Höghuset som brann dömdes ut när det byggdes
Ett 40-tal hyresgäster samlades i snålblåsten utanför porten till Bjursätragatan 8 i går kväll. Bengt Öhman från Hyresgästföreningen informerade.
– Vi har haft ögonen på husen sedan de byggdes. Det är riktiga skithus, förlåt att jag säger det. Men tillsammans får vi se till att saker börjar fungera här, sade han.
Han fick frågor om värmen, hyran, hissar och ventilation, samt om brandsäkerheten.
Storstockholms brandförsvar känner till fastigheterna på Bjursätragatan från byggtiden för drygt tio år sedan.
– Vi lämnade synpunkter till stadsbyggnadskontoret i planskedet och bygglovsskedet, där vi då i första skedet hade kritik mot konstruktionen. Det är inte en så kallad brandsäker byggnad, ett begrepp som användes tidigare där byggnadsmaterialet är till exempel av betong. Alltid när man påträffar ett nytt och okänt sätt att uppföra byggnader blir det frågeställningar, säger Liisa Honkaranta, brandingenjör på Stortstockholms brandförsvar och fortsätter.
– Precis när det var nybyggt var vi där. Då var vi väldigt på hugget. Bland annat saknades utrymningsväg, det löstes med spiraltrappor utanpå husen.
I april 2009 fick huset, som då användes som studentbostäder, användningsförbud. Samtliga hyresgäster fick flytta. Beslutet överklagades och upphävdes av förvaltningsdomstolen 2010.
– Det finns inget besiktningsprotokoll utifrån LSO, lagen om skydd mot olyckor, efter 2010. Det är inte normalt att vi har regelbunden tillsyn i bostadshus. Det är inte som bilbesiktning att man petar överallt, säger Liisa Honkaranta.
En brandutredning är startad, som syftar till lärande inom organisationen och som kan förmedlas till andra berörda, som fastighetsägare, byggherre och konstruktör.
– Frågeställningen är om det brustit byggtekniskt, som kan ha bidragit till förvärrad risk. Varför branden fått den omfattning som den fick. Det är inte normalt att den får den brandspridningen. Utifrån utredningen kan vi sedan föreslå åtgärder, säger Liisa Honkaranta.
Vittnen uppger att en branddörr inte gick igen. Brandlarmen ska inte heller ha fungerat fullt ut.
Brandförsvaret har förelagt fastighetsägaren att åtgärda utrymningsskyltar, brandlarm och dörrar till trapphusen, samt ta bort en läskautomat i entrén. De ska göras senast fredag. En plan för hur gliporna i lägenhetsdörrarna inte ska uppstå igen ska tas fram av en fackman senast 1 maj.
Bengt Öhman, jurist på Hyresgästföreningen i Stockholm, ser fler risker med byggnaden.
– Förmodligen finns det brister med den här typen av fasad. Det är ett brännbart material som är ifrågasatt av brandmyndigheten. Nu, nästan tio år efter att huset uppfördes, ska det bytas ut mot plåt, det känns som tio år för sent, säger han.
– Det är svårt att slita sig från jämförelsen med branden i Grenfell tower i London i våras, där ett 70-tal människor dog, säger Bengt Öhman.
En bygglovsansökan om fasadbyte finns sedan 2016, i april i år går den ut.
Problemen i husen har fortsatt. Hissarna har användningsförbud och det saknas en godkänd ventilation. Fastighetsägaren ansökte 2016 om att få byta ut fasaderna mot plåt, eftersom de nuvarande är spruckna och skeva.
Trähusen i Rågsved har varit i blåsväder ända sedan de byggdes. Byggmaterialet stod ute i regn och blev blött, brandsäkerheten dömdes ut och vid snösmältningen för några år sedan forsade vattnet in i lägenheterna. Husen blev rikskända när Hyresgästföreningen avslöjade att de hålls samman med spännband – som i vissa fall inte ens är förankrade i marken.
