procent av alla vräkningar sker från hyresrätter, 3 procent från bostadsrätter.
