Hyresgäster förlorare när skatteåterbäringen trillar in – missar tiotusentals kronor

Sista dagen att deklarera är den 2 maj. Men många svenskar har redan fått tillbaka på skatten. Några som inte behöver ”prisa gudarna” är hyresgäster. De är ”förlorare” när det är dags för årets skatteåterbäring. Anledningen är ränteavdraget, där hyresgäster går miste om tiotusentals kronor.

Det finns inga exakta uppgifter som svenskarnas lån och räntor. Men klart är att skuldsättningen bland bostadsrätts- och villaägare är skyhög och att räntorna är högre än på många år. Det gör att boendekostnaderna skjutit i höjden.

Läs ocksåFördubblad p-avgift efter bostadsbolagets räntesmäll – hyresgästen Nathalie: ”Känns väldigt överdrivet”

Men när skatteåterbäringen nu betalas ut blir denna grupp ändå vinnare, genom ränteavdraget. Enligt Hem & Hyras uppskattningar kan en genomsnittlig svensk med bolån få tillbaka runt 18 000 kronor på sitt boende. Det är pengar som hyresgäster helt går miste om.

Höga räntor bakom hög skatteåterbäring

Det är de höga räntorna tillsammans med ränteavdraget som gör årets skatteåterbäring större än någonsin. 34 miljarder kronor betalades tillbaka till skattebetalarna i april, vilket är sju miljarder mer än förra året.

– Det är fler som har deklarerat tidigt i år, det kan vi definitivt se. De höga återbäringarna beror främst på ränteavdragen och att de är högre, säger Emelie Köhn, sektionschef på Skatteverket.

Läs ocksåHöga räntor går ut över hyresgäster: "Vi behöver en diskussion om detta"

Och mer pengar ska betalas ut längre fram, då sista datum att deklarera är den 2 maj.

Genomsnittliga bolån på 1,57 miljoner kronor

Skatteverket har ingen statistik som visar vad hyresgäster respektive bostadsrätts- och villaägare får tillbaka på skatten.

Det finns inte heller några uppgifter om exakt hur svenskarnas bolån och räntor ser ut. Men Finansinspektionen sammanställer varje år en bolånerapport och enligt myndigheten var det genomsnittliga bolånet 1,57 miljoner kronor under 2022. Siffrorna för 2023 är inte sammanställda ännu.

Den rörliga snitträntan ligger nu på nära 5 procent men var lägre under 2023. Om vi utgår från snittlånet på 1,57 miljoner kronor och en ränta på 4 procent så motsvarar det 18 840 kronor i ränteavdrag (se räkneexempel i faktaruta nedan).

Det skulle alltså kunna vara ett ungefärligt snitt som svenska bostadsrätts- och villaägare får tillbaka. Eftersom det inte finns några lån kopplade till boendet för hyresgäster så är detta pengar som de helt går miste om.

Boendeekonomen: ”Där har hyresgästen en nackdel”

Boendeekonom Claudia Wörmann på Hypoteket håller med om att hyresgästerna blir förlorare när skatteåterbäringen kommer, men säger samtidigt att frågan är lite mer komplicerad.

– Härdar man ut, och klarar av en högre kostnad under det gångna året, ja då kan du se att du får tillbaka på skatten. Men till skillnad från den som bor i hyresrätt, och som kanske inte får lika mycket tillbaka på skatten, så har du också haft kraftigt stigande kostnader som kom ganska plötsligt.

Även hyrorna har stigit, men i kronor och ören har räntekostnaderna ökat mer. Däremot pekar mycket mot att räntorna återigen kommer att sjunka, när hyrorna tvärtom förväntas stiga ännu mer.

– Där har hyresgästen en nackdel att den inte får vara med i den nedåtgående trenden som vi kan vänta oss framöver. Det är absolut en brist till hyresgästens nackdel, säger Claudia Wörmann.

Att det skulle ske någon förändring kring ränteavdraget som att trappa ner det eller helt ta bort ser hon som osannolikt.

– Den frågan bubblar upp med jämna mellanrum men jag är tveksam till att någon törs ta i frågan från politiskt håll för att det påverkar så himla många.