Hyreslagen riskerar driva upp hyror i gruppbostäder – Anton går back varje månad
Det är några dagar kvar tills fotbolls-EM ska börja. Anton Blomgren och hans pappa Hans står i en affär och dividerar, omgivna av blågula prylar. Sonen vill väldigt gärna ha både tröja, solglasögon och peruk i de svenska färgerna, men Hans håller emot, i vanlig ordning.
Anton brukar nöja sig, men nu himlar han med ögonen och suckar tungt.
– Men pappa! Någon gång måste jag få kosta också!
Då smälter Hans. Det får bli ett undantag, ett onödigt inköp den här gången. Men mamma Mia Blomgren blir irriterad när hon får höra om glasögonen och peruken. Anton har ju inga egna pengar och de har redan pytsat in över 8 000 kronor den senaste månaden. Bara för de mest nödvändiga inköpen.
LSS-boende har högre hyror
Anton är 25 år och har Downs syndrom. Han är en av ungefär 28 000 personer i Sverige som bor i en bostad med särskild service enligt LSS. Den vanligaste varianten är gruppbostäder med 5 – 6 lägenheter samlade intill ett par gemensamma rum. Där kan de boende äta och umgås och det finns personal dygnet runt.
Just tillgången till gemensamma ytor och personal innebär att hyror i gruppbostäder ofta är högre än i andra bostäder. Detta samtidigt som hyresgästerna har mycket låga inkomster.
Anton får en aktivitetserättning på 7 300 kronor i månaden efter skatt. Med bostadstillägg och habiliteringsersättning blir det drygt 13 000 kronor totalt. När hyran är betald återstår bara hälften. Och efter att även el och hemförsäkring är betalda har han 5 600 kronor kvar.
Det ska räcka till mat, medier, hemutrustning, kläder, fritid och sparande, med mera. Poster som enligt Konsumentverkets beräkningar normalt kostar 7 200 kronor. Då är ändå inte sjukvård, mediciner, glasögon eller semester inräknade. Att Antons kalkyl inte går ihop är inte så konstigt.
Lösningen blir istället att föräldrarna får skjuta till. Normalt omkring 1 500 – 2 000 per månad, men ibland mycket mer. Som när vi besöker honom:
– Nu behövde han både sommarskor och nya hörlurar och eftersom de måste fungera med hans handikapp blir det dyra saker. Själv skulle han aldrig ha råd att köpa sådant. Efter de löpande kostnaderna har ju han ingenting över, säger Mia.
Hur hamnade vi då här? Varför går inte Antons ekonomi ihop? En förklaring är att två lagar krockar med varandra.
Hyreslagen mot LSS-lagen
LSS, Lagen om särskild service till vissa funktionshindrade, har som mål att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra, med goda levnadsvillkor. I förarbetena står att den enskilde inte ska drabbas av extrakostnader på grund av sin funktionsnedsättning.
Men så finns också hyreslagen, som säger att en hyra ska bestämmas utifrån det så kallade bruksvärdet. Då kan gemensamma ytor och personal räknas som tillgångar som ger rätt att ta ut högre hyror i gruppbostäder. Dessutom är många av dem nybyggda och har högre bruksvärde bara därför.
Och hyreslagen väger tyngre än LSS förarbeten, det har provats av domstolar och går inte att komma förbi. Därmed kan hyror i gruppbostäder vara extra höga, långt över vad hyresgästerna klarar. Oftast har de inte heller en chans att välja något billigare boende eller få bättre inkomster.
Stressad över ekonomin
Anton pratar mycket och är oftast glad. Han kan allt om miniatyrhästar och har 739 följare på TikTok. Men han kan varken läsa eller skriva eller förstå abstrakta begrepp. Han kommer troligen aldrig att få ett jobb.
När vi hälsade på honom 2019 i ett nybyggt höghus i norra Kalmar var han stolt och glad över att ha flyttat till en egen lägenhet. Han drömde om att bli förmögen.
– Om jag sparar mycket pengar blir jag en rik man. Jag kommer få en väska full med pengar!
Men två år senare har han inte haft en chans att bättra på sin ekonomi. Tvärt om går han back varje månad. Föräldrarna betalar men måste ofta säga nej och Anton är stressad över allt som kostar. Ett par gånger i veckan ringer han hem och är bekymrad för att en färdtjänstresa eller en glass-utflykt med boendet har kostat några tior.
– Ibland är jag orolig för om jag ska få pengar. Jag vill ha mer. De kommer att ta slut, säger han.
Tänker på framtiden
Mamma Mia är frustrerad och orolig över situationen:
– Det är klart att det finns andra unga som inte har råd att köpa nya kläder eller spara till semester, men för vår familj är det normalt att kunna göra det. Antons syskon kan det. Och det känns så sorgligt att han inte heller kan få det bättre när han blir äldre.
Snarare är det tvärt om. Mia och Hans går snart i pension och de kommer inte kunna fortsätta gå in med så mycket pengar till Antons behov. De tänker också på hur det ska bli när de själva är borta.
Därför är det en välkommen nyhet att en statlig utredning kommit fram till att hyror i gruppbostäder är så höga att staten bör betala ut en merkostnadsersättning på 14 000 kronor per år.
– Det känns ju jättebra. Man får bara hoppas att det blir av, säger Mia.
