Hyresförhandlingar strandade – ovisst läge för över 77 000 hyresgäster
Nyligen kom Hyresgästföreningen och bostadsbolaget Balder överens om att höja hyran med 3,25 procent för 2023. Utöver det ska majoriteten av Balders 3 000 hyresgäster också betala en tillfällig höjning med 110 kronor i månaden i kristillägg till värden.
Men när det var dags för hyresförhandlingar med Svenska Bostäder, Familjebostäder, Stockholmshem blev det stopp. Skälet var att bostadsbolagen krävde 9 procent i hyresförhandlngarna och sedan sänkte till 8,7 procent. Ett motbud som Hyresgästföreningen inte kunde acceptera.
Det slutade därför med att bolagen strandade hyresförhandlingarna. Vilken hyreshöjning 77 000 lägenheter får kommer därför att avgöras av Hyresmarknadskommittén, HMK.
Jonas Schneider, vd på Familjebostäder, förklarar att skälet till att de nu tar hjälp av Hyresmarknadskommittén är enkelt.
– Vi kommer helt enkelt inte framåt i förhandlingarna med Hyresgästföreningen, säger han.
Flera bolag på väg att stranda
Grunden till att parterna inte kommer överens är att de står väldigt långt ifrån varandra. Förutom Stockholmsbolagen har även Haninge Bostäder, som krävde 7, 09 i hyreshöjning, strandat och hamnat i HMK. Enligt flera källor är flera bostadsbolag på gång att stranda.
En stor orsak till varför bostadsbolagen och Hyresgästföreningen inte kommer överens är att de tolkar den nya trepartsöverenskommelsen på olika sätt.
Tanken med överenskommelsen, som togs fram av Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna, var att förhandlingarna skulle gå smidigare när alla var överens om vilka faktorer som ska ligga till grund för hur höga hyreshöjningarna ska bli. Så blev alltså inte fallet.
– Det är första året vi använder trepartsöverenskommelsen och eftersom vi tolkar den på olika sätt så behöver vi hjälp av HMK att reda ut vad som gäller, säger han.
”Skamligt att de kräver mer än Balder”
Jonas Larsson, ordförande i Stockholmshems förhandlingsdelegation, tycker att bolagen har varit tondöva och inte lyssnat på Hyresgästföreningens förslag på hur överenskommelsen ska tolkas.
– Risken är att det här försämrar relationen mellan oss och bolagen. Jag tycker det är skamligt att de krävde en mycket högre hyreshöjning än Balder, ett börsnoterat bolag, säger han.
Lyckas HMK så kommer de med ett medlingsbud som parterna kan anamma eller förkasta. Godtar parterna inte budet går ärendet tillbaka till HMK för ny prövning av en oberoende ordförande, det budet kan parterna inte förkasta.
Men oavsett vad som händer i HMK så menar Jonas Schneider att det blir retroaktiva hyreshöjningar 2023.
– Vi kommer inte att kunna meddela några nya hyror till första januari, utan det blir nog en eller två månaders retroaktiva höjningar, vilket inte är bra för våra hyresgäster, säger han.
Det pratas bland bedömare att det är svårt att veta vilka hyresnivåer som HMK kommer fram till, att det är ett ovisst läge. Vad tänker du kring det?
– Det uppstår ett ovisst läge när man lämnar ifrån sig en förhandling till en extern aktör, men i år är det extra stor osäkerhet med en ny trepartsöverenskommelse och ett speciellt ekonomiskt världsläge där alla drabbas. Men det sitter kunniga människor i HMK och jag har goda förhoppningar att det blir ett väl avvägt och klokt beslut, säger han.
”Borde fortsatt förhandlingarna”
Jonas Larsson, ordförande i Stockholmshems förhandlingsdelegation och Yngve Sundblad ordförande i förhandlingsdelegationen för Svenska Bostäder, hade gärna velat fortsatt förhandla med bolagen.
– Ja vi tycker det är alldeles för tidigt att gå till HMK. Bolagen borde också vägt in att politikerna i stadshuset har sänkt avkastningskravet på bostadsbolagen, det borde synas i förhandlingarna men det tycker jag inte de har gjort, säger Yngve Sundblad.
Adam Hillawi, förhandlare på Hyresgästföreningen region Stockholm, för Familjebostäder tycker att bolagen också borde vägt in att de får tillbaka pengar från elpris-subventioner under nästa år.
– De kommer att få tillbaka flera miljoner och det borde de vägt in i förhandlingarna för att hålla nere hyreshöjningarna men det tycker jag inte de har gjort, säger han.
Jonas Schneider, Hyresgästföreningen tycker att ni borde vägt in sänkta avkastningskrav och att ni får miljoner i el-prisstöd nästa år i förhandlingarna, kan du kommentera det?
”Vi förhandlar utifrån trepartsmodellen och där finns inte med någon parameter kopplad till resultatkrav. Det är inte relevant då vi behöver ett resultat för att täcka de kostnader och investeringar som vi har i verksamheten. Det ligger i vårt lagstadgade fastighetsägaransvar och hyresgästerna ska känna trygghet i att vi sköter om våra hus och lägenheter.
Om elprisstöd vet vi endast att enskilda hushåll kan erhålla det och staten hanterar det gentemot varje enskild hyresgäst. Alla kostnader för värme, el och vatten, det vi kallar mediakostnader, hanteras inom ramen för modellen. Det är bostadsbolagen som fått betala och anpassa sin verksamhet för att möta kostnadsutvecklingen under året som varit. Sveriges Allmännytta talar om reala hyressänkningar (hyresjustering minus inflation) motsvarande 6% för riket för år 2022”. skriver han i en kommentar.
Hyresmarknadskommittén, HMK, är den instans för tvistelösning som Hyresgästföreningen och kommunala bostadsbolag tillsammans kan vända sig till om de inte lyckas komma överens i hyresförhandlingarna.
I kommittén ingår representanter för både Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta (tidigare Sabo), de allmännyttiga bostadsföretagens branschorganisation.
