Anton, 23, bor i särskilt boende – hög hyra tvingar föräldrarna att betala
Efter lång väntan och mycket längtan flyttade Anton Blomgren i våras till egen lägenhet. Den ligger i en gruppbostad i ett nybyggt höghus norr om Kalmar.
Där har han eget kök, en skön soffa framför tv:n och ett sovrum med plats för de kära miniatyrhästarna.Anton älskar att bo där, att ha sin egen lägenhet, men också nära till personallägenheten där han kan äta middag tillsammans med personalen och de andra i gruppbostaden.
– Jag trivs jättemycket. Här är jag trygg på riktigt, jag vill bo här för evigt! säger Anton, som har Downs syndrom.
Vid 23 års ålder var det skönt för alla parter att han kunde flytta hemifrån och bli mer självständig. Men ekonomiskt självständig är det svårt att bli, trots de trygghetssystem som finns. Det statliga bostadstillägget innebär att Anton har drygt 5 200 kronor kvar när hyran är betald. Det ska räcka till allt: mat, el, bredband, nöjen, kläder, hemförsäkring, möbler och annat. Men det gör det inte.
Mia Blomgren har gått igenom sin sons ekonomi från förra månaden. Alla pengar gick åt till de vanliga löpande kostnaderna. Utöver det hade han ett läkarbesök som kostade 300 kronor och medicin för 310 kronor.
– Det betalade han med sparade pengar. Och vi betalar Spotify, mobil, Netflix, hemförsäkring och om han behöver dyrare kläder och skor. Det blir mellan 1000 och 2000 kronor per månad vi skjuter till.
Även om föräldrarna försöker att inte oroa Anton, så tänker han väldigt mycket på att spara pengar. Han har nästan slutat köpa miniatyrhästar och han lagar ofta lunchlådor eftersom lunchen i hans dagliga verksamhet kostar 53 kronor, nästan lika mycket som de 56 kronor han tjänar där per dag.
– Om jag sparar mycket pengar blir jag en rik man. Jag kommer få en väska full med pengar, drömmer Anton.
Men föräldrarna oroar sig för framtiden.
– Han går back varje månad. Nu jobbar vi heltid och kan hjälpa till, men när vi inte finns, vad händer då? säger pappa Hans Blomgren.
Ett eventuellt arv i framtiden skulle inte hjälpa, för det äts upp genom att bostadstillägget minskar slå länge man har sparpengar.
Anton är långt ifrån ensam. När Sveriges kommuner och regioner, SKL, kartlade hyresnivåer i särskilda boenden 2013, konstaterade man att 18 procent av de boende har så dålig ekonomi att de måste få försörjningsstöd – det som tidigare kallades socialbidrag – för att klara sig. Ytterligare många andra låg precis på existensminimum.
– Det är bedrövligt! Det handlar om personer som redan innan är otroligt utsatta och som inte kan påverka sin situation. De kan inte flytta till billigare och de flesta kan inte få jobb utan är beroende hela sina liv av att leva på aktivitets- och sjukersättning, som ofta är i nivå med hyran. Det blir ett liv i fattigdom, säger Ulla Adolfsson, ordförande i Autism- och Aspergerförbundet.
Liksom många andra föräldrar går hon in med någon tusenlapp varje månad för att hennes son ska ha råd med tidning, internet och telefon.
– Det sorgliga är att många inte har någon som kan göra det, säger Ulla Adolfsson.
Harald Strand, ordförande för FUB Sverige, har i flera omgångar kartlagt deras medlemmars ekonomi och skrivit rapporten ”Fångad i fattigdom”. Han konstaterar att den ekonomiska utvecklingen har varit sämre för dem än för andra grupper.
– Sjuk- och aktivitetsersättningen höjs med konsumentprisindex och det är mycket lägre än löneutvecklingen och definitivt lägre än hyreshöjningarna. Dessutom ligger det statliga bostadstillägget kvar på maximalt drygt 5 200 kronor sedan länge. Taket höjs för bostadstillägg för pensionärer och det är ju bra, men för den här gruppen blev det ingen höjning.
– Vi har tjatat på politikerna om det här i många år, men de verkar ha hörselskydd på sig. Det är antagligen inte en tillräckligt stor grupp för dem, säger Harald Strand.
Anton Blomgrens lägenhet i Kalmar är inte ett extremt skräckexempel, tvärt om. För att vara en tvåa på 52 kvadratmeter och nybyggd är den troligtvis ganska billig. Olika kommuner hanterar de ekonomiska frågorna för personer med funktionsnedsättning mycket olika.
I storstadsområdena är hyresnivåerna ofta höga. Några kommuner har infört ett särskilt kommunalt bostadsbidrag för att hjälpa upp situationen. Andra gör det inte. Enskilda kommuner har beslutat om hyrestak i särskilda bostäder, men ibland ligger taket så pass högt att de boende ändå inte klarar sin ekonomi själva.
Malmö stad har infört ett relativt lågt hyrestak. Sedan 1 maj i år får hyran ligga på maximalt 5 000 kronor – vilket blev en hyressänkning för över 700 personer. Det var en återgång till hur det var för ett par år sedan, innan staden höjde hyrorna.
– Vi var motståndare till den höjning som drevs igenom 2017. Det var ett hårt slag mot de som drabbades. Den förändringen innebar en hyreshöjning som hade varit extrem hög för vem som helst, även en medelinkomsttagare, säger Roko Kursar (L), kommunalråd och ordförande i funktionsstödsnämnden i Malmö stad.
Det kan finnas möjligheter att få hyresnivån prövad. Johan Kretz, förhandlare på Hyresgästföreningen Region Mitt, drev för ett par år sedan ett ärende som gällde nästan 300 boende i gruppbostäder i Köping, både äldre och personer med funktionsnedsättning.
– Det var en speciell situation där kommunen hade chockhöjt hyrorna med tunt underlag. Vi fick till en förlikning där vi skrev en förhandlingsordning och vi fick till avsevärda hyressänkningar med runt fyra miljoner kronor om året.
Eftersom en gruppbostad också har olika former av service och tjänster är det svårt att jämföra hyrorna där med andra bostäder. Därför kan det vara komplicerat att förhandla, men det går och det görs på flera håll i landet. Johan Kretz tycker det är bra, eftersom hyressättningen i gruppbostäder kan bero på helt andra saker än bruksvärdet.
– I praktiken vill en del kommuner mjölka staten på de pengar man kan, nämligen bostadstillägget. Därför kan man ta ut hyror som dessa hyresgäster inte klarar av, för det täcks av bostadstillägget.
Precis som alla andra hyresgäster kan de som bor i gruppbostäder bli medlemmar i Hyresgästföreningen och be om hjälp att förhandla hyran, säger Johan Kretz.
– Om hyran är hög så får vi titta på det. Antagligen är det fler som berörs och i praktiken skulle det leda till att vi föreslår fastighetsägaren att skriva förhandlingsordning med oss så att vi kan förhandla fram nya, lägre hyror. Annars kan de få hyran prövad i hyresnämnden. Men det är en ganska svår process att driva eftersom hyreslagen inte riktigt har räknat med den här typen av bostäder.
