Hem & Hyras undersökning: Fem miljoner svenskar har PFAS i dricksvattnet
Uppdatering: Läs om domen som ger de boende i Kallinge rätt till ersättning.
PFAS är ett samlingsnamn för över 4 700 kemiska ämnen som stöter bort vatten, fett och smuts. Länge har de använts helt obekymrat i allt från släckskum och sjukvårdsutrustning till skidvalla och smink. Eftersom de bryts ner väldigt långsamt har de så småningom hamnat i grunden för våra livsmedel: växter, djur och vatten.
Först det senaste decenniet har problemen med dessa miljögifter börjat uppdagas. Ju mer man har forskat, desto giftigare har de visat sig vara. EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, har kommit fram till allt tuffare slutsatser.
Efter att ha granskat den senaste forskningen bedömer nu Efsa att den mängd PFAS-ämnen man kan få i sig utan risk för hälsan är 0,6 nanogram per kilo kroppsvikt per dag. Då räknas fyra olika PFAS-ämnen ihop.
Det är bara några promille av de tidigare gränsvärdena, som gällde två av ämnena, PFOS och PFOA, och som låg på 150, respektive 1 500 nanogram per kilo kroppsvikt per dag (se faktaruta längst ner).
Det här innebär att det svenska Livsmedelsverket kommer behöva sänka sina gränsvärden för PFAS i dricksvattnet mycket kraftigt, enligt flera experter som Hem & Hyra har intervjuat.
Orsaken är att vi får i oss PFAS-kemikalier genom att äta till exempel fisk, frukt och ägg. Många européer kommer upp i det nya riktvärdet bara genom maten de äter och då finns inget utrymme för att även dricka dessa ämnen.
Frågan är hur mycket PFAS vi har i vårt dricksvatten?
106 kommuner med PFAS
Hem & Hyra har begärt in PFAS-analyser från landets 290 kommuner. 252 har svarat. Av dem har 106 kommuner funnit mätbara halter av PFAS-ämnen i sina vattenverk. Över fem miljoner människor får sitt dricksvatten från dessa vattenverk (se tabell).
Alla ligger långt under dagens åtgärdsgräns på 90 nanogram per liter vatten, men det är inte säkert att de klarar Efsas nya riktvärde. Livsmedelsverket räknar nu på vilka gränser som ska gälla framöver.
En faktor att väga in är hur mycket PFAS vi får i oss via maten. Salomon Sand, expert i Efsas panel för miljögifter och toxikolog på Livsmedelsverket, säger:
– Vi arbetar just nu med nya uppskattningar av hur mycket PFAS vi exponeras för via mat i Sverige. De indikerar att vi i medeltal ligger lägre än Efsas nya hälsobaserade riktvärde. Men om vattnet är mycket kontaminerat kan det förstås bli problem ändå, säger Salomon Sand.
Sedan tillkommer att inte alla människor är genomsnittliga. Den som äter mycket fisk kan få i sig mer PFAS än snittet. Och barn, som har lägre kroppsvikt, kommer mycket lättare upp i mängder som på sikt kan påverka hälsan.
Toxikologen Mattias Öberg forskar på Karolinska institutet om riskbedömning av kemikalier. Han reagerar starkt på Hem & Hyras nya siffror.
– Det är allvarligt att varannan svensk exponeras via sitt dricksvatten. Att vi hittar PFAS på fler ställen beror till viss del på att vi analyserat mera, men det visar också att detta inte bara är ett lokalt fenomen utan ett stort globalt miljöhälsoproblem.
Den allvarligaste hälsorisken – och det som Efsa bygger sin nya bedömning på – är att PFAS påverkar immunförsvaret. Två vetenskapliga studier på barn från Färöarna och Tyskland har visat samband mellan PFAS-halt i blodet och förmågan att bilda antikroppar.
Den förmågan är viktig både för hur det egna immunförsvaret fungerar och för vilken effekt man får av vaccin.
– Högre PFAS-halt i blodet innebär ju inte att immunförsvaret slås ut, men om man exponeras för PFAS-ämnen får man sämre förutsättningar att hålla sig frisk. Jag tror corona-epidemin har lett till att många har lärt sig mer om immunförsvar och antikroppar och förstår hur viktigt det är att vaccin fungerar, säger Mattias Öberg.
Även PFAS-halter i vatten som hittills har betraktats som mycket låga, 1–2 nanogram per liter, märks i förhöjda halter i blodet hos svenska barn, enligt en studie som Anders Glynn, professor i toxikologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, publicerade i våras.
– Trots att halterna var väldigt låga jämfört med dagens åtgärdsgräns kunde de förklara en ganska stor del av variationen i blodet. Om det får effekter på hälsan vet vi däremot inte ännu, säger Anders Glynn.
Här finns PFAS i dricksvattnet
Tabellen visar summan av de elva PFAS-ämnen som ingår i Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng/l. I Efsas nya riktvärde räknas fyra av dem samman.
* variationer mellan olika intag av råvatten ** vattnet blandas upp i större nät.
Livsmedelsverket gjorde i våras en landsomfattande enkät till kommunernas miljöförvaltningar om PFAS. Den är ännu inte är klar.
Hem & Hyra begärde att få ut samma analysmaterial från kommunerna. 252 kommuner – 87 procent – har svarat.
Endast vattenverk med över 1 000 användare och en sammanlagd PFAS11-halt över 1 nanogram har registrerats.
De flesta analyser är gjorda på inkommande vatten från grundvattenbrunnar, sjöar eller vattendrag. I de fall man har analyserat PFAS-halter i det utgående dricksvattnet, har dessa värden använts.
Halterna kan variera mellan olika mätningar. Vid större skillnader har max- och minimivärde angetts i tabellen. Det finns också felmarginaler som gör att siffrorna inte ska betraktas som exakta, utan tecken på att PFAS-föroreningar finns.
Antalet användare bygger på kommunernas uppgifter, alternativt har hämtats från vattenverken.
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, har gått igenom forskning för att fastställa hur mycket PFAS man kan få i sig varje dag utan risk för hälsan.
Det kallas ”tolerabelt dagligt intag” och mäts i miljarddels gram (ng) per kilo kroppsvikt.
Tidigare fanns riktvärde för de två vanligaste ämnena. 150 ng/kg för PFOS och 1 500 ng/kg för PFOA.
I det nya riktvärdet summeras de fyra ämnena PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS. Man bör inte få i sig mer än 0,6 ng per kilo kroppsvikt per dag av dessa ämnen tillsammans.
