I kassakön får Henrik panikångest – så räddas han av boendestöd
– Jag får panikångest. Oftast på ställen som är svåra att lämna snabbt. Till exempel i kassakön i en affär eller i trappor. Därför har jag försökt undvika såna platser och situationer. Men det går ju inte i längden.
Henrik, som vi kallar honom, är 35 år och bor i Alingsås. Sedan ett par år tillbaka har han en egen lägenhet. Men utan boendestödet hade det inte funkat.
– Jag har något som kallas generaliserat ångestsyndrom. Ångest som påverkar hela mitt liv. Men med boendestödets hjälp får jag vardagen att gå ihop, säger Henrik.
För Henriks del består boendestödet av två en-timmespass i veckan. I dag är det fredag. Den dag i veckan då Henrik brukar veckohandla. I början, när boendestödet var nytt, fick Jari Kuittinen Kratz eller någon av de andra stödassistenterna komma till Henriks lägenhet och möta honom där.
– Jag hade svårt att lämna lägenheten på egen hand och behövde någon som kom hem till mig och tog med mig ut, säger Henrik.
I dag, två och ett halvt år senare, stämmer Henrik och assistenten träff utanför affären.
– Jag tar bilen dit och så går vi in och handlar tillsammans. Det känns väldigt bra, säger Henrik.
Målet är att fixa handlingen helt själv. Men allt måste ske stegvis.
– Det är så när man har ångest. Man måste ta det steg för steg och vara beredd på bakslag, säger Henrik.
Henriks problem började för många år sedan. Han berättar att hans mamma också led av generaliserat ångestsyndrom. Att sjukdomen kan vara ärftlig och att mamman gick bort strax efter att Henrik tagit studenten.
– Då var det kaos i mitt liv. Jag hade förlorat mamma och stressen och ångesten jag känt i många år blev bara värre. Följden blev att jag drog mig undan från det mesta och isolerade mig, säger Henrik.
Han sökte hjälp på vårdcentralen och fick träffa både läkare och psykologer. Behandlingen bestod främst kognitiv beteendeterapi, KTB, men även av medicin.
– Första gången jag fick en panikångestattack trodde jag att jag skulle dö. Hjärtat slog hysteriskt och jag hyperventilerade. Jag var vettskrämd, ungefär som om ett stort odjur var ute efter mig, och det enda kroppen ville göra var att fly. Fly för livet, säger Henrik.
Vid den här tiden bodde Henrik fortfarande hemma hos sin pappa. Men han stod i kö för en lägenhet hos Alingsåshem. Och efter åtta års köande fick han äntligen ett kontrakt. Flytten gick till en trivsam tvåa som snart blev Henriks trygghet.
– Jag hade kontakt med socialkontoret och fick först hjälp av något som heter resursteamet. Men den hjälpen var lite mer hemtjänstaktig. Det var först när jag fick boendestödet sommaren 2018 som jag verkligen kände att jag började göra framsteg, säger Henrik.
Målet med boendestödet är att göra Henrik så självständig som möjligt. Att stärka hans självförtroende och ge honom de verktyg som krävs för att klara situationer som kan upplevas som stressande.
– Vårt jobb är att få våra klienter att klara sig själva. Till skillnad från hemtjänsten utför vi inte själva jobbet. Vi bara finns där och stöttar för att få vardagen att fungera, säger Jari Kuittinen Kratz, som jobbat som stödassistent i snart fem år.
Utan boendestöd hade ansvaret fallit tungt på Henriks anhöriga.
– Jag hade troligen isolerat mig och det hade satt en väldig press på min pappa. Han hade fått hjälpa mig med allt. Jag vet faktiskt inte om jag hade fixat av att bo själv. Och det är ju det varje vuxen människa vill, säger Henrik.
I Alingsås är boendestödet gratis. Men så är det inte i hela Västra Götaland. Hem & Hyras granskning visar att 15 av regionens 49 kommuner tar ut en avgift på upp till 2 215 kronor i månaden.
Henrik, som har jobb, säger att han hade tackat ja till boendestöd även om det kostat. Men han ifrågasätter kommunerna som tar betalt.
– Många av oss som lever med psykisk ohälsa har det redan tufft ekonomiskt. Och även om avgiften är inkomstanpassad så tror jag att den blir en tröskel som många har svårt att kliva över. Dessutom borde det vara samma regler i hela landet. Varför ska vissa kommuner ta betalt medan andra inte gör det?
- Stöd till dig som har en psykisk, neuropsykiatrisk, intellektuell eller neurologisk funktionsnedsättning.
- Beviljas av kommunens socialtjänst. Behovsprövat.
- Boendestödjaren kommer hem till dig, och insatsen sker där.
- Stödet anpassas efter varje person, och ser därför olika ut. För någon räcker det med en halvtimmes avstämning varannan vecka, andra kan behöva hjälp varje dag.
- Kan till exempel innebära hjälp att planera och genomföra städning och matlagning, hålla koll på räkningar, sköta myndighetskontakter, få sällskap vid läkarbesök, komma ut på en promenad och bryta social isolering.
- Är sedan tio år socialtjänstens vanligaste insats för personer som lever med psykisk ohälsa.
