Hyresrätter som blir hotell – nu en miljardindustri: ”Lavinartat”
– Jag hade inte längre någon koll på något alls. Så jag tröttnade. Jag vill skriva kontrakt med den boende, veta vem det är som bor i huset. Det gjorde jag inte på slutet.
Det berättar Karl, som heter något annat. Han är en äldre herre som i decennier jobbade som förvaltare åt en känd värd i Stockholms innerstad: förhandlade, godkände andrahandsuthyrningar och byten, hanterade uppsägningar.
Karl skötte ett hundratal lägenheter fördelade på flera hus, men valde för ett par år sedan att sluta. Anledning: korttidsboenden. Så fort någon vanlig boende flyttade ut gjorde värden om det till en hotellägenhet, som sedan hyrdes ut dyrt via en etablerad företagsmellanhand till airbnb-turister eller gästarbetare. När Karl protesterade sa värden bara krasst att det är en lukrativ affärsidé.
– Det blev oroligt bland de vanliga hyresgästerna med alla nya som kom och gick. Och när de klagade så klagade de på mig. När jag sa upp mig var det 30 av 100 lägenheter som var korttidsboenden. Jag tycker det är fel när så många unga står i bostadskö, säger Karl.
Exakt hur många hyreslägenheter i Sverige som blivit korttidsboenden på det här sättet, är svårt att säga. Visita, en branschorganisation för besöksnäringen, uppskattade 2019 löst antalet till 2 000 i Stockholm. Men där inkluderar man hus som byggts speciellt för detta ändamål.
Därför håller nu Hyresgästföreningen på med en djupgående kartläggning av konceptet, för att lysa upp det gigantiska mörkertalet. Man tittar på Stockholms län och räknar med att vara färdig med analysen till sommaren.
25 procent är korttidsboende
Mats Clauson, ordförande på Östermalm, leder detektivarbetet. Han granskar 15 av företagen som agerar mellanhänder – det finns många fler – och har noterat hur de tjockat på sina plånböcker. Mellan 2014 och 2018 ökade deras gemensamma omsättning från 350 miljoner kronor, till 1,2 miljarder kronor.
Han berättar att undersökningen så här långt pekar på en omfattande marknad, mycket större än någon kan ana.
– Det är för tidigt att säga hur många hyreslägenheter som används på det här sättet. Men det är många tusental. På Östermalm representerar Hyresgästföreningen 500 hus. Minst 25 procent av dem har korttidsboenden. Minst! Hur många i varje, det vet vi inte ännu, säger en bestört Mats Clauson.
Han berättar att det ofta börjar med stambyte eller andra renoveringar. Hyran höjs, de som inte har råd flyttar, de tomställda lägenheterna skjutsar värden till en mellanhand för två, tre gånger pengarna.
– Det är även vanligt att man bygger fler lägenheter. Två stycken större blir tre mindre. Värden flyttar på förråd, tvättstugor, och skapar korttidsboenden på vinden och i källaren. När vi kikar så ser vi att efter en renovering så ökar antalet lägenheter i ett hus medan antalet förstahandskontrakt blir färre. Politikerna tycker att det är positivt när alla dessa värdar söker tillstånd för renovering. Men det är det inte.
”Livsfarligt för hyresmarknaden”
Mats Clauson beskriver det som en snabbt växande lavin, där fastighetsjurister råder sina klienter att jobba med mellanhänder och korttidsboenden. Och värdar letar aktivt efter hus som inte är stambytta. De köper upp dem för att inleda förvandlingen till kassako.
Clauson ger ett konkret exempel: i ett hus han synat har 20 av 26 lägenheter blivit hotellägenheter efter stambytet.
– Alla vi pratar med när vi undersöker – SCB, Polisen, bostadsförmedlingen – alla fakta de ger oss pekar på att detta ökar snabbt. Det kommer sprida sig till de andra regioner, speciellt storstäderna Malmö och Göteborg. Affärsidén, att kringgå regler och ta ut tre gånger hyran, är livsfarlig för hyresmarknaden.
För Mats Clauson är skuggsidan glasklar: ”Vanligt folk får inga lägenheter och de som bor i hus där det här händer får ett helvete.” När Hyresgästföreningen är klar med sin rapport hoppas man på att politikerna ska agera och stoppa pengaflödet med nya regler.
– Vi vill visa att det är ett stort problem. För stora problem vill man lösa, inte små, säger Mats Clauson.
