Hemlig hyresgäst hyllar läsandet
Det är isande kallt och snön knarrar av varje steg. Men kanske ändå lite vår i känslan. Det är den fjortonde februari, alla hjärtans dag, och jag är på väg till en hemlig dejt. Jag vet inte ålder eller utseende. Allt jag vet är att personen jag ska träffa är en av Örebros många hyresgäster och att hen placerar ut böcker lite här och var i Örebro och Uppsala.
Hon sitter vid ett bord och slår in boken som ska läggas ut i dag: Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga. Den ska dagen till ära placeras på skulpturen Kyssen som ligger i stadsdelen Norr i Örebro.
– Lite fånigt kanske, men jag kom inte på något bättre, säger hon generat.
Vi går ut i kylan och när vi närmar oss Kyssen börjar hjärtat slå. Det här är ju spännande. Vi måste lägga ut boken och hinna fotografera den – utan att någon upptäcker oss.
– Det svåra är när det tar för lång tid. Det ser misstänkt ut när en person står still för länge på samma ställe, säger hon vant.
Efter att hon med lite möda tagit sig över snövallarna och placerat boken på skulpturen, smyger vi undan för att se om någon hittar den. Vi ser en man på cykel närma sig. Och köra förbi. Vi ser en kvinna med barnvagn närma sig. Och gå förbi. Efter ett tag blir det för kallt för att bara stå där bakom de frostiga buskarna. Just en sådan dag känns faktiskt Facebook extra bra. Kvinnan med böckerna uppmanar hittaren att lägga upp en bild på sidan ”Under ett år kommer jag ge bort en bok om dagen”. På så sätt kan hon och alla följare få en skymt av dem som hittar böckerna. För själv vill hon vara anonym. Det är ett strängt villkor för att få följa med henne: att vare sig i text eller bild avslöja vem hon är.
– När det gäller min person känner jag mig lite obekväm över uppmärksamhet. Som anonym kanske jag vågar mer. Jag gillar bus och sånt som inte är så tillrättalagt, sånt som utmanar och provocerar och är vansinnigt förtjust i gatukonst. Men om folk kände igen mig skulle hela poängen gå förlorad, säger hon.
Se film från bokutläggning här:
När vi ses andra gången är projektet nästan slut och med sig i sin tygväska har hon tre böcker. En ska läggas ut. Det är samma dag som Barack Obama kommer till Sverige i början av september och en bok är Presidentens val av Anne Holt. En annan är Häxan från Portobello av Paulo Coelho.
– Jag har försökt lägga ut den flera gånger vid portobello- svamparna i butiker – men det är alltid folk vid grönsakerna.
Vi bestämmer oss för ”svamparna” och går till närmsta butik. Vi cirkulerar lite. Det känns nervkittlande. Plötsligt är kusten klar och fort, fort tar hon upp sin bok ur tygkassen och ställer i hyllan med svampar. Fort, fort tar hon en bild och fort, fort avviker hon.
När vi ses är det bara två veckor kvar på projektet. Och hon är trött. Det går åt mycket tankekraft för att komma på vilka böcker som ska placeras var och inte förrän boken är utplacerad slappnar hon av.
– Det har tagit tid, tankemöda, tålamod och kreativitet att fullfölja det. Man måste nog vara lite galen för att göra en sådan här sak, skrattar hon och invänder själv att det också har gett mycket.
För varför ger man bort böcker gratis – utan att kunna ta åt sig äran? Egentligen? Jag märker att hon funderat på den frågan. Men att svaret också är så enkelt som att det känns fint i hjärtat att glädja även en okänd människa.
