Hyresgäster i Hjällbo positiva till kamerabevakning i trapphus
Hyreshus på Skolspåret och Bergsgårdsgärdet i Hjällbo har utsatts för upprepad skadegörelse och störningar. Det handlar om saboterade lås, krossade fönster, klotter och nedskräpning.
Obehöriga rör sig också i fastigheterna. De kissar i trapphus och källare och lämnar spår av droganvändning i form av skedar och tändare efter sig.
Nu ska trenden vändas. Poseidon monterar totalt tolv kameror som ska bevaka entréer och trapphus i tre hyreshus på Skolspåret samt i källare i en fastighet på Bergsgårdsgärdet.
En efterlängtad åtgärd, enligt de hyresgäster som Hem & Hyra möter.
– Ibland när jag kommer hem sent står det en massa ungdomar i trapphuset, det känns otryggt. Jag har sagt till min man: varför finns det inte kameror? Det känns bra att de kommer upp nu. Jag kan inte se något negativt med det, säger Sadaqat Quliyeva.
Emin Nusratti nickar och pekar mot ett hörn i trapphuset.
– Där hänger ofta folk som inte bor i huset. De tar droger. Ibland är de aggressiva och har slitit sönder handtaget till dörren. Kameror är bra. Att vi kan filmas? Det gör ingenting, säger han med en lätt ryckning på axlarna.
En äldre man stannar till hastigt på sin väg till hissen.
– Kameror? Jättebra! Det är rena drogmaffian i trapphuset, utbrister han och ger tummen upp.
Ahlam Akrawi är också positiv till kamerorna. Hon fick nyligen ett brev om att de snart ska monteras, men kände redan till det eftersom hon varit på ett möte i området.
– Alla där var glada. Kameror är en bra idé, för det kommer främmande människor in i huset som kanske är farliga för hyresgäster.
Hon har bott i Hjällbo i 22 år och känner sig trygg. Några större problem med skadegörelse eller obehöriga i trapphuset har hon personligen inte märkt av. Ändå välkomnar hon kamerorna.
– Man vet aldrig. Förhoppningsvis kan kamerorna förebygga brott. Jag vet inte vad det skulle finnas för nackdelar med bevakningen. Jag ser bara fördelar.
De kan ju filma även dig om du går in eller ut på kvällen?
– Kanske, men det gör inget. Om jag inte begår något brott eller gör farliga grejer, då är det okej, säger Ahlam Akrawi.
Den kommunala hyresvärden Poseidons undersökningar i området visar en lika samstämmig bild: 155 av 185 hyresgäster vill ha kameror.
– Tre har svarat nej tack, men ingen har argumenterat eller protesterat mot kamerabevakningen. Om stödet hade varit svagare hade vi fått fundera, säger distriktschefen Svante Lahti.
Poseidons styrelse fattade beslutet om kamerabevakningen hösten 2019. Då hade värden lagt omkring 350 000 kronor på att åtgärda förstörelse och försökt förebygga problemen, bland annat genom att ersätta gamla passerbrickor, införa väktarrondering och byta till ett elektroniskt nyckelsystem.
Kamerabevakningen ska ske under kvällar och nätter, när problemen varit som störst.
Inga bilder visar enskilda lägenhetsdörrar, däremot kommer både hyresgäster och besökare som går in och ut ur huset att registreras av kamerorna. Enligt datainspektionen är trapphus en särskilt integritetskänslig plats.
Hur motiverar ni bevakningen för hyresgäster som inte är bekväma med att filmas innanför entrén?
– Jag tror att man måste hänvisa till säkerhet och trygghet hos merparten av hyresgästerna, säger Svante Lahti.
På kort sikt hoppas han få bort obehöriga från trapphusen men även att nedskräpningen minskar, inte minst all reklam som hamnar på golven.
– Men sen finns en annan sak man inte ska underskatta: genom att sätta upp kameror visar vi våra hyresgäster att vi lyssnar, tar vad de säger på allvar och gör något. När jag rör mig i området kommer människor direkt fram och pratar om att det är oroligt i trapphusen, säger han.
Poseidon ska följa upp effekten halvårsvis och om läget förbättras ska bevakningen upphöra.
– Jag tycker att det är hemskt att man ska behöva sätta upp kameror. Ingen blir gladare än jag om de är borta inom två år, säger Svante Lahti.
Hyresvärdar får kamerabevaka källare, trappuppgångar och andra utrymmen dit allmänheten inte har tillträde.
Enligt kamerabevakningslagen från 2018 krävs inte tillstånd från Datainspektionen.
Det är ändå inte fritt fram att filma människor hur som helst. Värden måste följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR), bland annat med krav på rättslig grund och att det finns ett berättigat intresse av bevakningen.
Problem som grov brottslighet eller upprepad skadegörelse kvalar in som skäl. Värden ska först ha dokumenterat brottsligheten och försökt med andra lösningar.
