Hyresgäster kluvna till omtvistad ombildning i Göteborg
Hyresgästen Christine Forsberg är en av dem som snart kan kalla sig bostadsrättsägare. Hon har bott i sin hyreslägenhet på Briljantgatan i 45 år, men aldrig tidigare varit intresserad av att köpa den.
– Nu ser jag det som en bra investering. Här har varit galet stökigt med knarkförsäljning och poliser tidigare. Men nu tror jag på området, säger hon.
Sofia Nyberg bor redan i bostadsrätt, granne med den aktuella hyreslängan. Egentligen är inte ägandet en princip för henne. Däremot hoppas hon att de som köper sina bostäder ska engagera sig mer i bostadsområdet.
– Men jag är medveten om att alla inte har råd eller möjlighet att få ett lån på banken. Därför är det viktigt att det finns billiga hyresrätter också, säger hon.
Under förra året fattade den kommunala bostadskoncernen Framtiden beslutet att öppna för fler ombildningar till bostadsrätter i stadsdelar där hyresrätterna är i majoritet. Tanken är att blandade bostadsformer skapar en större trygghet i utsatta områden.
– Då kan hyresgäster göra bostadskarriär utan att behöva flytta därifrån. När människor med olika ekonomiska möjligheter lever tillsammans minskar segregationen, säger Kjell Björkquist (L), ordförande i Framtiden.
Politikernas mål är att stadsdelarna i Göteborg som finns på polisens lista över ”särskilt utsatta områden” ska lyftas bort därifrån innan 2025. Detta har stötts och blötts under det senaste året.
Bland annat har kommunfullmäktige sagt nej till Framtidens förslag att kopiera den så kallade Gårdstensmodellen med lokala bostadsbolag i Tynnered och Biskopsgården.
– Kommunen ville inte skapa fler nya bolag. Nu får de tre bostadsbolagen (Poseidon, Familjebostäder och Bostadsbolaget) försöka samarbeta istället, säger Kjell Björkquist.
Majoriteten av partierna har sagt ja till ombildningen av hyresrätter som ett verktyg i strategin att lyfta de utsatta områdena.
S och V har dock reserverat sig mot förslaget eftersom det råder delade meningar om hur många hyresrätter som ska säljas och till vilket pris. Roger Höög (V), andre vice ordförande i Framtiden, är inte lika förtjust i ombildningar som Kjell Björkquist.
– Det är en stor brist på billiga hyreslägenheter i Göteborg och det finns ingen anledning att minska dem ytterligare, säger han.
Dessutom anser Roger Höög att priset på huset på Briljantgatan är på tok för lågt. Fastigheten säljs för 30 procent under marknadspriset istället för 20 procent, vilket annars är kutym.
– Varför ska vi rea ut allmännyttan? Det här gynnar ju bara enskilda köpare som gör en vinst när de säljer lägenheten vidare, säger Roger Höög.
Kjell Björkquist menar däremot att det låga priset bidrar till att fler av hyresgästerna har möjlighet att köpa sin bostad och därmed stannar kvar i området.
– En del har varken råd att köpa en dyr bostadsrätt eller att hyra en nybyggd lägenhet. Däremot kan de klara en ombildning ekonomiskt, säger han.
De styrande allianspartierna ville från början ombilda 1 000 kommunägda hyreslägenheter till bostadsrätter eller ägarlägenheter redan förra året.
Totalt skulle 4 000 hyresrätter ombildas under nuvarande mandatperiod, alltså senast 2022.
Men förslaget väckte stark kritik, inte minst från Hyresgästföreningen. För att få igenom budgeten tvingades alliansen bland annat stryka det siffersatta målet om ombildningar. I stället står det numera att ”antalet ombildningar inom Framtidskoncernen ska öka”.
