Höjningar istället för sänkningar – Kurt får allt mindre kvar i plånboken: ”Behandlas respektlöst”
Kurt Folkesson, 83, är blind. Men inte döv och knappast stum. Kurt har en stark stämma som gör sig hörd när han tycker att livet är orättvist för honom och hans medmänniskor. Som exempelvis när det bara finns några hundralappar kvar i börsen efter att kommunen fått sitt.
– Många av mina grannar här på boendet vet inte ens vad de betalar för, det är för komplicerat att sätta sig in i hur avgifterna räknas ut.
– Gamla och sjuka orkar inte heller protestera, de förlitar sig helt på att deras anhöriga sköter allt, säger Kurt, som reagerat över den allt högre hyran och de ständigt växande avgifterna.
På två år har hans och frun Åslögs hyra och maxtaxor höjts med sammanlagt 537 kronor i månaden. Samtidigt som deras gemensamma inkomst är i princip konstant.
- Hyran har höjts från 10 296 kronor till 10 513 kronor.
- Maxtaxan för omsorg har ökat från 2 139 kronor till 2 170 kronor.
- Matkostnaden har höjts från 4 197 kronor till 4 326 kronor.
– Jag är fortfarande pigg och klar i huvudet och jag vill veta vart pengarna tar vägen för ekonomin går inte ihop, säger Kurt.
Det är kommunens avgiftshandläggare som räknar ut de individuella avgifterna. Men precis som Kurt säger så är ekvationen komplicerad. Vilket även handläggarna håller med om.
Det finns ett uträkningsverktyg på Östersund kommuns hemsida där man kan se hur det hela ska ställas upp. Men det visar sig vara en ”missvisande glädjemätare” som ska ses över inom kort. Dessutom är inte taxorna på hemsidan uppdaterade sedan två år tillbaka.
Men oavsett hur avgifterna räknas fram så resulterar det ändå i att en viss summa dras från pensionen. Och i slutänden är det de kronor som blir över som är det väsentliga.
Så hur många kronor har då Kurt och Åslög att själva råda över?
Efter deras fasta utgifter för hyra, mat och vård har paret idag 694 kronor kvar i plånboken att dela på. Slantarna ska räcka till vardagsutgifter som till exempel tandläkarbesök, mobilräkningar, julklappar till barnbarn och bussbiljetter.
– Ja, vi får ta av sparpengarna för att kunna betala mediciner, tvättmedel och toapapper och allt sånt, säger Kurt.
Kurt och Åslög flyttade in på ett särskilt boende i Östersund tillsammans 1 juli 2020.
Det var efter att Åslög, 85, drabbats av demens som Kurt insåg att hans och hemtjänstens omvårdnad inte längre räckte till. Kurt ansökte om en plats på ett särskilt boende och kommunen erbjöd dem då en lite större lägenhet, ett så kallat parboende, på Skogsbruksvägen i Torvalla.
På ett särskilt boende finns det vård att tillgå dygnet runt och för många blir adressen deras sista i livet.
– Att bli gammal och sjuk är inget val, det hör livet till och är helt naturligt. Då måste man ta vägen nånstans, få hjälp med vardagen under de år man har kvar. Ett särskilt boende är ofta det enda alternativet, den sista anhalten, säger Kurt.
Många av de tidigare boendena för äldre, som kallades långvården, äldrebostäder eller liknande, har idag omvandlats till särskilda boenden. I syfte att sudda bort det ”institutionella” och istället skapa en mer personlig tillvaro så har den boende ett mer lägenhetsliknande rum med pentry och egna möbler.
Oavsett om boendet är i kommunal eller privat regi så betalar man hyra plus enskilda avgifter för både mat och vård.
När Åslög och Kurt blev erbjudna lägenheten 2020 reagerade Kurt direkt på hyran, som han ansåg vara alldeles för hög. Redan då.
Han kallade den ”ockerhyra”.
– Jag sa direkt att en hyra på 10 296 kronor i månaden för en tvåa var otänkbart. Med vård och mat blir det ju över 20 000 kronor för oss. Det var ju en väsentlig skillnad mot den avgift vi betalade då för vår bostadsrätt, 3 700 kronor, säger Kurt.
Hem & Hyra har tidigare skrivit om vad som hände sedan. Hur Kurt till slut ändå skrev på kontraktet, i tron att han blivit lovad en reglerad hyra till ett maxbelopp på 7 500 som gäller för övriga lägenheter i huset. Något som alla övriga inblandade, tjänstemän och politiker, sedan förnekade.
Det man däremot lovade, i Hem & Hyras artikel, var att man skulle ta till sig kritiken mot de höga boendekostnaderna och se över avgifterna – innan årsskiftet.
Men så har alltså inte skett.
När Hem & Hyra vill veta varför så vägrar ordförande Lise Hjemgaard Svensson (M) i vård- och omsorgsnämnden svara. Varken på telefon, sms eller mejl.
Till slut ringer en annan person upp, Börje Hoflin som är uppdragschef på kommunen. Han bekräftar att det inte gjorts någon översyn av avgifterna. Men kan inte svara på varför.
Kurt är besviken, men inte förvånad.
– Man tror att man kan lita på samhället, att man ska bli rättvist bemött som medborgare. Det här förstärker bara min bild av hur respektlöst man behandlas. Och man kan inte låta bli att undra: Är det för att man anses vara för gammal för att förstå? Är vi inte värda att bli lyssnade på längre?
Men det finns en möjlighet kvar för Kurt att få sina frågor belysta och besvarade. Han kan utan kostnad pröva sin hyra i hyresnämnden. De kan avgöra om hyran är för högt satt enligt den så kallade bruksvärdesprincipen.
– Ja, det kan ju vara ett sista försök, säger Kurt, som kanske ännu inte gett upp fajten. Trots allt.
