Hårdare krav vid bostadsbyggen: Nya skred måste förhindras
Bostadsområdet Björkås i Ytterby utanför Kungälv ska förtätas. Planen är att bygga 300 nya bostäder i anslutning till de befintliga hyreshusen.
Men Kungälvs kommun ligger i Göta älv-dalen, Sveriges värsta riskområde för skred. Och forskare räknar med att klimatförändringarna kommer att sexdubbla riskerna för skred de närmaste 75 åren.
När planförslaget för Björkås var ute för granskning i januari kom det skarpa synpunkter. Både från länsstyrelsen och från Statens geotekniska institut (SGI).
”Bebyggelse olämplig”
SGI konstaterar att det kan finnas förutsättningar för skred i norra delen av planområdet. Här skulle leran kunna bli kvick, alltså flytande, i samband med skyfall eller byggande.
Länsstyrelsen skriver att detaljplanen inte kan accepteras som den ser ut nu. Risken för olyckor, översvämning och erosion är inte tillräckligt utredd, vilket gör att ”bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet”.
Speciellt vill länsstyrelsen ha tydligare beskrivningar om hur vatten från skyfall ska kunna ledas bort.
Vill ha säkrare analyser
Johan Hellborg är planarkitekt på Kungälvs kommun.
– Vi har gjort en utredning, men de vill ha säkrare analyser och ett mer detaljerat underlag, säger han.
Johan Hellborg tror att kommunerna måste vänja sig vid sådana krav.
– För 20–30 år sedan räckte det att hänvisa till att detaljerad utredning görs vid bygglovet. Men klimatförändringar var inget man hade med i bilden när man beslutade om bygglov på 90-talet eller 00-talet. På senare år har SGI börjat kräva mer och mer geotekniska utredningar, inte minst efter E6-raset i Stenungsund, säger Johan Hellborg.
Tror inte bygget stoppas
Han tror inte att de geotekniska förhållandena kommer att stoppa bygget i Björkås, utan att det ska räcka med att förtydliga analysen och sedan gå vidare. Men i närområdet finns flera exempel där det inte blivit så.
I Trollhättan tvingades kommunen ställa in ett planerat bygge av flerbostadshus i stadsdelen Björndalen 2022 på grund av skredrisker. Om allt hade gått i lås hade runt 20 000 kvadratmeter kunnat bebyggas med upp emot 200 bostäder. Nu blåstes hela projektet av i stället.
Längre söderut ville Kungsbacka kommun anlägga ett nytt centrum i orten Anneberg. Men det visade sig att marken nära Kungsbackaån innehåller kvicklera.
Fick krympa projektet
Bygget har nu krympts från 400 bostäder till 300, eftersom husen måste byggas längre bort från ån. Samtidigt utreds rasrisken för befintliga villor och hyreshus på andra sidan å-ravinen.
Problemen finns på fler ställen i landet. I Ljungsbro utanför Linköping stoppades ett nytt villaområde intill Motala ström 2021. Och i Bredäng i Stockholm har länsstyrelsen nyligen lyft risken för skred, ras och skyfall vid byggandet av 80 nya hyresrätter.
Per Bolin är chef för SGI:s sekreteriat för Göta älv-dalen. Han menar att kommuner måste sluta bygga nära å-raviner och att man ska fundera ordentligt innan man anlägger ny bebyggelse i vattenbryn över huvud taget, speciellt mot havet.
– Jag tror det blir besvärligt helt klart. Inom EU har SGI medverkat i ett forskningsprojekt med namn CAMEL (Climate Adaptation by Managed Realignment). Det handlar om hur vi ska planlägga en långsam rörelse bort från havet. Att boende kanske flyttar bort och så har man verksamheter närmast vattnet, och när det inte går längre så lägger man parkeringsplatser där och så vidare, säger Per Bolin.
”Kapitalförstöring”
Detta tänkande har dock inte fått fullt genomslag än i Sverige, menar han.
– Man fortsätter att bygga bostäder precis vid vattnet. Det kan vara kapitalförstöring, säger Per Bolin.
Det behöver inte bara handla om orter vid kusten. Även vattendrag som rinner ut i havet påverkas av den stigande havsnivån. I Göta älv gäller detta upp till kraftverksdammen i Lilla Edet.
– Så om man ska bygga ett nytt hyreshus kanske man inte ska placera det längst ut vid älven, säger Per Bolin.
