Kan tvingas flytta – men Maya och Ann-Marie får ingen hjälp från ministern
– Jag har bott här sedan 1989 och trivs jättebra. Men jag är sjukpensionär på lägsta ersättningsnivån. Om hyrorna höjs som HSB vill så vet jag inte vad jag ska göra, säger Maya Dahlén.
Hon och grannen Ann-Marie Larsson tar en fika på Mayas uteplats. Maya Dahlén vinkar till sitt barnbarn som står på en balkong lite längre bort.
Solståndsgatan ligger bara några hundra meter från Kortedala torg. Trots det är det lummigt och grönt här, med en tallklädd skogsslänt som sträcker sig upp på andra sidan gångstigen. Trevåningshuset ser dock ganska slitet ut.
Maya Dahlén berättar att hon är inne på sin tredje hyresvärd sedan hon flyttade in. HSB köpte huset år 2007.
– Men de har inte skött underhållet. Det ska ingå i hyran som vi betalar, men nu vill de få oss att betala igen, säger hon.
Stammarna i huset behöver bytas. I likhet med resten av byggnaden är de från 1963 och helt enkelt slutkörda. HSB vill byta dem och göra en standardhöjande renovering av badrummen. Man överväger även att renovera köken, enligt Rebecca Brorström, chef för hyresfastigheter på HSB Göteborg.
– Vi har tagit in en oberoende besiktningsman som just håller på att besikta samtliga kök. De flesta av dem är 59 år gamla och börjar nå åldern för utbyte. Håller de som de ska? Om de blir utdömda måste vi göra om dem också, säger Rebecca Brorström.
Ett samråd med hyresgästerna inleddes 2020 och är formellt avslutat. Enligt Maya Dahlén nåddes dock aldrig någon samsyn och hon anser inte att samrådet blev klart.
– Vi försökte driva att det skulle finnas ett nollalternativ, men det ville HSB inte ens höra talas om. Sjunde gången vi möttes bröt de bara och sade ”nu kommer vi inte längre”. Sedan gick de till Hyresgästföreningen och började förhandla om hyreshöjningar, säger Maya Dahlén.
Oklart hur mycket hyran höjs
I nuläget betalar Maya Dahlén och Ann-Marie Larsson cirka 6 500 kronor i månaden, för varsin trea på 78 kvadratmeter.
Vilka höjningsnivåer det kan bli är inte avgjort än, men enligt Maya och Ann-Marie har de fått information från grannar som sitter med i förhandlingsgruppen om att enbart badrummen skulle kunna få hyran att stiga med 1 500 kronor. Hur mycket det kan bli om även köken tillkommer är oklart.
– Det vete fasen hur bra jag klarar såna höjningar. Jag är ålderspensionär. Även om jag har jobbat heltid så har man inte så mycket i plånboken, säger Ann-Marie Larsson.
De båda grannarna tycker att HSB borde nöja sig med att i stort sett återställa badrummen efter stambytet. De tycker inte heller att deras kök är i behov av att bytas ut.
Konflikten liknar den i många andra bostadsområden i Sverige.
Fonder togs bort av regeringen
Argumentet att en del av hyran ska gå till underhåll är också välbekant. Det stämmer formellt sett.
Men faktum är att de skattefria underhållsfonderna, där fastighetsägare kunde lägga undan pengar för framtida behov, togs bort av Ingvar Carlssons regering för över 30 år sedan. Kort efteråt skrotades även de statliga renoveringsbidragen av regeringen Bildt.
Så sent som i fjol tog Boverket upp frågan om de skattefria underhållsfonderna på nytt. Boverket uppmanade regeringen att utreda ett återinförande. Men det har regeringen inte gjort.
Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta har också skrivit flera gemensamma förslag till politikerna. Bland annat med krav på reparationsavdrag och bättre möjlighet att fondera pengar. Men inte heller de påstötningarna har givit några större resultat.
– Man kan beklaga att bostadspolitiken inte står så högt på agendan, säger Christina Heikel, näringspolitiskt ansvarig för Fastighetsägarna i Göteborg.
Få konkreta förslag
Bostadsminister Johan Danielsson (S) säger till Hem & Hyra att det är ”extremt viktigt” att människor inte behöver flytta vid renoveringar. Men han har mycket få konkreta förslag på hur det ska gå till.
