Det ska du tänka på om du hyr ut din sommarstuga
Med lite mer än 600 000 fritidshus i Sverige är det många som passar på att hyra ut sin sommarstuga, under den tid den annars hade stått tom.
Förutsatt att det handlar om korttidsuthyrning gäller den hyra som uthyraren och hyresgästen kommer överens om. Här skiljer det sig alltså från bostäder för permanentboende, som omfattas av hyreslagen och där det finns möjlighet för en hyresgäst som är missnöjd med hyresnivån att få denna prövat i hyresnämnden, berättar Johan Perup som är jurist på Hyresgästföreningen.
Gräns på 50 000 kronor
Även skattemässigt finns det saker som är bra att känna till. I vissa fall måste den som hyr ut sitt fritidshus både redovisa och skatta för de inkomsterna, berättar Marie Louise Harling, rättslig expert på Skatteverket.
Alla inkomster över 50 000 kronor per år och fritidshus ska redovisas (se faktaruta). Dessa pengar räknas som inkomst från kapital, om det handlar om ett fritidshus som också används som privatbostad. Om det inte är en privatbostad som till övervägande del används av ägaren eller en närstående så räknas fastigheten i stället som en näringsfastighet, och då gäller andra regler.
Vad händer om man inte redovisar inkomsterna och Skatteverket upptäcker det sen?
– Blir det en kapitalinkomst som du borde ha tagit upp så tar vi upp den till beskattning och samtidigt kan det bli aktuellt att ta ut ett skattetillägg som är 40 procent av den oredovisade skatten, säger Marie Louise Harling.
Reglerna för beskattning och avdrag är inte alltid helt lätta för privatpersoner att begripa, säger Skatteverkets expert. På myndighetens hemsida finns dock mer information och räkneexempel där besökaren kan provräkna med sina egna siffror.
Det kan du dra av på skatten
Den som hyr ut sitt fritidshus har inte rätt till andra skatteavdrag än schablonavdraget på 20 procent av hyresinkomsten, samt ett avdrag som redan från början är bestämt till 40 000 kronor, berättar Marie Louise Harling. Schablonavdraget är tänkt att förenkla och minska redovisningsbördan. Det går inte att dra av mer pengar, än vad man faktiskt får in i hyresintäkter.
En annan sak som kan ställa till det är olika tjänster som privatpersoner använder sig av för att hitta sommargäster fungerar på olika sätt.
Andra regler om du inte sköter uthyrningen själv
Det vanliga är att tjänsten eller plattformen mest fungerar som en renodlad förmedlare mellan säljare och kund – alltså sommarstugeägaren och den som hyr. Då gäller de vanliga reglerna för skatteavdrag – till exempel att ägaren inte får göra någon separat avdrag för förmedlingsarvode.
Men i vissa fall tar förmedlingsföretaget i stället över hela uthyrningen. Då gäller andra regler.
Marie Louise Harling förklarar:
– Då ser man det som att hyresinkomsten blir lägre och är det som stugägaren får från förmedlingsföretaget, säger hon.
– Och från den inkomsten får man sedan dra av båda schablonavdragen.
Ytterligare en sak som kan ställa till det är momsen. Den som har en hyresinkomst på över 80 000 kronor per år kan bli skyldig att registrera sig för att betala mervärdesskatten.
- Du har en sommarstuga som du hyr ut för 100 000 kronor under ett år. Från det beloppet får du dra av 40 000 kronor, som du alltså inte behöver skatta för. Du har också rätt att dra av 20 procent av den totala hyresintäkten under året, alltså en femtedel av 100 000 kronor, vilket blir 20 000 kronor. De totala avdragen blir alltså 60 000 kronor (40 000 kronor + 20 000 kronor), och det belopp som du ska betala skatt på är 40 000 kronor. Med en skattesats på 30 procent får du betala 12 000 kronor i skatt.
- Om du i stället hade hyrt ut din stuga för bara 50 000 kronor per år, så hade detta inte genererat något överskott som måste tas upp till beskattning.
Källa: Marie Louise Harling, Skatteverket
