Hyresgäster förlorarna när ränteavdrag slopas för snabblån – fortsatt skatterabatt för luftballong
I förra veckan presenterade regeringen sin budget för 2025. Ett förslag är att halvera ränteavdraget på lån som saknar säkerhet från 1 januari 2025 och att sedan ta bort det helt 2026.
Detta kommer framför allt att drabba hyresgäster. Redan 2022 gjorde Hem & Hyra en kartläggning som visade att smålån är mer än dubbelt så vanliga bland personer som inte tagit några bolån. Bolånare tar större konsumtionslån från större banker, medan ickebolånare oftare tar lån av mindre aktörer, så kallade säljfinansbolag, eller konsumentkreditinstitut. Undersökningen visade också att det är i hyreshusområden som flest hamnar hos Kronofogden på grund av konsumtionslån.
När ränteavdraget slopas leder det till att dessa låntagare får betala mer skatt än tidigare. Samtidigt får de som har bostadslån fortsatt skattelättnad.
Ränteavdraget slopas inte för luftballong
Enligt regeringens budget kommer räntekostnader även i fortsättningen ge rätt till skatteavdrag om lånet har en säkerhet. Det kan bland annat handla om att man belånar bostad, fordon, båt, skepp eller luftfartyg – som flygplan, helikopter eller luftballong. En förklaring är att dessa säkerheter finns i register som Skatteverket enkelt kan kontrollera.
Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg är kritisk.
– Det innebär att den som äger en bostad kan ha utrymme för att låna med ränteavdrag, men den som hyr sitt boende får minskade möjligheter att göra det. Det förstärker den orättvisa som finns, säger han.
Regeringen beräknar att förändringen leder till 4,3 miljarder kronor i ökade skatteintäkter 2025 och ytterligare 4,3 miljarder 2026. Men syftet som Tidöpartierna framhåller är ett annat:
– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas. Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman när förändringen presenterades.
30 procent fler till Kronofogden
Finansinspektionen, FI, har i flera år uppmärksammat att lån utan säkerhet har ökat kraftigt. Allt fler hamnar i skuldfällor som är mycket svåra att ta sig ur.
Nu räknar FI med att det slopade ränteavdraget kommer att leda till att 30 procent fler låntagare med blancolån hamnar hos Kronofogden.
– De som har tagit den här typen av lån befinner sig i ofta redan i en svår ekonomisk situation. När man går fram så snabbt som regeringen gör nu så riskerar det att lägga ytterligare börda på redan hårt skuldtyngda hushåll, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
Både FI och Kronofogden har kritiserat att förändringen gäller retroaktivt, för lån som redan finns. Och Moa Langemark tvivlar på att den kommer leda till en minskad efterfrågan på snabblån framöver.
– En människa som är i stort behov av pengar kommer inte att avhålla sig från att ta ett lån för att ränteavdraget är borta. Den kommer att få det knepigare med att betala tillbaka det däremot. Den här förändringen har snarare ett signalvärde, att staten inte ska vara med och subventionera den här typen av lån.
”Lever på väldigt små marginaler”
I veckan kom ytterligare ett förslag med målet att komma åt de dyraste konsumtionslånen. Regeringen vill bland annat sänka räntetaket från 40 till 20 procent över Riksbankens referensränta, som i dag ligger på 4 procent. Dessutom måste låneföretagen söka banktillstånd, vilket är både svårt och dyrt att få.
Martin Hofverberg på Hyresgästföreningen tycker också att snabblån med höga räntor behöver motverkas. De kanske erbjuder en lösning på ett akut ekonomiskt problem, men riskerar att bli väldigt dyra i längden. Men han tycker att regeringen börjar i fel ände.
– Att människor tar konsumtionslån beror många gånger på att man lever på väldigt, väldigt små marginaler och det har ju blivit värre under den här ekonomiska krisen. Man måste börja i en annan ände och se till att efterfrågan på den här typen av lån försvinner genom att stärka människors inkomster, bland annat förstärka bostadsbidraget, säger han.
Tilläggsbidraget försvinner
I stället kommer bostadsbidraget för barnfamiljer i praktiken att bli lägre år. De senaste fyra åren har Försäkringskassan automatiskt betalat ut 25 eller 40 procent extra på bostadsbidraget. Detta för att hjälpa de barnfamiljer som har lägst inkomster genom pandemin och den ekonomiska krisen.
– I takt med att den ekonomiska utvecklingen vänder och framtiden ser ljusare ut, minskar också behovet av det tillfälliga tilläggsbidraget, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när nyheten presenterades.
Budgeten för 2025 innebär att tillägget minskar till 25 procent vid årsskiftet och försvinner helt den 1 juli 2025.