– Under den här mandatperioden så föreslog vi att man skulle fasa in hyreshöjningar i ett lugnare tempo. Men vi åkte på pumpen, från högern. Det har inte varit gynnsamma förhållanden i riksdagen för att få igenom den här typen av beslut, säger Johan Danielsson.
bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister.
Han nämner att Socialdemokraterna vill införa stöd till energieffektivisering, något som skulle kunna göra renoveringar billigare. En annan möjlighet skulle kunna vara att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling.
– Enligt allmännyttan själva skulle det kunna leda till lägre kostnader både vid nybyggnation och renoveringar. Så vi ser över nu, mer exakt liksom, hur vi ska kunna gå vidare med de här frågorna, säger Johan Danielsson.
Men det är inte troligt att förslagen skulle påverka Maya Dahléns och Ann-Marie Larssons situation. Deras hyresvärd HSB hör inte till allmännyttan och de planerade renoveringarna i deras hus handlar inte om energieffektivisering.
Vill ha upprustningsbidrag
Martin Hofverberg är chefsekonom på Hyresgästföreningen. Han menar att det framför allt skulle krävas ett direkt upprustningsbidrag. Hyresgästföreningen vill, utöver skattefria underhållsfonder, dessutom se att låg moms på hyra införs. Ett förslag som även Fastighetsägarna och Sveriges Allmännytta står bakom.
– Men det är svårt att mobilisera och få puls runt sådana här skattetekniska frågor. Det vi måste göra är att visa utfallet av skattepolitiken, som ju är renovräkningar, säger Martin Hofverberg.
Christina Heikel på Fastighetsägarna är tydlig med att hennes organisation i första hand tror på andra förändringar än Hyresgästföreningen. Främst vill Fastighetsägarna förändra hela systemet för hur hyror sätts i Sverige.
– Det är bra att vi kan enas om skattemässiga incitament att underhålla och renovera hyresfastigheter. Men vi måste också ha en fungerande hyressättning som lägger grunden för en långsiktigt god förvaltning. I de fall där det blir kraftiga hyreshöjningar vid renovering så har hyrorna ofta inte haft rätt bruksvärdesnivå innan, utan legat för lågt, säger Christina Heikel.
”Rusta upp bostadsbidraget”
Christina Heikel menar också att det är oklart hur stort antal personer det verkligen är som tvingas flytta på grund av renoveringar.
– För dem som behöver hjälp vill vi i första hand att man rustar upp bostadsbidraget. Det behöver följa med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Idag släpar det efter.
Är problemen vid renoveringar främst en fråga för det allmänna välfärdssystemet, enligt Fastighetsägarna?
– Både och. Välfärdsansvaret ligger hos samhället. Men det behöver också finnas förutsättningar för att underhålla och renovera på ett hållbart sätt. Vi behöver stärka hyresrätten.
Du sade tidigare att bostadsfrågan inte står högt på politikernas agenda. Varför är det så tror du?
– Jag tror den är för komplex. Men den berör väldigt många, så man kunde önska att det var annorlunda. Det är som någon har sagt: bostadsfrågan är inget man vinner ett val på, men man kan förlora ett på den.
Maya Dahlén i Kortedala håller med på den sista punkten.
– Det här skulle behöva vara en valfråga. Om vi som bor i hyresrätt bara samlar ihop oss så blir vi en jättestor kraft. Vi är många, så det finns många röster att hämta för det parti som tar tag i frågan, säger Maya Dahlén.
LÄS MER: Ministerns luddiga besked om renovräkningarna: ”En viktig diskussion”
Ägt boende subventionerades med 30 miljarder kronor genom ROT-avdrag och ränteavdrag under 2021.
Hyrt boende fick samma år 8,3 miljarder kronor i form av bostadsbidrag och investeringsbidrag för att bygga med lägre hyror. Investeringsbidraget plockades bort vid årsskiftet, så 2022 kommer summan att vara lägre.
30 procent av Sveriges befolkning bor i hyresrätt. Bland dem finns den andel av befolkningen som har lägst inkomster.
ROT-avdrag används allra mest av den del av befolkningen som har högst inkomster. Räknat i kronor per invånare gick det 2020 nästan tio gånger mer i ROT-avdrag till Danderyd än till Dorotea.
Källa: hurvibor.se
