Hundratals barn saknar ett hem
Hon kommer med en sulky. I den sitter den drygt ettåriga dottern och i handen håller hon tvååriga storasystern.
– Det här känns så skamligt. Men samtidigt vet jag att vi inte är själva. Bostadsmarknaden är långt från många och det måste belysas, säger Lotta samtidigt som hon sätter upp håret i en hästsvans.
Lotta heter något annat. Men att ställa upp med namn och bild vill hon inte.
– Nej, jag känner sådan skam. Vi är en familj med två barn. Och vi är hemlösa. Jag har sådan ångest över att jag försatt barnen i den här situationen, säger Lotta med uppgiven röst.
– Det började för ett par år sedan när vi en period inte hade råd med hyran. Vi blev vräkta och då stängdes också den normala bostadsmarknaden.
Lotta och hennes sambo fick helt enkelt ingen bostad på sin hemort. Men i grannlänet gick det att lösa både tillfälligt jobb och bostad. En tvåa – för drygt 15 000 i månaden.
– Med en gammal hyresskuld i bagaget är man helt i händerna på den som hyr ut. Och de utnyttjar så klart sådana som oss. Vi har ju inget val, säger Lotta.
Det i sin tur innebar att det snart uppstod en ny hyresskuld och fallet nedåt gick fortare och fortare.
– Vi gick till socialkontoret där vi var, men de hänvisade till vår hemkommun. Vi var skrivna där fortfarande. Men där fanns inget jobb, så då fick vi lösa det tillfälligt igen, suckar Lotta.
– Och så har det fortsatt. Billiga lägenheter finns inte. Nybyggen blir för dyra. Låna pengar får vi inte göra. Vi glider allt längre bort från bostadsmarknaden. Och jag skäms så fruktansvärt. Bara våra närmaste vet hur vi har det, men bor vi där finns inget jobb. Det är en ond spiral och jag drar mig för att söka hjälp, det känns så pinsamt.
Lottas historia är långt ifrån unik. Det är tvärtom allt vanligare att socialtjänsterna kopplas in för att hjälpa till med att lösa boendesituationen för människor som av en eller annan anledning saknar ett hem och inte själva kan lösa det.
– Det är absolut ett stort problem. Även där det finns bostäder är det stopp för en del på grund av hyresskulder eller att lönen anses vara för låg. Andra behöver en bostad snabbt på grund av våld i relationen till exempel, säger Nanna Forssgren vid socialtjänsten i Umeå.
– Det finns många orsaker.
Lotta och hennes sambo fortsätter att lösa boendet, ofta dag för dag, i stugor, vandrarhem eller alldeles för dyra lägenheter.
– Jag vill bara hitta ett hem till oss. Ett hem där barnen har egna rum. Ett hem där vi kan leva ett vanligt liv.
I Socialstyrelsens officiella statistik över hemlösheten i Sverige saknas en viktig aspekt. Det menar Elisabet Dahlin, generalsekreterare på Rädda Barnen.
– Både i statistiken och i debatter och diskussioner saknas det viktigaste perspektivet, barnens, säger hon.
– I 25 av Sveriges större kommuner finns uppskattningsvis över 5 000 barn som inte har en plats de kan kalla hemma. Det är allvarligt.
Hon konstaterar att den statistik som Rädda Barnen tagit fram inte är den vanliga från Socialstyrelsen. Den bygger istället på en egen enkät till kommunerna.
– Helt enkelt för att vi vill se hur många barn som saknar ett hem. Svaren vi fick från 25 kommuner ger en mörk bild, säger Elisabeth Dahlin.
– Och det finns inget skäl att tro att det är så stora skillnader i de kommuner som inte svarat. Det är tyvärr så att vi har tusentals barn i Sverige som är i behov av ett hem. En plats med en egen säng.
Dessutom finns det starka misstankar om att det finns barn som inte finns med i statistiken. Familjer som är skrivna i en kommun, men vistas i en annan till exempel.
– Det finns skäl att tro att det finns familjer som flyttar för att jobba, men på grund av bostadsbrist inte får ett eget hem, utan löser det på andra sätt, säger Elisabeth Dahlin.
– Det är barn som man inte vet var de är. I Sverige 2017.
Elisabeth berättar om familjer som kämpar med näbbar och klor för att både ordna ett hem och ett jobb. Som måste flytta runt och på grund av det drabbas barnen som ständigt måste byta skola.
– Det handlar om desperata föräldrar som gör desperata val, säger hon.
– Det är utanförskap som drabbar barnen hårt.
Hem & Hyra har tidigare berättat om de problem Kvinnojourerna i Norrland har. I stort sett alla tvingas regelbundet neka hjälpsökande kvinnor, ofta med barn, det stöd man normalt kan ge. Många som sökt hjälp hos Kvinnojouren blir kvar i jourlägenheterna allt för länge, ibland långt över ett år.
– Tanken är att jourlägenheten ska vara ett tillfälligt boende fram till att man får en egen bostad. Men det är väldigt svårt att få tag i bostäder och nu är det inte ovanligt att våra lägenheter blir mer som ett permanentboende där kvinnor kan bli kvar i uppåt ett och ett halvt år, säger Ulrica Montgomery, ordförande på Kvinnojouren Iris i Luleå.
Det har fått Hyresgästföreningen i Norrland att inleda ett samarbete med Kvinnojourerna. Nu har föreningen även inlett samtal med Rädda Barnen.
– Vi finns ute där folk bor och kan fånga in frågor, sprida kunskap och hjälpa till med projekt som ska ge stöd till de som är mest utsatta i samhället, säger Elisabeth Ennefors, kommunikationschef på Hyresgästföreningen i Norrland.
– Ett bra boende till alla är grunden i vår verksamhet. Och det här handlar om bristen på bostäder, så vi kan bidra med både kunskap från specialister till alla våra medlemmar ute i bostadsområdena.
• Mätningen genomfördes av Socialstyrelsen under vecka 14 2017. Då saknade sammanlagt 2301 norrlänningar ett eget hem. Enligt rapporten har en tredjedel av dessa också barn.
• I Jämtland fanns då 112 hemlösa, varav 18 i akut behov.
• I Västernorrland fanns då 1 062 hemlösa, varav 82 i akut behov.
• I Västerbotten fanns då 584 hemlösa, varav 56 i akut behov.
• I Norrbotten fanns då 508 hemlösa, varav 51 i akut behov.
• De allra flesta som inte hade ett akut behov hade främst så kallade sociala bostadskontrakt, som ofta blir lösningen när någon är utestängd från den ordinarie bostadsmarknaden.
Källa: Socialstyrelsen
