Hit får inte lavalampan flytta med
De 34 hyreslägenheterna i friluftsmuseet Gamla Linköping och Valla gård förvaltas av Kulturfastigheter, som är ett dotterbolag till kommunägda Stångåstaden.
Omsättningen på hyresgäster är låg, bara en eller två lägenheter om året brukar bli lediga, berättar Kulturfastigheters vd Simon Helmér. När Fredriksdal, som är ett fristående hus i två våningar samt uthus i en trädgård, blev tomt lagom till årsskiftet valde värden att göra en lite mer omfattande renovering än vanligt.
— Det ingår i vårt uppdrag att ta hand om de här husen så bra vi kan och ta hänsyn till de kulturhistoriska värdena, säger Jeanette Pihl förvaltare och projektledare på Kulturfastigheter.
Fredriksdal består av fem rum och kök. Liksom nästa alla hus i Gamla Linköping är det anslutet till fjärrvärmenätet. Gammalt och modernt möts, både i omgivningarna och i själva huset. Moderna tapeter har bytts ut mot nya men i äldre stil. Några plastgolv har ersatts av trägolv och ett par golv som tros ha funnits i huset redan innan det flyttades till Gamla Linköping 1963 har slipats och oljats.
— I det här huset bestämde vi oss ganska tidigt för att vi vill behålla så mycket som möjligt av det gamla. Dörrkarmarna har vi till exempel behållit men däremot har vi haft Målerimuseet här som har fyllt i skador. I köket har vi kvar den gamla köksinredningen men har höjt upp bänkarna och satt in nya vitvaror. Det var väldigt kallt och dragit på golvet på bottenvåningen så där har vi lyft upp det gamla trägolvet och lagt golvvärme under, lagt tillbaka och slipat. Det är en balansgång, men vi måste ändå tänka på dem som ska bo här, säger Jeanette Pihl.
Simon Helmér berättar att många av husen var i dåligt skick när de flyttades till Gamla Linköping.
— Extremt dåligt skick till och med. De gjordes i ordning under 60- och 70-talen men den standard man renoverade med då är omodern i dag.
Huset är på 126 kvadratmeter och hyran efter renoveringen ligger på 11 214 kronor i månaden.
Fredriksdal ligger i en staketomgärdad trädgård, men den ingår inte i hyran.
— Generellt är det så i Gamla Linköping att hyresgästerna hyr huset eller lägenheten och har rätt att vistas i trädgården, men det är inte ens egen utan det är helt okej att turister eller kommuninvånare går in där och till och med sätter sig och fikar, säger Jeanette.
Det finns också en del andra regler att förhålla sig till. Att ställa ut plastmöbler i trädgården är inte okej, markiser och parabolantenner får inte sättas upp och det går inte an att lämna cykeln utanför ytterdörren utan den ska parkeras på anvisad plats. Gardiner, åtminstone på bottenvåningen, ska helst vara i ljusa färger och inte ha för moderna mönster.
— Vi är inte jätteglada om det kommer upp en lavalampa i ett fönster, säger Jeanette Pihl.
Det är en lång lista som bifogas hyreskontraktet.
Vad händer om en hyresgäst bryter mot reglerna?
— Det får vi ta ställning till då, men dialog brukar ju lösa det mesta, säger Jeanette Pihl.
Simon Helmér känner inte till att det uppstått någon sådan situation hittills.
— Min upplevelse är att de som flyttar hit är ganska medvetna om vad de flyttar till och att det är det här man söker, säger Simon Helmér.
Till skillnad mot Stångåstadens kö som är gratis så får den som vill hyra hos Kulturfastigheter betala en avgift på 200 kronor om året. Enligt Jeanette Pihl är det för att täcka de administrativa kostnaderna för kön som sköts helt manuellt. För tillfället står 130 personer i kö.
En annan sak som hyresgästerna får leva med är att få besök var tredje månad när brandlarmet som är direktkopplat till räddningstjänsten ska kontrolleras.
— Sedan 2015 har vi eldningsförbud i hela området, utom på våra iordningställda grillplatser, förklarar Jeanette Pihl.
Det innebär att eldstaden i vardagsrummet i Fredriksdal inte får användas.
— Elda ljus är okej, men där går gränsen. Brandsäkerheten är jätteviktig, understryker Jeanette.
Fredriksdal är uthyrt sedan 15 maj.
- Det var i samband med att Linköping växte mycket och snabbt under 1940-talet som en lokalpolitiker väckte frågan om att skapa ett ”Skansen för Östergötland” för att på så sätt rädda byggnader som hotades av rivning när centrum förnyades.
- Vid mitten av 1950-talet började man flytta olika byggnader till det som blev Gamla Linköping. De flesta hus flyttades i delar medan några transporterades i stort sett hela.
- Museiverksamheten drivs av Linköpings kommun.
- Gamla Linköping besöks årligen av cirka 400 000 personer.
Källa: Friluftsmuseet Gamla Linköping.
- Gården byggdes troligen i slutet av 1700-talet av bysmeden Fredrik Fagerdahl. I början av 1800-talet byggdes bostadshuset ut både på längden och höjden. En av sönerna i familjen ska senare ha övertagit både gård och verksamhet. När sonen dog ogift år 1900 upphörde smidesverksamheten.
- Byggnaden flyttades från Nya Tanneforsvägen 98 till Gamla Linköping 1963 och stod färdig på sin nya plats 1968.
Källa: Kulturfastigheter.
