Hyresvärdar förlorar uppdrag för miljoner – neddragningar väntar
På många mindre orter är det vanligt att kommunen låter sitt bostadsbolag sköta om kommunala fastigheter som skolor och äldreboenden. Det kan även vara uppdrag som städning och skolbespisning. Men det finns ett problem. Lagen om offentlig upphandling, LOU. För att det här upplägget ska vara lagligt krävs att bolaget i princip bara har kommunen som kund. Men ett bostadsbolag har mest privatpersoner som hyresgäster.
– Det blir svårt för ett kommunalt bostadsbolag att uppfylla undantaget i LOU för interna köp. Anledningen är just att verksamheten riktar sig mot annan än ägaren, säger Ann Fryksdahl, tillsynschef på Konkurrensverket.
I exempelvis Finspång har kommunägda Vallonbygden sedan 15 år skött drift och underhåll av kommunens fastigheter. Men nu väljer kommunen att ta tillbaka uppdraget och från årsskiftet ska förvaltningen skötas i egen regi. Allt för att följa upphandlingslagen.
– Det finns risk för vitesföreläggande och det är ju ett av skälen till att vi tar hem uppdraget. Det är en självklarhet att kommunen ska följa lagen, säger Anders Axelsson, kommundirektör i Finspång.
I Söderköping råder samma situation. Där har Ramunderstaden i flera år skött förvaltningen av kommunens lokaler och även städning. Men för att följa lagen har kommunen sagt upp avtalet med bolaget till januari 2020.
– Dagens lösning är inte förenlig med lagstiftningen. Vi vill göra ett omtag och det finns flera alternativa lösningar som vi vill titta på, antingen bilda ett holdingbolag eller upphandla hela eller delar av uppdraget, säger Börje Nathanelsson, kommunalråd i Söderköping (M).
Men för bostadsbolagen blir det stora konskvenser om de kommunala uppdragen försvinner. För Vallonbygden handlar det om årliga intäkter på 55 miljoner och Ramunderstaden 44 miljoner kronor. Något som skulle innebära en halvering av bolagens omsättning.
Hos Vallonbygden skulle personalstyrkan behöva minskas med en tredjedel och i Söderköping skulle bolaget gå från 57 till knappt 15 anställda.
– Vi blir mycket mindre och mer sårbara. Det kan bli svårare att få till en effektiv fastighetsförvaltning, säger Caroline Ring, vd för Ramunderstaden.
Enligt bolagen försvinner samordningsvinsterna, till exempel att en vaktmästare både kan sköta hyreshus och skolor. När bolagen måste minska sin personal kan det påverka servicen till hyresgästerna.
– Det beror på vilken personal som blir kvar och om jag måste rekrytera ny. Sedan blir man mer sårbar ju mindre man är vid exempelvis sjukdomar och semester, säger Hans-Erik Olofsson, vd på Vallonbygden.
Ser du några fördelar?
– I princip, nej. Oavsett om du har 500 eller 10 000 lägenheter så betalar du lika mycket för it-system och annat som du måste ha. Ekonomiskt ser jag inga fördelar.
Att bolagen riskerar att få ökade kostnader kan i slutänden även påverka hyrorna.
– Det finns en risk att man vill ha täckning för de kostnaderna i kommande hyresförhandlingar. Man kan känna en oro för det, säger Håkan Dahlgren, förhandlare på Hyresgästföreningen.
