Hyresgäster störs av musiken från raggare
Jag står på huvudgatan i Säffle. Klockan är strax före 23. Det är fredag. Ovanför mig på en balkong står Gittan och berättar att om hon vetat, då hade hon aldrig flyttat in i lägenheten hon nu bott i sedan ett år tillbaka. Men sedan avbryts vi. En raggarbil med baslåda kör förbi. Det skorrar och mullrar. Och det är omöjligt att prata.
När den avlägsnat sig, fortsätter hon:
– Jag jobbar ofta lördagar. 8-20. Då är det tungt att gå upp när de kört här ute till fyratiden på morgonen.
Två män på promenad i den ljumma sommarkvällen stannar och blandar sig i samtalet. Den ene säger något, men då ännu en bil med baslåda närmar sig, hör jag inte vad han säger.
Det visar sig att männen har liknande historier om att ha bott utefter Östra och Västra Storgatan. Den ena bodde här i drygt ett år innan han och hans fru fick nog. De köpte hus på landet.
Jag frågar hur det var den första natten då de fick sova i huset, och mannen som inte vill uppge sitt namn av rädsla för raggarnas reaktioner, lutar sitt huvud bakåt och gör en min av njutning. Den andre, som inte heller vill uppge sitt namn, flyttade till en av storgatorna i mars. Det var en fredag.
– Det var fruktansvärt! Jag kunde inte sova på hela natten. Och så har det fortsatt. Det är värst på helgerna men även vardagskvällar håller de i gång, säger han.
Vad känner du då, när du ligger där och ska sova?
– Jag blir arg. Det är musik som inte jag valt och som jag inte vill höra och ändå tvingar de mig att lyssna på det, säger han uppgivet.
Jag frågar om han aldrig agerat i ilska när han ligger där och är arg och märker att barnen, som har sovrum mot vägen, inte kan sova.
– Det kan jag inte. Jag är jurist. Det skulle vara mot lagen. De kommer undan med detta. Jag har ringt polisen och de kan inget göra, säger de. Hade det varit någon i huset som spelade så här högt, skulle den bli vräkt, säger mannen vars barn åkt till släktingar i Nora i Örebro län denna helg – för att få sova ut.
På bron över Säffle kanal står en svartmatt nedsänkt EPA-traktor. Utanför står fem ungdomar som nyss klämde in sig på det enda sätet och åkte runt, runt i Säffle och spelade musik.
– Vi väntar på bogsering efter ett ”låd ras”, säger en 15-årig tjej som äger EPA:n. Jag måste byta växellåda. Jag har en hemma.
Hon slänger med det blonda håret i det sista kvällsljuset och ser obekväm ut när jag berättar att det finns hyresgäster som störs och inte kan sova. Själv gillar hon ljudet. Framförallt norsk och svensk dansbandsmusik – som förstärks med baslådan.
– De får skaffa öronproppar om de inte gillar det. För det här kommer det inte bli stopp på. Det här är ett sätt att umgås med folk man känner, tillsammans med ett bil- och musikintresse, säger tjejen som inte vill uppge sitt namn.
När hon får höra om barnen som har sovrummet mot gatan och som fått åka bort för att få sova ut den här helgen, ser hon bekymrad ut.
Jag mötte några tidigare i kväll som tror att ni gör detta för att störa, vad skulle du vilja säga till dem?
– Nej! Vi vill inte alls störa! Jag har aldrig tänkt på att det här kan störa, vi gör det för att det är kul.Hennes kompis, en mörkhårig tjej som är 16 år griper in i samtalet.
– Jag förstår inte hur de kan störas. Jag har sovit hos en kompis som bor efter gatan, och jag stördes inte. Jag gillade det, säger hon.
Har du något tips på hur den som störs ska göra?
– Jag bara blundade och somnade, så det är mitt tips: att blunda och sova, säger hon.
Gittan står kvar på balkongen och ser ut över Västra Storgatan, männen och mig.
–Bilarna har jag inget emot. Men basen! Sängen studsar och soffan skakar, säger Gittan, och får medhåll.
– Ja, bilarna är ju bara trevliga. Det är musiken som är problemet, säger de.
Hur kan det här bli bättre?
– Det tror jag inte det kommer att bli. Inte ens polisen bryr sig, ropar Gittan från balkongen eftersom ännu en bil närmar sig. Resten av det hon säger, hörs inte.
