Hyresgästen Anastasiia anklagas för störningar: ”Känner mig ständigt övervakad”
Det ringer på dörren hemma hos Anastasiia och sonen Viktor.
Klockan är 19.30 en söndag i augusti förra året. Utanför står pappan till Viktors två kompisar som är på besök. Det är dags att åka hem och de vuxna står och småpratar i hallen när det ringer på dörren igen.
En väktare i Securitasuniform meddelar att grannen larmat för att barnen stört. Väktaren möts av förvåning av både barn och vuxna. Men anser ändå att anmälan är befogad eftersom denne hört ”oväsen” redan när porten öppnades.
Anastasiia bor två trappor upp i ett miljonprogramhus med ett tiotal hushåll i varje portuppgång. Det är knappast knäpptyst dygnet runt.
– Hur kunde väktaren ens veta att ljuden kom från oss? Jag var hemma hela tiden. Barnen lekte inte vilt på nåt sätt. De var inte fjärilar med vingar, men de hade inte träskor heller, säger Anastasiia Borysenko.
Hon och sonen flydde Donetsk i östra Ukraina redan 2015 och har bott i lägenheten på Midälvavägen i Sundsvall i flera år.
Språket lärde hon sig snabbt, genom att umgås med människor och delta i olika aktiviteter.
Ingen granne har nånsin klagat över oväsen. Inte förrän i fjol, då en och samma granne ringde störningsjouren flera gånger. Vilket resulterat i två räkningar på 1 200 kronor vardera.
– Första tillfället var när vi kom hem från en resa. Det var sent, tio på kvällen, och vi gjorde iordning oss direkt för att gå och lägga oss. Det var ingen som sa till eller ringde på dörren. Jag hade ingen aning om att vi störde.
Inte förrän brevet och fakturan från Mitthem kom som en obehaglig överraskning.
Anastasiia betalade räkningen, utan att protestera. Hon var rädd att få en anmärkning.
Men när den andra störningsfakturan damp ner i brevlådan, efter sonens kompisbesök, kontaktade hon Hyresgästföreningen.
– Jag tyckte det kändes orimligt. Hur många räkningar kan de skicka egentligen? Och på vilka grunder?
Det frågar sig även Hyresgästföreningens jurist William von Wendel.
Han har bestridit ett flertal störningsfakturor i andra hyresgästärenden under de senaste åren, som då dragits tillbaka av Mitthem.
Men inte denna gång. Bostadsbolaget vägrar.
Enligt Mitthems boendesamordnare Satu Grönvall ringer inte alltid jouren på för att meddela störningen. Ibland lyssnar de bara vid dörren ifall de hör något och gör sin bedömning därefter.
– Det här är utbildad personal, som vi har förtroende för, med befogenhet att avgöra om ett klagomål ska tas på allvar eller inte, säger hon.
Det låter som en enkel sak. Men varje ”störning” är unik och i lagens mening innebär begreppet en allvarlig företeelse.
Hyreslagstiftningen ställer höga krav på tolerans grannar emellan och en störning ska i princip vara av den grad att den är farlig för hälsan eller försämrar andras boendemiljö betydligt.
Mitthem hänvisar till hyreskontraktet
Som hyresgäst får man lov att acceptera att grannarnas vardag ibland tränger igenom väggarna, enligt Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg.
– Egentligen får man tåla ganska mycket vad det gäller normala ljud i en fastighet. Man får ju inte störa sina grannar, men att någon har barn som leker eller till och med har kolik och gråter 24 timmar om dygnet är egentligen inte en störning i lagens mening, så det får man helt enkelt tåla, menar Skogsberg.
När Hem & Hyra påtalar det i ett mejl medger Mitthems boendesamordnare Satu Grönvall efter ett par vändor att så är fallet.
”Helt rätt som du säger så är det en hel del man får tåla och barn ska naturligtvis få leka, vara sjuka och ledsna osv.” skriver hon i sitt svar.
Trots det tänker inte Mitthem dra tillbaka den stämning som nu ligger hos tingsrätten i Sundsvall och en huvudförhandling kommer att hållas senare i höst.
Mitthem hänvisar i stämningsansökan till hyreskontraktet som Anastasia skrivit under. Där finns en förtryckt klausul om att hyresgästen förbinder sig att betala för konstaterad störning.
Men Hyresgästföreningens jurist William von Wendel, som är ombud för Anastasiia, anser att kravet bör ifrågasättas.
– Det är oskäligt att en hyresgäst per automatik ska betala för störningsjourens utryckning, anser von Wendel.
Därför välkomnar William von Wendel ett möte med Mitthem i tingsrätten i höst.
– Det är bra att den här klausulen prövas. Det har aldrig gjorts förr och vi behöver ett prejudikat att följa, säger han.
Mitthem i Sundsvall är långt ifrån ensamma om att fakturera hyresgäster som anses ha stört sina grannar. Inte heller ersättningskravet är högt i jämförelse.
Hem & Hyra har gjort en kartläggning i Norrland som visar på att hälften av de kommunala bostadsbolagen debiterar för störningar. Upp emot 5 000 kronor.
Men det finns mer att säga om Anastasiia. Hon mår inte alls bra.
För det här handlar inte till största delen om pengar och tvister för henne. Självkänslan är i botten och hon känner sig inte längre lika hemmastadd som tidigare.
– Jag har svårt för att slappna av och njuta av att vara hemma. Jag tycker verkligen om det här vackra området med stora gröna ytor och nära till naturen. Men jag har tagit så illa vid mig av allt det här och jag går bara och tänker på att inte låta hela tiden.
– För jag har aldrig förstått vad jag har gjort för fel. Jag vet inte vilka gränser jag passerat. Det är viktigt att få veta så att vi alla kan komma överens och kunna trivas tillsammans i huset.
”När hyresgästen använder lägenheten skall han se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas.”
ur Jordabalken 12 kap 25§
