Hur kan ny tunnelbana påverka bostadsbyggandet?
Just nu pågår en förhandling mellan regering, landsting och berörda Stockholmskommuner om tunnelbanenätets utbyggnad. Om kommunerna lovar att det byggs bostäder vid de nya stationerna, hjälper staten till med finansieringen av tunnelbaneutbyggnaden.
HG Wessberg, regeringens förhandlingsperson deklarerade tidigt på Hyresgästföreningens arrangemang ”Prat om bostad” att han just nu är mitt i en förhandling och egentligen inte kan säga någonting säkert. Men att det handlar om att få kommunerna att åta sig att bygga bostäder är förstås den viktigaste delen i förhandlingsarbetet.
– Utbyggd tunnelbana möjliggör nya bostäder, det är statens primära intresse. Alla har förstås sina åsikter, men det viktigaste är inte hur tunnelbanan ska finansieras, utan att det blir av, nu, sa HG Wessberg.
Han berättade att när han åker utanför Stockholm alltid hör att det går för mycket skattemedel till huvudstaden. Att använda sig av trängselskatten till tunnelbanan tycker han därför är en utmärkt lösning.
– Vi har ingen kunskap om att bygga tunnelbana sedan 1970-talet. Vi har därför varit ibland annat Helsingfors och tittat hur de gör. Därför föreslår vi att svenskt tunnelbanebyggande inte upphör på samma sätt igen. Det vore synd att släppa den kunskapen vi nu har byggt upp.
Efter HG Wessbergs anförande om förhandlingsarbetet dök en del frågor upp från publiken som handlade om olika sträckningar och vem som skulle betala, och även vilka typer av bostäder man ville att kommunerna ska bygga.
– Från statens sida lägger vi oss inte i vilken typ av bostäder som byggs, det viktiga är att skapa förutsättningar för byggande. Det finns inga garantier för något, men vi kommer att skriva avtal med berörda kommuner där de i lagens möjligaste mån får lova att bygga det de har sagt.
Efteråt följde ett panelsamtal där bland annat Bengt Hansson, analytiker från Boverket, Anna Wersäll från Stockholms Handelskammare, Niklas Svensson, biträdande stadsbyggnadsdirektör och Vanda Kehr från jagvillhabostad.nu medverkade. Bengt Hansson var inne på att vi bygger för dyrt i Sverige och att vi överkonsumerar bostäder.
– Konkurrensen i byggsektorn måste skärpas, där vi nästan har en monopolliknande situation idag. Samtidigt amorterar de som äger sin bostad för lite och hyresregleringen leder till att människor bor för stort, eftersom gamla lägenheter är billiga.
Vanda Kehr menade att ungas situation snarare är det omvända.
– Unga idag bor alldeles för trångt. En av tre unga mellan 20 och 27 bor kvar hos sina föräldrar. Bygg urban miljö med service, det är det unga efterfrågar.
Niklas Svensson slog ett slag för promenadstaden.
– Vi har brist på stad i Stockholm, människor vill ha tunnelbana och service av olika slag. Det är lätt att raljera över innerstadens kaffe lattekultur men det handlar ju om att folk vill kunna träffas och umgås. Vi måste vända på rådande trafikhierarkier och se till att de här förslagen snabbt omsätts, små skruvningar och ökad kapacitet vid till exempel Gullmarsplan ger en otrolig effekt.
Anna Wersäll menade att vi måste bättre ta vara på de bostäder som faktiskt finns.
– De som tror att vi ska kunna bygga ikapp bostadsbristen är nog fel ute. Vi måste se till att de bostäder som finns utnyttjas. Reavinstskatten gör att många inte kan sälja sin bostad och flytta vidare. Hyresregleringen gör att gamla hyresrätter i innerstaden är alldeles för billiga.
