Hyresgäster allt fattigare under pandemin – se vad din höjning blev

Världen är inte densamma som för drygt ett år sedan. Covid-19 har drabbat hela vårt samhälle med död, sjukdom, ­isolering och människor som blivit av med jobbet i pandemins spår.
De som äger sin bostad har fått lättnader i form av tillfällig amorteringsfrihet. Företag i utsatta branscher som hyr sin lokal har kunnat ansöka om hyresrabatt. Däremot finns inga särskilda stöd för hyres­gäster som blivit av med jobbet och har svårt att klara hyran. De hänvisas till generella ersättningar såsom bostadsbidrag och försörjningsstöd, eller a-kassa för den som är kvalificerad.

I skrivande stund ligger årets ­genomsnittliga hyreshöjning på 1,23 ­procent. Lägre än de två föregående åren, men högre än flera år på rad innan dess. ­Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder hade önskat att fler värdar hade visat en större förståelse för den ansträngda situationen.

Läs ocksåSå slår hyreshöjningarna i coronadrabbade områden - "Extra jobbigt, tufft här ute"

– Vi vet att många hyresgäster blivit av med jobbet, är permitterade eller går på timanställningar och fått kraftigt sänkta inkomster. Skuldsättningen ökar och fler ensamstående med barn blir vräkta. Det blir märkligt att inte alls ta hänsyn till den samhällsekonomiska utvecklingen.

I områden som har lidit hårt under ­pandemin, både vad gäller smittspridning och arbetslöshet, så som Stockholms miljonprogram, blir höjningen 1,75 procent. Alltså till och med en bit över riksgenomsnittet.

Läs ocksåTondövt höja hyrorna mitt under pandemin

I många stora och medelstora städer ligger höjningarna också en bit över genomsnittet, exempelvis höjer Växjöbostäder och Victoria park i samma stad med 2,45 procent, Gavlegårdarna i Gävle med 1,66 procent och Mimer i Västerås med 1,55 procent.

En färsk undersökning som Hyresgästföreningen gjort visar att fyra av tio hyresgäster har fått sänkta ­inkomster under pandemin och sju av tio ­känner oro för sin privatekonomi. Men från ­hyresvärdarnas håll ser man inget ­ansvar att hålla nere hyrorna:

Läs ocksåDe bestämmer hyrorna för tiotusentals – har tidigare jobbat för Fastighetsägarna

– Det är inte värdarnas ansvar om hyresgästernas inkomster sjunker. Då ska samhällets stöd i form av a-kassa, försörjningsstöd och bostadsbidrag ­användas, säger Anders Nordstrand, vd på Sveriges allmännytta.

Att pandemin gjort att den ­ekonomiska utvecklingen i stort stannat av har dock haft betydelse, enligt Tomas ­Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna ­Sverige.

– På grund av pandemins påverkan har vi accepterat lägre höjningar än vad som motiverades av prognoserna om den ekonomiska utvecklingen under 2021, säger han.

Möjligen återspeglas de båda direktörernas skilda inställningar i förhandlingsresultatet. Överenskommelserna med de kommunala värdarna ligger på 1,27 procent i skrivande stund. Det är en bit högre än de privatas 1,05 procent.

– Förhandlingarna med privat­värdarna har på många håll varit ­enklare. Allmännyttorna har ofta ­hållit fast vid sina höga krav och det har ­varit svårt att komma överens, ­säger ­Margareta ­Björkvald, förhandlings­ansvarig på ­Hyresgästföreningens riksförbund.

Län för län – så mycket höjer din värd hyran

Fotnot: Siffrorna kommer från Hyresgästföreningen och bostadsbolagen.
• Det är snitthöjningen, oavsett när den träder i kraft, som anges.
• Fastighetsägarna: De värdar som ­organisationen företräder på orten.
• Div privata värdar: Ett genomsnitt av vad andra privata värdar höjer hyran med.

Rättelse 9/8: AEFAB:s höjning ligger enligt nya uppgifter från Hyresgästföreningen på i snitt 2,52 procent, och inte som det tidigare stod 3,37 procent.