Även högutbildade har blivit trångbodda

Tiderna har hårdnat för unga vuxna. En rapport som Statistiska centralbyrån, SCB, släppte ­tidigare i år redovisade en till synes ­besynnerlig utveckling: svenskar med högre utbildning har blivit mer trångbodda än svenskar som inte läst vidare efter gymnasiet.

För tio år sedan var tolv procent av landets högutbildade trång­bodda, ­medan 14 procent av befolkningen med gymnasial ut­bildning ­bodde trångt. 2018 var ­situationen den ­omvända. Drygt 15 procent av de högutbildade bodde trångt, ­jämfört med 13 procent hos den andra ­gruppen. Och så har det sett ut de senaste åren.

Läs ocksåVar fjärde ung vuxen bor kvar hos föräldrarna - de flesta mot sin vilja

Förklaringen bakom siffrorna är att en stor del av dagens högut­bildade också är unga. Tidigare ­generationer har inte behövt ut­bilda sig i lika hög grad – de kom in på ­bostadsmarknaden i ett mer ­gynnsamt läge och har haft råd med en rymlig bostad även utan högskole­studier.

För det var bättre förr. Unik statistik som Hem & Hyra har beställt visar att trångboddheten vuxit med varje ny generation från 50-­talet och fram till i dag. När dagens 50-åringar var mellan 20 och 24 år gamla bodde knappt 28 procent av dem trångt.

Läs ocksåKristin, 28 år, efterlyser fler unga efter ålderschocken: "Det var nästan ingen annan i min ålder"

Bland dagens unga ­vuxna i den åldern är motsvarande siffra 33 procent – en ökning med 25 procent. Enligt ett äldre sätt att mäta trångboddhet, så kallad norm två, är ­ökningen generationerna emellan hela 81 ­procent.

Statistiken visar även att skillnaden i ­boende­yta cementeras och stannar kvar i ­vuxen ålder.

Foto: Niklas Maupoix

Matilda Esselius är 20 år och ­studerar läkar­programmet på Göteborgs ­universitet. Hon bor i studentrum på knappt 20 kvadrat­meter och delar kök med åtta personer. En bostad bara marginellt större än flickrummet i ­föräldrarnas tvåplansvilla.

Slutmålet är att någon dag i vuxen ålder ha ett eget hus.

– Men man måste nog sänka ­förhoppningarna. Jag förväntar mig inte att bo särskilt rymligt om tio år – man får nog vara glad om man har ­någonstans att bo.

Att dagens unga vuxna har en svårare ­bostadssituation än sina föräldrar råder ­inget tvivel om.

Läs ocksåSå ska trenden vändas - Hyresgästföreningen vill få fler unga förtroendevalda

– Man pratar väldigt tidigt om hur viktigt det är att spara pengar till boendet. Jag minns att vi hade det samtalet redan när jag var tio, ­berättar Matilda.

Foto: Lars Andersson

Några sådana samtal existerade inte när hennes mamma Åse Esselius var i samma ålder, vid slutet av 80-talet. Då handlade det mest om att spara till körkort.

– På den tiden var ju 20 000 kronor enorma pengar. Det var aldrig snack om att spara till boende. Men senast i dag hade vi diskussionen med vår 16-åriga son, att han måste spara så att han har 300 000 kronor till en insats.

Åse Esselius tycker synd om dagens ung­domar.

– Det kommer att bli tuffare för våra barn än det var för oss. När man är ­student löser det sig oftast, men att som ung vuxen hitta ett vettigt boende därefter blir svårare.