Hemlösheten ökar i Värmland

De värmländska flyttlassen går i allt tätare ström från landsbygden in till centralorterna. Det visar länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys för 2019.

Tendensen är att problemet med underskott i centralorterna växer medan det börjar bli allt fler bostäder stående tomma och oanvända ute i de mindre kommundelarna.

Läs ocksåHyresvärdarna förlorar allt mer på tomma lägenheter – "Det här har vi varnat för länge"

13 av kommunerna har bostadsbrist i centralorterna. Fyra kommuner – tre fler än förra året – rapporterar samtidigt att de har överskott på småorterna.

Något som i länsstyrelsens analys tolkas som en ökad rörelse från landsbygd in till städer och centralorter.

11 av Värmlands 16 kommuner har i dag underskott på bostäder totalt sett. Det är oförändrat läge från föregående år.

Läs ocksåHöga hus väcker känslor – professorn: ”Finns många nackdelar"

Rent numerärt är det dock ingen brist på bostäder. I genomsnitt bor det 1,92 värmlänningar per bostad. Det borde alltså inte vara något problem att hitta någonstans att bo för alla.

Men länsstyrelsen konstaterar att bostadsbeståndet inte är kompatibelt med befolkningens sammansättning och bostadsbehov.

Nu när det byggs fler nya bostäder än det gjorts på 25 år är det inte heller så att  nyproduktionen är anpassad till den efterfrågan som finns.

Läs ocksåSå skapade de sin kooperativa hyresrättsförening: "Det blev så bra"

Det värmlänningarna framför allt behöver är lägenheter i centralorterna. Men i hälften av kommunerna byggs det enbart villor. Detta på grund av osäkerhet om möjligheten att få statligt stöd, finansieringsproblem och hårda nedskrivningsregler som gör att kommunbolagen tvekar att bygga hyreshus.

I sina enkätsvar har kommunerna uppgett att det främst är fler billiga enrummare och stora lägenheter som behövs. Men det som faktiskt byggs är två- och trerummare.

På grund av den här obalansen ställs många äldre, unga, nyanlända, våldsutsatta kvinnor och funktionshindrade utanför den ordinarie bostadsmarknaden.

Hemlösheten är också ett stort växande problem, varnar länsstyrelsen.

68 personer vräktes från sina bostäder förra året. Någon annan siffra som stärker bilden finns inte i rapporten. Förklaringen som ges är att mörkertalet för hemlösa är stort eftersom kommunerna bara jobbar med de som aktivt söker hjälp.

Att det inte ligger folk och sover på gatorna innebär dock inte att det inte finns hemlösa människor som, oftast, flyttar från soffa till soffa. Enligt länsstyrelsen tyder allt på att hemlösheten ökat.

Slutsatsen i rapporten är att Värmlands bostadsbestånd behöver användas effektivare och bättre anpassas till befolkningens demografiska sammansättning och det bostadsbehov som finns.