Hyresgästen Ulla: Mer strul än trygghet med elektroniska lås
När Ulla Öderyd Åberg på Brynäs i Gävle går ut har hon alltid en extra tagg med sig i plånboken. Hon vill inte bli stående utanför huset på kvällen utan att kunna komma in. Taggen har slutat funka alltför många gånger. Samtidigt händer det titt som tätt att hon kommer hem och ser att porten har brutits upp.
– Det här är den enda längan i området som är öppen dagtid, men det skulle inte hjälpa om det var låst dygnet runt och det hjälper inte att vi har elektroniska lås, när porten ändå ständigt blir uppbruten, säger hon.
Det har förekommit att folk har sovit i källaren och en gång låg det avföring utanför Ullas förråd. Tanken med de elektroniska låsen är att kunna styra vem som kan komma in var och när. Men samtidigt som obehöriga ständigt tar sig in i huset har Ulla och grannen Inga-Britt Berg haft problem att komma in i tvättstugan. Det elektroniska bokningssystemet som är kopplat till taggen strular. Ibland går det inte att boka en tid. Och ibland går det inte komma in.
”Jag har blivit stående utanför tvättstugan sju på morgonen.”
– Jag har blivit stående utanför tvättstugan sju på morgonen. Då får man ringa Gavlegårdarna så att de kan gå in i systemet därifrån och släppa in en. Men när man kommer fram har en stor del av tvättiden redan gått. Det blir en ständig stress, säger Ulla Öderyd Åberg.
Hon tycker att det skulle kännas tryggast att ha vanliga nycklar till port, tvättstuga och förråd, men olika nycklar så att inte en enda nyckel går till allt.
Bostadsbolag ser fler fördelar än nackdelar
När Hem & Hyra skickade ut en enkät om lås till alla kommunala bostadsbolag i Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län, samt Norrtälje, svarade 21 av 26 bolag. Alla som svarade har elektroniska lås i någon omfattning till gemensamma utrymmen och sju hyresvärdar uppgav att de även har det till lägenhetsdörrar.
En majoritet av bostadsbolagen som har svarat på enkäten nämner enklare nyckelhantering – att man snabbt kan spärra en tagg som tappats eller hamnat i orätta händer och nästan aldrig behöver byta ut själva låscylindern – som en fördel med elektroniska lås. Flera nämner också ökad säkerhet.
– På totalen är det högre säkerhet. Om en nyckel till ett mekaniskt lås hamnar i orätta händer fungerar den så länge låset finns kvar. En lägenhetsnyckel går ofta till flera ställen, som porten och gemensamma utrymmen, säger Björn Eriksson, fastighetschef på Uppsalahem.
Bland nackdelarna tar hyresvärdarna upp att det är en dyrare investering och några nämner teknikstrul i sina enkätsvar. Två bolag ser inga nackdelar alls med elektroniska lås.
Fjärrstyrningen gör elektroniska lås mer sårbara
Men även om de elektroniska låsen innebär flera fördelar både för hyresgäster och hyresvärdar finns en tydlig baksida. För att de elektroniska låsen ska kunna fjärrstyras kopplas de upp mot ett nätverkssystem.
– Det innebär att om någon hittar en svaghet på ett lås är alla lås inom systemet sårbara. Och de går att nå från alla delar av världen, genom internet. Jag har svårt att se att det skulle öka säkerheten på något sätt, säger Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet på Stockholms universitet.
Tre gånger så många fel på elektroniska lås
Eftersom elektroniska lås är mer avancerade än mekaniska och består av fler komponenter är det också fler saker som kan gå fel. Av de 21 hyresvärdar som besvarade Hem & Hyras enkät valde 13 att svara på hur många felanmälningar de hade på respektive låstyp under 2020 och första halvåret 2021. Sammantaget var det över tre gånger så många fel på elektroniska lås som på mekaniska, i förhållande till antalet lås. Vad som räknas in som felanmälningar kan skilja sig mellan bolagen – vissa räknar till exempel in borttappade nycklar.
Vanliga fel på både elektroniska och mekaniska lås är att porten eller dörren inte går att låsa upp eller inte går att låsa. Det senare har fler bolag i enkäten nämnt i samband med mekaniska lås. Krångel som nämns specifikt för elektroniska lås är att tvättstugan inte går att boka, datafel och att taggen tappat sin kodning.
Ett av de bolag som har haft flest fel på sina elektroniska lås i förhållande till mängden lås är Mimer i Västerås. Under ett och ett halvt år uppger bolaget att det har varit ungefär 1100 felanmälningar på de cirka 2200 elektroniska låsen, medan det på de runt 13 000 mekaniska låsen bara varit 1200 felanmälningar. Det är alltså runt en felanmälning per vartannat elektroniskt lås, men mindre än en felanmälning per vart tionde mekaniskt lås.
– En spontan teori är att det kan bero på att vi var tidigt ute att sätta in elektroniska lås, så de börjar bli gamla. På vissa ställen är vi inne på andra omgången elektroniska lås. Historiskt har vi haft problem med att det varit för stora datamängder, men det är löst nu, säger Gustav Hanstad, förvaltningschef på Mimer.
Hur kommer det sig att ni väljer att utöka antalet elektroniska lås, fast det är mer krångel med dem?
