Hyresvärdarna satsar på Huskurage – men metoden får också kritik
Alla har ett ansvar att förhindra att någon misshandlas i sitt hem. Alla värdar borde göra allt de kan.
Det menar Gerd Holmgren, chef för enheten mot våld i nära relation i Trollhättan. Hon gläds över att allt fler kommunala bostadsbolag anslutit sig till Huskurage och liknande metoder. Även om några bara sätter upp en lapp i trappuppgången.
– Allt är bättre än inget, säger hon.
Drygt hälften av 38 allmännyttiga bolag i Västsverige som Hem & Hyra har kontaktat har anslutit sig eller funderar på att ansluta sig till metoden Huskurage eller liknande arbetssätt för att öka viljan att ingripa och agera mot våld i nära relation.
Läs också: Sigrid flydde från våldet
Huskurage går kortfattat ut på att informera om vad man som granne kan göra om man misstänker att någon blir misshandlad i sitt hem. Det är gratis för värdarna att använda informations- och utbildningsmaterialet. Metoden innebär att kunskap om våld och civilkurage sprids för att få fler att agera.
Att knacka på, att hämta hjälp av fler grannar, att ringa polis och att kontakta socialtjänst är vad du som granne kan göra för att bidra till ökad trygghet och minskad utsatthet i huset eller i grannskapet där du bor! Så presenteras metoden på Huskurage hemsida. Materialet är gratis och kan laddas ner och sättas upp i trappuppgångar och tvättstugor till exempel.
Och intresset för att ansluta sig till Huskurage har ökat under senare år. Det visar Hem & Hyras rundringning till de kommunala bostadsbolagen. Många har anslutit sig, satt upp informationslapparna i sina trapphus och även utbildat anställd personal.
I Trollhättan har bostadsbolaget Eidar startat ett tätt samarbete med den kommunala enheten mot våld i nära relation. Där har Eidars personal gått runt i trappuppgångarna och delat ut information personligen till alla hyresgäster under rubriken ”Våga bry dig”. Syftet är att få fler att bli uppmärksamma på vad som kan hända i grannlägenheten. Broschyren som delas ut beskriver psykisk ohälsa, information om hur man agerar om man misstänker att barn far illa och om olika former av våld i relationer.
– Det handlar inte bara om att någon slår. Det är lika ofta psykiskt, ekonomiskt eller digitalt våld, säger Gerd Holmgren som är chef för enheten mot våld i nära relation i Trollhättans stad.
Hon tycker det är positivt att allt fler bostadsbolag engagerar sig för att öka civilkuraget hos allmänheten. Hon menar att alla måste ta sitt ansvar för att stötta dem som utsätts för olika typer av våld i hemmen.
Gerd Holmgren säger att pandemin ökade risken för misshandel i hemmet.
– Vi har märkt en tjugoprocentig ökning av hjälpsökande, säger hon. För många är arbetsplatsen den enda trygga platsen och när man tvingats till hemarbete under en lång period försvann den frizonen.
Hon menar att rädslan för att lägga sig i vad som händer i grannlägenheten är förödande.
– Man måste ingripa, säger hon. Självklart ska man inte utsätta sig för risk, men att ringa på dörren, kanske tillsammans med några andra grannar. Eller lägga en lapp i brevlådan med telefonnummer till en kvinnojour kan rädda liv. Det vet vi.
Det är just risken att själv bli utsatt för våld som gjort att Huskurage mötts av kritik. Bland annat har Roks, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, kritiserar metoden och menar att det saknas forskning om vilka risker man utsätter sig för vid ett ingripande. Roks menar att kommuner och fastighetsägare i stället ska uppmana grannar att omedelbart ringa polisen vid misstanke om brott i hemmen, då polisen har utbildning just för sådana situationer.
Peter Rung som är en av initiativtagarna till metoden Huskurage, menar tvärt om, att ett snabbt agerande från grannar kan rädda liv. Att det inte handlar om att ingripa fysiskt, utan mer ge sig tillkänna genom att ringa på dörren, banka i väggen eller gemensamt med andra grannar knacka på hos någon som man misstänker utsätts för brott.
– Om man tänker på alternativet, att veta att någon utsätts för brott och man inte gör något alls. Vi vet att i flera fall där det slutat mycket tragiskt har grannarna hört, men inte gjort något. Det kan vara läskigt och svårt att ta steget att ringa på eller kontakta polisen, för man vill inte blanda sig i. Men vi vet att grannar har räddat liv genom att just ha agerat, säger Peter Rung.
Våldet slutar inte med en påringning
Sara Skoog Waller är lektor vid Högskolan i Gävle där man gjort en utvärdering av metoden Huskurage. Hon säger att det är svårt att utvärdera metoden, då den kan utföras på så olika sätt, allt från lappar i trappuppgångarna till utbildningar. I den ena delen av studien från Högskolan i Gävle var svarsfrekvensen låg, vilket gjort att resultaten måste tolkas med stor försiktighet.
– Den stora frågan är ju om metoder som Huskurage har effekt? Det är överhuvudtaget svårt att mäta effekter av förebyggande arbete, säger hon. Ett sätt att gå vidare är att undersöka metoden utifrån ett brottsofferperspektiv, och fråga utsatta om deras erfarenheter av andras agerande. Vi vet redan att utsatta kan uppleva bristen på agerande från omgivning och myndigheter som ett minst lika stort trauma som våldet i sig.
Sara Skoog Waller lyfter att den skriftliga tryckta informationen var den som verkat ha nått ut bäst i utvärderingen, men det fanns indikationer på att personliga möten har betydelse för möjligheten att nå ut.
– Och att det måste göras på olika språk, säger hon.
Hon menar också att det inte räcker med att fokusera på det akuta skedet och uppmana grannar att ringa på och slår larm i den akuta situationen.
– När våld synliggörs kan det finnas risk att det eskalerar och då är det avgörande att samhällets skyddsnät håller ihop, för våldet tar inte slut bara för att det akuta skedet är över, säger hon.
– Metoder som uppmanar omgivningen att agera kan vara en del av lösningen, men det kommer inte stoppa mäns våld mot kvinnor helt. Det måste till förändringar på många nivåer och områden i samhället för att hindra förövare från att fortsätta utöva våld.
Uddevallahem avstår
Uddevallahem är ett av de bolag i regionen som inte har anammat metoden Huskurage. Där menar man just att det finns tveksamheter i metodiken och boendekonsult Ralf Jansson säger att man jobbar med att försöka få en annan relation mellan grannarna.
– Vi vill inte att man bara ska agera om man misstänker att något otäckt händer. Vi försöker i stället uppmuntra till en gemenskap mellan grannarna, att man pratar med varandra, säger hej och hälsar nyinflyttade välkomna. Men man kan aldrig tvinga på någon ett umgänge eller krav på att prata med dem som bor i samma område eller trappuppgång, säger han.
Ralf Jansson säger också att det aldrig har varit någon efterfrågan på Huskurages metod.
– Vår personal är uppmärksam och ser våra hyresgäster ute i områdena. Det är en viktig del i vårt arbete. Sedan är det en självklarhet att det är en trygghet för alla om man har en god relation med sina grannar. Det uppmuntrar vi verkligen, säger han.
En del hyresvärdar har nöjt sig med att sätta upp lappar med information trapphusen. Andra har gått betydligt längre. Som i Tidaholm, där hela kommunen engagerats och även spridit sig till föreningslivet.