Men faktum är att polisen, kommuner och hyresvärdar försöker hitta sätt att stoppa detta. Eftersom de alla upplever det som ett problem. En privat hyresvärd i Säffle som Hem & Hyra talar med berättar att han inte säger till hyresgäster att raggarna stör, för då blir det problem att hyra ut.
– Jag har redan svårt att få hyresgäster och har större omflyttning i lägenheterna vid gator där raggarna åker och spelar. Det går inte att berätta för bostadssökande hur mycket det stör – då skulle jag aldrig kunna hyra ut, säger han.
Dag Rogne (C) är kommunalråd Säffle:
– Det här är ett jättestort problem. Vi har precis haft möte med polisen som säger att lagstiftningen är svag men att de ska försöka vara mer närvarande. Fungerar inte det så måste vi stänga av vägen nattetid. Det är jättetråkigt om det blir så. Och ska det bli någon riktig förändring måste vi få med föräldrarna – om vi inte får med dem, vette fan hur det här ska gå? För nu har många ungdomar inställningen att de har rätt att köra så här. För jag upplever inte att det är de riktiga raggarna som stör, utan ungdomar i vanliga 245:or med enorma musikanläggningar, säger han.
Och problemet finns på fler orter än Säffle – och till och med i större städer som Karlstad, Örebro och Gävle.
Dick Gillving är hyresgäst i Gävle. Och raggare sedan ungdomen. Nu är han i 55-års åldern och ser sig fortfarande som raggare. När han stördes av musiken som de yngre raggarna spelade, inledde en dialog där boende och raggare samlades och pratade.
– Folk är rädda för raggare, men det ska man inte vara. Våga prata med dem, lugnt och sansat. Bjud in på möte och ha med raggarföreningarna. Förklara hur det känns att inte få sova. I Gävle blev lugnt ganska länge, men nu har det börjat igen. Så jag tror man behöver ha mötena kontinuerligt, säger han.
Samtidigt tycker han att man måste acceptera att raggare låter till viss del.
– Raggare kommer alltid låta, det gjorde jag också när jag var ung. Men det måste vara någon måtta. De här ljudanläggningarna som de har är en avart och det förstör för oss riktiga raggare. Jag hade en granne som mätte upp ljudet inomhus till 100 decibel när de åker förbi och spelade. Nu har problemen börjat igen och jag har bestämt mig för att flytta, för jag orkar inte mer. Och snutarna är ena jäkla slöhögar – de säger finns inga lagrum. Men det gör det visst: störning av allmän ordning, buller och fler därtill, säger han.
Under sommaren har polisen i Arvika börjat bötfälla förare som spelar högt då man menar att de inte har tillräcklig uppsikt över trafiken. Och till nästa år hoppas man på en lagändring som gör att problemet kan åtgärdas.
När jag nämner lagändringen för raggarna i EPA:n blir de upprörda.
– Vi kommer aldrig sluta att köra. Vi sänker väl musiken när polisen kommer. Det här är vår livsstil så vi kommer inte sluta, säger den blonda EPA-tjejen bestämt.
Andrea Nilsson är verksamhetsutvecklare på Hyresgästföreningen. Hon tycker att det är en trygghetsfråga och där kan Hyresgästföreningen vara till stöd.
– Jag tror det bästa är att träffas. Ofta när det gäller de flesta trygghetsfrågor är det alltid bra att lära känna varandra – det är svårare att jävlas med den man känner. Och de som är rädda för raggarna kan se att de inte är så läskiga – utan vanliga människor. Ett sådant möte går att ordna genom Hyresgästföreningen och kanske kan man ha med polisen och hyresvärdar också.
Det är efter midnatt nu. En annan raggarbil, en svart cab, stannar till på bron i Säffle och någon frågar om EPA-tjejerna har problem och om de behöver hjälp. Den mörkhåriga tjejen säger till mig att de inte känner igen dem som sitter i bilen som stannat, men att det är så här det är – alla tar hand om varandra och hjälps åt.Någon kliver ur cabben och den blonda tjejen förklarar att hon fått ”låd ras”.
– Å fan! Det var illa, har du någon som hjälper er hem med bilen?
Fler kliver ur cabben. Omtanken och gemenskapen går inte att ta miste på.
