Även högutbildade har blivit trångbodda
Tiderna har hårdnat för unga vuxna. En rapport som Statistiska centralbyrån, SCB, släppte tidigare i år redovisade en till synes besynnerlig utveckling: svenskar med högre utbildning har blivit mer trångbodda än svenskar som inte läst vidare efter gymnasiet.
För tio år sedan var tolv procent av landets högutbildade trångbodda, medan 14 procent av befolkningen med gymnasial utbildning bodde trångt. 2018 var situationen den omvända. Drygt 15 procent av de högutbildade bodde trångt, jämfört med 13 procent hos den andra gruppen. Och så har det sett ut de senaste åren.
Förklaringen bakom siffrorna är att en stor del av dagens högutbildade också är unga. Tidigare generationer har inte behövt utbilda sig i lika hög grad – de kom in på bostadsmarknaden i ett mer gynnsamt läge och har haft råd med en rymlig bostad även utan högskolestudier.
För det var bättre förr. Unik statistik som Hem & Hyra har beställt visar att trångboddheten vuxit med varje ny generation från 50-talet och fram till i dag. När dagens 50-åringar var mellan 20 och 24 år gamla bodde knappt 28 procent av dem trångt.
Bland dagens unga vuxna i den åldern är motsvarande siffra 33 procent – en ökning med 25 procent. Enligt ett äldre sätt att mäta trångboddhet, så kallad norm två, är ökningen generationerna emellan hela 81 procent.
Statistiken visar även att skillnaden i boendeyta cementeras och stannar kvar i vuxen ålder.
Matilda Esselius är 20 år och studerar läkarprogrammet på Göteborgs universitet. Hon bor i studentrum på knappt 20 kvadratmeter och delar kök med åtta personer. En bostad bara marginellt större än flickrummet i föräldrarnas tvåplansvilla.
Slutmålet är att någon dag i vuxen ålder ha ett eget hus.
– Men man måste nog sänka förhoppningarna. Jag förväntar mig inte att bo särskilt rymligt om tio år – man får nog vara glad om man har någonstans att bo.
Att dagens unga vuxna har en svårare bostadssituation än sina föräldrar råder inget tvivel om.
– Man pratar väldigt tidigt om hur viktigt det är att spara pengar till boendet. Jag minns att vi hade det samtalet redan när jag var tio, berättar Matilda.
Några sådana samtal existerade inte när hennes mamma Åse Esselius var i samma ålder, vid slutet av 80-talet. Då handlade det mest om att spara till körkort.
– På den tiden var ju 20 000 kronor enorma pengar. Det var aldrig snack om att spara till boende. Men senast i dag hade vi diskussionen med vår 16-åriga son, att han måste spara så att han har 300 000 kronor till en insats.
Åse Esselius tycker synd om dagens ungdomar.
– Det kommer att bli tuffare för våra barn än det var för oss. När man är student löser det sig oftast, men att som ung vuxen hitta ett vettigt boende därefter blir svårare.
Födelseår | Andel trångbodda i åldern 20-24 år | Andel trångbodda i åldern 25-29 år | Andel trångbodda i åldern 30-34 år | Andel trångbodda i åldern 35-39 år |
Född 1950-59 | 29 procent | 28-29 procent | 20 procent | 20-23 procent |
Född 1960-69 | 28 procent | 27-29 procent | 23 procent | 21-23 procent |
Född 1970-79 | 30-32 procent | 32-33 procent | 21-22 procent | 22-26 procent |
Född 1980-89 | 33-34 procent | 34 procent | 25-28 procent | 28 procent |
Född 1990-99 | 34-35 procent | 33 procent | Ej tillräckligt gamla | Ej tillräckligt gamla |
*Fler än en boende per rum (sovrum), kök och vardagsrum oräknade. Sammanboende delar sovrum. Procentsatsen anger andel trångbodda.
Källa: SCB/Hem & Hyra