Här ledde investeringsstödet till byggboom – Hedda fick en av 2000 nya lägenheter

Efter decennier av bostadsbrist har det under de senaste åren skett en byggboom i Kalmar. Bland annat har runt 2 000 nya hyreslägenheter byggts med hjälp av det statliga investerings­stödet.
– I Kalmar har stödet inneburit att vi har kunnat bygga bostäder som efterfrågas av människor med normala inkomster. Jag tror aldrig att så många nya bostäder hade blivit byggda utan investeringsstödet, säger Kalmars kommunalråd Johan Persson (S).

Samtidigt finns det andra kommuner med bostadsbrist där stödet knappt har utnyttjats alls. Hem & Hyra har granskat hur många nya bostäder som beviljats investeringsstöd i de största orterna i Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge län.

Läs ocksåRusning efter sista stödpengarna till hyresrätter: "Pengarna kommer inte att räcka"

Foto: TT Nyhetsbyrån

Stora skillnader mellan kommunerna

Enligt den årliga analys av bostadsmarknaden som länsstyrelsen i respektive län gör har det under hela den här perioden (2017-2021), funnits för få bostäder i Karlskrona. Enligt kommunen råder det dessutom särskilt stor brist på billiga lägenheter. Trots det har bara tolv nya lägenheter byggts med hjälp av bidraget.

Även Linköpings kommun har år efter år angett att det råder bostadsbrist. Trots det har möjligheten att få investeringsstöd utnyttjats mindre där än riksgenomsnittet. Totalt har bidrag beviljats till 716 lägenheter i Linköping och Östergötlands största hyresvärd, kommunägda Stångåstaden har inte använt bidraget alls. Däremot har dotterbolaget Studentbostäder beviljats bidrag till 85 nya lägenheter i Lambohov.
– Det är inte för att det har varit något fel på investeringsstödet, utan för att man måste ha projekt som passar för hur det är konstruerat, säger Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist.

Läs ocksåHyresgäst gav grannens besökare parkeringsböter – får ändå bo kvar

Enligt honom har bolaget räknat på möjligheten att söka bidrag i samband med alla sina projekt de senaste åren. Men i de flesta fall har de inte fått kalkylerna att gå ihop.
– Stödet är konstruerat för att funka när man bygger mindre lägenheter men inte om man vill ha en blandning av storlekar. Med de byggkostnader vi har i dag blir det stora nedskrivningar och det vill vi inte göra eftersom då får ju andra hyresgäster vara med och betala för nyproduktionen, säger Fredrik Törnqvist.

Hennes enda chans till förstahandskontrakt i Kalmar

I Kalmar har de tusentals nybyggda hyreslägenheterna inneburit att många unga vuxna äntligen fått en egen lägenhet. I ett av de nybyggda husen i stadsdelen Snurrom bor 33-åriga Hedda Tråcklare.
– När jag flyttade tillbaka till Kalmar för fyra år sedan upplevde jag att det var väldigt svårt att hitta en lägenhet här, säger Hedda Tråcklare.

Hon bodde till en början hemma hos sin dåvarande partner samtidigt som hon aktivt letade efter en egen bostad. Men det kommunala fastighetsbolagets kö var lång, och trots att hon kontaktade flera privata fastighetsägare i centrala Kalmar fick hon inget napp. Därmed var det först när lägenheterna i Snurrom stod klara som hon lyckades få ett förstahandskontrakt.
– Om inte de här nybyggda lägenheterna hade funnits så tror jag inte att jag hade fått några andra erbjudanden, i vart fall inte med en rimlig hyra. Kanske skulle man kunna få en svindyr lägenhet på Varvsholmen men det är inget jag har råd med, säger Hedda Tråcklare.

Läs ocksåHemlös dömd till fängelse – tog sig in i tom lägenhet: "Vad ska man göra – ska man dö?"

När hon kontaktade Sveaviken Bostad i början av 2021 fick hon komma på visning direkt och bara en vecka senare fick hon ett kontrakt.
–  Då var det fortfarande ganska tomt i husen, men därefter har lägenheterna fyllts på snabbt.

Foto: Tindra Englund

Trivs superbra i Snurrom

Hon flyttade först in i en tvåa i grannhuset, men i samband med att hon flyttade ihop med sin nuvarande pojkvän Simon Olausson flyttade de in i en trea i det hus de bor i nu.
– Jag trivs jättebra här och jag gillar verkligen hur den här lägenheten ser ut och att den har en stor balkong, säger hon

Hedda Tråcklare uppskattar även husens speciella arkitektur.
– Det är kul att det byggs nytt och snyggt även för oss som inte har massor av pengar och jag är glad att de inte bara satsar på nya miljonprogram. Dessutom trivs jag med att det är många olika samhällsklasser och kulturer som blandas i det här området.

Det hon däremot verkligen saknar i Snurrom är en matbutik med postutlämning och hon tror att det även på sikt skulle vara bra med en vårdcentral som låg lite närmare.
­– Det skulle göra det lättare även för äldre att flytta hit, säger hon.

Nyligen inträffade en skjutning i närheten och det pågår även en del droghandel i grannhuset, vilket gjort några av Hedda Tråcklares grannar illa till mods.
– Men själv känner jag mig trygg här. Jag tror det beror på vem man är och vad man har för bakgrund. Jag har inga som helst problem med att gå ut på nätterna. Men jag vet att några av mina grannar känner sig mer oroliga, särskilt efter skjutningen.

Tur och tajming – Därför gick så mycket av investeringsstödet till Kalmar

Av de tio miljarder kronor som ­hittills betalats ut av investeringsstödet har drygt 631 miljoner kronor gått till Kalmar län och av dessa har nästan en halv miljard, gått till bygg­projekt bara i Kalmar kommun.
– Redan 2014 hade vi satt upp ett ­politiskt mål med syfte att förbättra vår planberedskap och fördubbla antalet detaljplaner. Det var en lyckad tajming eftersom stödet infördes precis när vi var redo, säger Kalmars kommunalråd Johan Persson (S).

Enligt honom är tur, i kombination med en tydlig politisk målsättning, de främsta orsakerna till att Kalmar fått en så stor andel av stödpengarna.
– Med en god planberedskap så sitter man i förarsätet och då kan man nyttja stöd av det här slaget när de kommer.

Politiskt flexibilitet i elfte timmen

Investeringsstödet togs officiellt bort vid årsskiftet 2021/2022 men alla beslut om stöd är ännu inte fattade och alla projekt som hann lämna in sin ansökan innan årsskiftet har fortfarande en möjlighet till att få del av stödet. I Kalmar valde därför politikerna att ha ett extrainsatt möte i samhällsbyggnadsnämnden den 28 december, ett möte under vilket man fattade beslut om bygglov för 302 lägenheter på 13 minuter.
– Alla dessa var privata fastighetsägare som hade räknat med investeringsstödet och sedan försvann det plötsligt. Vi valde därför att anta de här byggloven och hoppas att de får investeringsstöd så att byggproduktionen i Kalmar kan hållas igång även under 2022, säger Johan Persson.

Trots att drygt 2000 nya bostäder redan byggts i Kalmar med hjälp av investeringsstödet, menar Johan Persson nämligen att ännu fler bostäder skulle behövas för att möta Kalmars framtida befolkningsökning.
– Vi skulle behöva fortsätta bygga 500 nya bostäder om året. Men när stödet nu tas bort ser vi en risk att bostadsproduktionen kommer minska och att fastighetsägare blir mer försiktiga, säger Johan Persson.