Hyresgäster försöker rädda hotad skog
Sandra Hellstrand går med raska kliv ut genom porten på Marmorvägen och lämnar hyreshuset med den smutsiga vita fasaden bakom sig. På mindre än en minut är hon i Blodstensskogen, som trots att den ligger så nära bebyggelsen ger en känsla av urskog.
– Där uppe häckade en hackspett förut, jag och barnen brukade titta på ungarna som pep, säger Sandra Hellstrand och pekar upp mot en tall.
Ett stort stenblock har i barnens fantasi varit flygplan, sjukhus och båt och lite längre bort finns ”evighetsmaskinen” – ett område med stenar och nedfallna träd som i barnens värld kan förvandlas till precis vad som helst.
– Jag och familjen flyttade hit 2017 från Kvarngärdet. De första sex månaderna här tyckte att vi hamnat i paradiset. Men sedan presenterades planprogrammet för Eriksberg, säger Sandra Hellstrand.
Hon syftar på den stora omvandlingen av Eriksberg som Uppsala kommun planerar. Flera grönområden ska förtätas. Ett av dem är Blodstensskogen där både hyresrätter och bostadsrätter ska byggas.
– Det här har gjort många boende upprörda. Hyresgäster har ingen trädgård och ofta ingen sommarstuga. Vi behöver den här skogen.
Hon bestämde sig för att agera. Tillsammans med andra Eriksbergsbor grundade hon föreningen Rädda Eriksbergs skogar.
– Vi började med att informera och mobilisera fler boende, och gjorde en namninsamling för att göra skogen till ett naturreservat. Vi fick 5 000–6 000 namnunderskrifter.
Målet var också att försöka få dit en person som kunde inventera skogen och dess djur- och växtarter. När det inte lyckades bestämde sig Sandra för att göra jobbet själv.
– Jag gick ut i skogen och började dokumentera. Bilderna la jag upp i olika Facebookgrupper där jag fick hjälp med artbestämningen.
Sandra hittade flera rödlistade arter som inte fanns med i kommunens naturvärdesinventering. En av dem kom att bli avgörande för Sandras och de andra hyresgästernas kamp – den fridlysta cinnoberbaggen. Upptäckten gav föreningen en seger i mark- och miljödomstolen dit de hade överklagat kommunens detaljplan.
Men än är sista ordet inte sagt.
– Kommunen ska nu göra en miljökonsekvensbeskrivning och hoppas kunna bygga ändå. Så nu är vi i den politiska fasen igen, konstaterar Sandra.
Enligt en rapport från länsstyrelsen behöver 5000 lägenheter byggas i Uppsala fram till 2023 för att minska bostadsbristen.
Var ska de byggas?
– Vi som förening tar inte ställning till det. Men jag personligen tycker man skulle kunna bygga på parkeringar och ha bilarna i parkeringshus under jord, säger Sandra Hellstrand.
Hyresgästerna är inte de enda som värnar om skogsremsan i Eriksberg. Från sitt läge i en koja högt upp i en tall är en grupp miljöaktivister beredda att försvara skogen med fredliga medel.
– När alla andra har gett upp är vi de sista som står kvar och tar fajten. Det är svårt att hugga ner en skog om det sitter människor i trädtopparna, säger en ung man som vill vara anonym.
- Namnge området så att det blir tydligt vilket område det handlar om. Blodstensskogen kallades för olika namn innan av folk i Eriksberg.
- Väck opinion. Samla in namnunderskrifter, ordna demonstrationer.
- Kontakta politiker och försök påverka dem inför att de ska fatta beslut.
Uppsala kommuns byggplaner i Eriksberg har väckt reaktioner sedan de presenterades 2010. Kommunen har tvingats backa från sin ursprungliga plan att bygga 2 600 lägenheter. Nu ska 1 200 lägenheter byggas fram till 2030.
I Blodstensskogen vill man bygga 110 lägenheter.
Många Eriksbergsbor har engagerat sig, demonstrerat och skrivit på protestlistor. Trädkojan har blivit en samlingspunkt för motståndare till skövlingen.
