Höga krav på integrationsprojekt
Den nya lagen om allmännyttiga bostadbolag trädde i kraft 2011. Sedan dess är det tillåtet för kommunerna att plocka ut bolagens vinst om pengarna används till åtgärder ”inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning”.
Men vad det innebär definieras inte i lagen och det har tolkats olika på olika håll. Därför fick forskarna Mikael Stigendal och Martin Grander vid Malmö högskola i uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL, att reda ut begreppen.
De har nu kommit fram till att man bör ställa tre krav på åtgärderna, för att de ska kunna anses främja integration och social sammanhållning.
Det handlar bland annat om inflytande från de boende, om att den sociala sammanhållningen stärks och att de boende faktiskt blir delaktiga i arbete, utbildning eller inflytandeprocesser.
Dessutom: För att det ska bli integration måste både utanförskap och innanförskap förändras, poängterar författarna.
– Risken finns att man bara satsar blint på utsatta områden och inte tittar på hur man involverar hela städerna. För att bryta segregationen krävs att hela staden är med, säger Martin Grander.
Forskarna har undersökt ett antal integrationsprojekt i landet, varav de flesta genomfördes innan den nya lagen trädde i kraft. Oftast är det det kommunala bostadsbolaget som har drivit sådana projekt.
Den nya lagen, som kräver att bostadsbolagen ska agera utifrån affärsmässiga principer, gör att de får mindre utrymme för sociala åtgärder, enligt Stigendal och Grander. I stället kan alltså kommunerna göra det med bostadsbolagens vinstpengar, vilket kan vara bra för helhetssynen, men riskerar att sänka kvaliteten.
– Det är en stor risk, som vi ser, att den kompetens som finns i bostadsbolagen inte tas till vara, säger Martin Grander.
P-G Nyström, förbundsjurist på Hyresgästföreningen, är orolig att det håller på att bli en allmän sanning att bostadsbolagen inte får göra sociala satsningar.
– I lagens förarbeten står det tydligt att man inte behöver sträva efter lönsamhet i varje satsning, säger han.
En annan risk som P-G Nyström ser är att bolagens vinster förs över till kommunerna, som sedan använder pengarna till annat än bostadsprojekt.
– Det första villkoret är att pengarna ska användas till åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Men vad kan rymmas inom det? I lagen är det uteslutande fråga om bostäder, men vi ser redan att kommuner gärna vill tolka in rena infrastukturfrågor, parker, strandpromenader och annat.
Flera pågående satsningar kommer att prövas mot den nya lagen och innebörden av kommunernas bostadsförsörjningsansvar håller på att utredas. Men frågan om vad som kan anses ”främja integration och social sammanhållning” går det nu alltså att djupdyka i här.