– Det handlar framför allt om att våra hyresgäster uppskattar att vi har sådana lås väldigt mycket. Det finns en förväntan på att vi ska erbjuda det, säger han.
Mimer har också ett system där räddningstjänsten har en tagg som går att öppna alla trapphus i ett visst geografiskt område med under en viss tid efter att SOS Alarm larmats om en nödsituation.
– På det sättet har vi verkligen utnyttjat fördelarna med elektroniska lås, säger Gustav Hanstad.
Hur bra beredskap har ni för att möta risker och problem med elektroniska lås?
– Vi har en it-avdelning som jobbar tätt med våra leverantörer och en jour som kan åka ut om problem uppstår, säger han.
Taggar kan kopieras av någon som står i närheten
Bara ett bolag som svarade på enkäten – Uppsalahem – nämnde uttryckligen ett säkerhetsproblem som en nackdel med elektroniska lås, nämligen illegal kopiering av taggar.
– Under de tre år jag jobbat med låsbyten har det varit kanske ett fall om året som upptäckts. Varje enskild kopiering är ett stort problem för oss, men om man tittar på hur många öppningar vi har totalt och delen som är med kopierade taggar är det en knappt mätbar statistik, säger Björn Eriksson, fastighetschef.
Han säger att Uppsalahem fått kännedom om de fallen genom polisen, i samband med brott som kan ge fängelse. Taggarna har varit kopierade från hantverkare.
”Brottslingarna riktar in sig på att komma nära hantverkare.”
– Det verkar vara så att de här brottslingarna riktar in sig på att komma nära hantverkare, säger Björn Eriksson.
Det räcker alltså att bara vara nära en tagg för att kopiera den?
– Ja, men man måste vara väldigt nära.
Kan det finnas fall ni inte upptäcker?
– Ja, det skulle det ju kunna göra. Men ofta används kopiorna för att göra inbrott och då upptäcks det. Gissningsvis är piratkopior av vanliga nycklar vanligare, säger han.
Blixtnedslag är ett annat problem som kan drabba elektroniska men inte mekaniska lås.
– Det har hänt att lås i portar har slagits ut av åska. Då gäller det att raskt åka ut och byta ut låset och dela ut nya nyckeltaggar, säger Björn Eriksson.
Han berättar att de kommunala bostadsbolagen delar med sig av erfarenheter när det gäller säkerhetsfrågor genom branschorganisationen Sveriges Allmännytta. På så vis kan alla bolag snabbt få reda på om ett av bolagen drabbats av något nytt fenomen.
Uppsalahem satsar på elektromekaniska lås
Uppsalahem har även en tredje kategori lås – elektromekaniska. De låser man upp med en nyckel, som blir som en del av en spole som genererar ström. Nyckeln kan läsas av på samma vis som en tagg, utan att låset är anslutet till elnätet eller kopplat till ett batteri. I stället för att själva låset i lägenhetsdörren är kopplat till ett nätverk finns en ”hotspot” i bostadsområdet som är uppkopplad, där man kan aktivera och avaktivera nycklar. Om Uppsalahem vill avaktivera en nyckel kan de skicka den informationen till systemet och den kan då till exempel nå nyckeln när personen försöker låsa upp porten, som också är kopplad till nätverket. Om det inte räcker kan bostadsbolagets personal åka runt till alla de lås de vill ta bort behörigheten för en viss nyckel till.
Än så länge är det en väldigt liten andel av Uppsalahems lås som är elektromekaniska.
– Vi tänkte springa på i en betydligt rappare takt, men ska vi byta lås måste vi träffa hyresgästerna, så under pandemin avstannade det arbetet helt, säger Björn Eriksson.
Ulla och Inga-Britt har tröttnat på problemen
Ulla Öderyd Åberg på Brynäs säger att hon har hört av sig gång på gång till Gavlegårdarna. Hon tycker inte att hyresvärden har tagit problemen med fel på taggar och otrygghet på allvar. Men Niclas Lind, förvaltningschef på Gavlegårdarna, uppger att det bara gjorts två felanmälningar på taggar på adressen under 2021.
– Det är oerhört viktigt att man felanmäler. Skulle det vara ett återkommande problem är det ju ett problem för oss också. Vi kan inte hantera att folk behöver ringa varje gång de ska in i tvättstugan. Vi försöker städa bort sådana problem så fort som möjligt, säger han.
Att läget med otryggheten skulle vara så allvarligt på Ulla Öderyd Åberg och Inga-Britt Bergs adress är inget han känner igen sig i. Hans bild är att tryggheten har förbättrats på Brynäs det senaste året.
– På vissa adresser har vi lyckats få stopp på problem som varit, men det hänger ofta ihop med att polisen kan knyta någon till ett brott. Det är ofta inte så många individer det handlar om, men de rör sig på flera adresser, säger Niclas Lind.
Vad gör ni på Gavlegårdarna för att förbättra tryggheten?
– Som fastighetsägare är vi bara en pusselbit. Vi samarbetar nära med polis och socialtjänst. Parallellt jobbar vi med förstärkt bevakning och bygger bort problem. Tyvärr räcker inte pengarna till allt vi skulle vilja göra. Men det finns ingen fördel överhuvudtaget för Gavlegårdarna att obehöriga kan komma in i fastigheterna och förstöra.
