Så brister hyresnämndernas kontroll av korttidskontrakt: “Har ingen möjlighet”
Tanken med lagen om besittningsskydd är att hyresgästens rättigheter ska vara stärkta – att man inte kunna bli av med sitt hyreskontrakt utan vidare. Men det finns kryphål för hyresvärden att ta till. Hyresgäster kan nämligen avsäga sig besittningsskyddet, om värden exempelvis planerar en ”nära förestående” renovering. Detta godkänns av hyresnämnden och gäller normalt i fyra år.
Det har blivit vanligare att ansöka om avstående från besittningsskydd. I alla fall om man ser till antalet mål som behandlas i hyresnämnderna runt om i landet. På tio år har beslut antalet ansökningar nästan fördubblats.
Värdarna kringgår systemet
Vår granskning visar hur värdar rundar systemet genom att låta hyresgäster som Alexander Pierre bo på korttidskontrakt efter korttidskontrakt, år efter år.
Men han är en av alla dem som hade tur.
När han bestämde sig för att kriga för sin rätt gav värden med sig och erbjöd honom ett förstahandskontrakt. Åtta år efter att den första ansökan skickades in. Fyra år senare än vad lagen säger.
Samma tur hade inte Olivias syster i Åkersberga som fick byta lägenhet i samma hus efter att ha bott där i fyra år. När hon flyttade in fick hon inget förstahandskontrakt eftersom fastigheten skulle rivas. Efter fyra år, när hon skrev under en ny blankett till hyresnämnden, skulle lägenheten användas för evakuering.
Och de här ”finterna” från värdarnas sida går helt under hyresnämndernas radar.
Hyresnämndens godkännanden är så kallade stämpelbeslut, vilket innebär att nämnden enbart kollar om allt är korrekt ifyllt i blanketten. Hem & Hyras granskning visar att de inte kontrollerar om de uppgifter som lämnas till nämnden stämmer.
Men det är ingenting som Vanja Lycke, hyresråd i Stockholm, ser som ett problem.
– Det finns ju inte någon möjlighet för oss att göra någon kontroll utan vi har ju 10 000 såna här ärenden om året. Vi utgår från att hyresvärdarna är skötsamma. Är det så att de inte är det så kommer det att uppdagas på andra sätt.
Hon fortsätter:
– Det är ju en frivillig överenskommelse mellan två parter. Hyresnämnden har ju inte möjlighet att fyra år senare gå ut och kontrollera om det har skett en ombyggnation av någon av de här fastigheterna som man har antecknat. Så skulle det vara ett stort problem så kanske det är något för parterna på marknaden att reagera på i så fall.
Det är enbart 61 av 10 120 ärenden som hyresnämnden i Stockholm inte beviljat en ansökan om avstående från besittningsskyddet. Det är endast strax över en halv procent.
– Jag tror att hyresvärdarna vet vad vi accepterar och inte accepterar. Det har man lärt sig. Man skickar inte in till oss om man inte tror att man får det godkänt.
Men tror inte du att det kan öka ett missbruk om man vet hur man ska skriva för att hyresnämnden ska godkänna?
– Det är ju svårt för mig att svara på. Vi tycker ju inte att de avståendena som vi får in ser konstiga ut utan vi tycker att de ser helt rimliga ut. Annars skulle vi ju inte godkänna dem.
Om man behöver förlänga ett korttidskontrakt, i vilka fall godkänner ni det och i vilka fall godkänner ni inte det?
– Det ska ju motiveras om det ska förlängas. Ett skäl skulle till exempel kunna vara att detaljplanearbetet har tagit längre tid än man planerat eller att det har varit andra saker som gjort att det blivit försenat. Men jag tror att detaljplanearbete är det vanligaste i så fall. Det är inte särskilt vanligt med förlängningar i de här rivningsärendena som vi ser. Men för att vi ska se det måste ju dateringarna på avståndet vara korrekta.
De är inte alltid det då eller?
– Det vet ju inte vi, men skulle det vara så att man skriver under ett nytt avstående där det står att man flyttat in ett senare datum, då kan ju vi aldrig se om det är så att hyresgästen har bott där en längre tid än vad som framgår av avståendet.
Typ att man skickar in pappren när det gått tre år men skriver att den flyttat in nu?
– Ja.
Vill minska risk för missbruk
I Linköping har man tagit ett eget principbeslut när det gäller avstående från besittningsskydd med “evakuering” som orsak. Dels har man sänkt tiden för kontraktet, från fyra år till två år. Och dessutom ska det, i ansökan, vara tydligt vilka åtgärder det är man ska göra för renovering eller ombyggnation och i vilket hus. Detta för att minska risken för hyresvärdar att utnyttja sina hyresgäster.
– Att en hyresgäst ska sitta löst för att man ska bygga om i ett annat hus… Då menar vi att man måste vara försiktig, säger Erik Ferlin, hyresråd.
Men så tänker man bara i Linköping. Ingen annan hyresnämnd i Sverige har tagit liknande beslut, enligt vår rundringning. Överallt annars godkänns evakueringslägenheter till andra hyresfastigheter och man gör heller ingen skillnad när det kommer till tidsperioden för kontraktet.
Är det ett alternativ som ni kan se i Stockholm?
– Det ser jag inte. Här får man använda evakueringslägenheter i upp till tio fastigheter. Med all respekt för Linköping, så är Stockholm enormt mycket större än vad Linköping är. Så det kanske kan förklara skillnaden.
Men ska det vara skillnad på besluten beroende på var man bor i Sverige?
– Alltså ja, det är väl så att det kan vara skillnad på var man bor i Sverige för vilket beslut man får…
Är det rättssäkert?
– En hyresvärd som har kanske 10 000 lägenheter har ju naturligtvis ett större behov av att ha evakueringslägenheter än en värd som kanske har 100 lägenheter. Att man då får hänvisa till ett större antal fastigheter i sitt bestånd inför evakueringar, det tycker jag inte är så konstigt.
