Hyreskommission ska undersöka om svenska hyror är rätt satta
Ola Johansson, riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson för Centerpartiet, berättar att hyreskommissionens uppdrag utgår från en av de punkter som partierna kom överens om i januariöverenskommelsen i syfte att skapa fler hyresbostäder i Sverige.
Bakgrunden är en oro för att det befintliga hyresrättsbeståndet inte utnyttjas effektivt. Att många lägenheter står tomma, samtidigt som det för flertalet människor tar flera år att röra sig framåt i bostadskön, därför att hyrorna inte motsvarar deras attraktionskraft, förklarar han.
– Detta leder dels till svarthandel, dels till att många hyresrätter omvandlas till bostadsrätter, så att det blir ännu svårare att ta sig fram i kön.
Till ordförande i hyreskommissionen har Sophia Mattsson Linnala utsetts. Hon har tidigare varit vd för Rikshem och för flera allmännyttor i Stockholmsområdet samt chef för finans- och ekonomienheten på Sveriges Allmännytta.
– Uppdraget som vi har fått är att ta reda på om kvaliteten och läget på hyresbostäderna i Sverige i tillräcklig utsträckning påverkar vilken hyressättning vi har, säger hon.
Ända sedan slutet av 1960-talet bestäms hyrorna i Sverige utifrån den så kallade bruksvärdesprincipen som innebär att hyran ska spegla marknadsvärdet, men också förhindra oskäliga hyror och kraftiga hyreshöjningar, som gör att hyresgäster inte har råd att bo kvar. Lägenheter med likvärdigt läge och likvärdig storlek och standard ska ha samma hyra.
– Bruksvärdessystemet är i sig väldigt genomtänkt och klokt, men man undrar från politikens sida om vi efterlever det tillräckligt, säger Sophia Mattsson Linnala.
Att bruksvärdesprincipen ska följas är bestämt i lag, men sedan är det parterna på hyresmarknaden som i kollektiva förhandlingar kommer fram till vad som är ett rimligt bruksvärde på de lägenheter de förhandlar om.
Krister Häggling, förhandlingsstrateg hos Hyresgästföreningen region Norrland, tror att det kommer att visa sig när hyreskommissionen tittar närmare på det att det nuvarande förhandlingssystemet fungerar bra.
– Vi jobbar ju enligt lagstiftningens intentioner både avseende läge och kvalitet genom att utveckla så kallad systematisk hyressättning, så vi ser inte riktigt något problem, säger han.
När det gäller lägesfaktorn gör man undersökningar bland boende på orten och tar med det i värderingen av bostäderna.
När det gäller kvalitet så är det också något som beaktas vid förhandlingarna.
– Vi menar att vi har ett fungerande förhandlingssystem där båda parter är representerade och där hänsyn tas till bostädernas kvalitet och läge, understryker Krister Häggling.
Han befarar att tillsättningen av hyreskommissionen är ett led i att öka betydelsen av efterfrågestyrning vid hyressättning på bekostnad av lägenhetens bruksvärde och att det kan leda till högre hyror på tillväxtorter samtidigt som det kan leda till sämre ekonomi och underhåll på orter med mindre bostadsköer.
– Det finns också en påtaglig risk att det bara kommer att byggas nytt i tätorterna.
Om hyrorna får styras av efterfrågan blir det svårare att planera ett samhälle, menar han, och dessutom riskerar hyresgäster att få kraftigt höjd hyra och kommer att behöva bidrag från samhället för att ha råd med ökade kostnader stat och kommun som följd.
– Det här kan vara ett steg mot fria marknadshyror, säger Krister Häggling.
Men, betonar han, ännu vet man inte vad hyreskommissionen ska komma fram till.
Men Sophia Mattsson Linnala står fast vid att det är viktigt att se över bruksvärdessystemet.
– Det är betydelsefullt för rörligheten, förklarar hon.
Det finns idag områden med hög omsättning på lägenheter, där läget antingen är oattraktivt eller lägenheterna är för dyra, berättar hon. Samtidigt finns det attraktiva lägenheter i populära områden med låga hyror och dessa blir det ingen omsättning på över huvud taget.
– Det här är inte bra. Därför gäller det att försöka hitta någorlunda rätt i det bruksvärdessystem vi har, så att viktiga aspekter som läge och kvalitet faktiskt genomsyrar hyressättningen.
Ser du någon risk för att det leder till det man kallar fria marknadshyror?
– Nej, det är något helt annat. Fria marknadshyror handlar om att den som är beredd att betala mest får lägenheten. Det är något som över huvud taget inte ingår i vårt uppdrag att titta på.
Men ser du inga farhågor med att låta efterfrågan bli mer styrande för hyressättningen?
– Det är klart att det alltid finns saker som man måste fundera över. Med vilket system vi än använder så kommer vi att möta utmaningar.
Räcker det inte med de regleringar som finns redan och med de förhandlingar som sker mellan parterna?
– Jo, när man bygger nytt så räcker det med de regleringar som finns. Men efter det görs det väldigt sällan en omprövning av bruksvärdet, även om förutsättningarna för ett område förändras.
Med sig i kommissionen har hon ledamöterna Carl Olof Nilsson Öhrnell, hyresråd vid Hyres- och arrendenämnden i Jönköping, och Tor Borg, analytiker på Boverket och tidigare bland annat chefsekonom på SBAB.
