Hyrorna i Nora klara
Hyresmarknadskommittén, som består av de centrala parterna Sabo och Hyresgästföreningen, har enats om en hyreshöjning för Norabostäder efter medling.
Höjningen blir 2,48 beräknat på ett helår – men eftersom en del av året redan har gått blir höjningen knappt tre proccent från första mars. I pengar motsvarar det cirka 120 kronor i månaden för den som har 4000 kronor i hyra.
Hyresgästföreningen har sedan Norabostäder kom med sitt hyreskrav på 7,5 procent, riktat skarp kritik mot Noras politiker.
Anledningen är att närmare hälften av den önskade höjningen inte alls skulle komma hyresgästerna till del, utan är pengar som ska in i Nora kommuns ekonomi sedan politikerna beslutat höja bostadsbolagets borgensavgifter från 0,25 till 0,6 procent.
Nu blev höjningen inte så stor som Norabostäder begärt. Men det är fortfarande kommunen och inte hyresgästerna som kommer få del av mycket av de pengar som höjningen drar in. Något som nu inte bara Hyresgästföreningen ser som ett problem, utan även Jeanette Berggren som är vd på Norabostäder.
– Från tjänstemannahåll ser vi att vi måste föreslå styrelsen att ta en diskussion med ägaren Nora kommun om storleken på borgensavgiften. Vi har ett stort behov av underhåll och vissa är så akuta att de är att betrakta som reparationer, säger hon.
Även Hyresgästföreningens ordförande i Nora, Ingegerd Gustavsson, hoppas att sista ordet ännu inte är sagt om borgensavgiftens storlek:
– Det känns jättebra att höjningen landade så här. Men politikerna måste ta sitt förnuft till fånga och sänka borgensavgiften. Som det är nu slår de undan fötterna på Norabostäder, säger hon.
Kommunerna får ta ut en borgensavgift eftersom kommunala bostadsbolag får lån som är mer fördelaktiga än privata bostadsbolag.
Kommunala bostadsbolag kan låna pengar genom sina ägare – kommunen.
Lånen blir förmånligare hos bankerna eftersom kommunerna är ägare och går i borgen. En säkerhet som privata bolag inte kan åtnjuta.
För att sudda ut dessa konkurrensfördelar, kan kommuner ta ut en borgensavgift.
SABO, SKL och Kommuninvest håller på med en utredning för att se vilka nivåer som kan anses vara skäliga.
