Ingrid i Gottsunda fick besök av EU-projekt – så vill Uppsalahem minska sitt klimatavtryck
Welcome, welcome! säger Ingrid Pineiro och slår ut med armarna i sin tomatröda tröja, på innergården på Valthornsvägen i Gottsunda. Delegationen med 14 personer från bland annat Braga i Portugal och Riga i Lettland väller in i trappuppgången. De är på studiebesök i Uppsala som en del av EU-projektet Net Zero Cities, som ska hjälpa europeiska städer att bli klimatneutrala.
Renovering på gång i Gottsunda
Valthornsvägen, där Ingrid Pineiro bor, står inför en stamrenovering. Som ordförande i den lokala hyresgästföreningen och vice ordförande i föreningsstyrelsen för Uppsala-Knivsta är hon med i flera arbetsgrupper som rör samarbetet mellan Hyresgästföreningen och Uppsalahem. Inför Net Zero Cities-besöket frågade Uppsalahem därför henne om de den här eftermiddagen fick visa upp hennes hem som ett exempel på en vanlig svensk lägenhet från 1970-talet.
– Under 1960 talet gjorde Sverige en massa standardiseringar, som olika mått i köket. Det är inte en slump att rummet vi står i ser ut som det gör, någon har tänkt på allt. Det ligger mycket tankearbete bakom miljonprogrammet, säger Lars Gustafsson på engelska, när gruppen har samlats framför en färgstark tavla vid matbordet i Ingrids vardagsrum.
Lars är projektchef för Gottsunda på Uppsalahem. Han har tagit initiativ till att bolaget ska jobba mer med återbruk vid renoveringar.
– Standardiseringarna innebär att ett nytt kylskåp passar i ett gammalt kök, förklarar Shermin Jami, som är studentmedarbetare på Uppsalahem.
– Att allt har standardiserade storlekar betyder också att det blir enklare med återbruk, säger Nupur Prothi, som har rollen som ”facilitator” för Net Zero Cities, alltså någon som ska underlätta och främja arbetet med projektet.
Små anpassningar får stora effekter
– Vi har 2500 lägenheter i Gottsunda, så en liten anpassning för att minska klimatavtrycket multipliceras med 2500. Eller med en miljon, om det är något man gör i hela miljonprogrammet i Sverige, säger Lars Gustafsson.
Ingrid Pineiro får svara på frågor från besökarna. Hon berättar att hon har bott i trerumslägenheten i 17 år och har en hyra på 7500 kronor i månaden.
– Vad tycker du mest om med att bo här? undrar Nupur Prothi.
– Att ha så nära till all service i Gottsunda centrum. Jag kan leva hela mitt liv här och har allt jag behöver hundra meter från min port, säger Ingrid.
Uppsala ska inspirera andra städer
Ingrid Pineiros lägenhet är studiebesökets tredje anhalt under dagen. Under förmiddagen besökte Net Zero Cities-gänget Ulleråker och Rosendal tillsammans med representanter för Uppsala kommun.
– Uppsala är en pilotstad när det gäller att jobba med cirkularitet (se faktaruta). Representanterna från Riga och Braga är här för att se om några av idéerna går att använda i deras städer. Vi har bland annat tittat på hur man tar till vara gammalt byggmaterial i Ulleråker och bygger nytt i Rosendal, säger Nupur Prothi.
Lars Gustafsson pekar på skador i tegelfasaderna på Valthornsvägen, medan gruppen rör sig från Ingrids lägenhet till Uppsalahems pop up-butik för återbruk. Han berättar att när en idrottsanläggning i Kristineberg i Stockholm revs köpte han in 3000 tegelstenar därifrån.
– Så tegelstenarna som i 60 år var en del av ett sportcenter kommer nu att användas för att laga fasaderna i Gottsunda, säger han och ser glad ut.
Återbruksbutik alternativ till att köpa nytt
Pop up-butiken på Valthornsvägen är också Lars initiativ. Där finns spisar, handfat, garderober, dörrar och dörrfoder med mera som plockats ur lägenheter i samband med renovering. Tanken är att när exempelvis en spis hos en hyresgäst går sönder ska Uppsalahem i första hand återanvända en gammal som fungerar. En fastighetstekniker på Uppsalahem kom också nyligen på idén att polera spishällar i stället för att byta ut dem. Några tekniker experimenterade fram en metod med polermaskin och ett medel som bilrekondare brukar använda.
I återbruksbutiken finns stora runda ”prislappar” där det står ungefär hur mycket Uppsalahem sparar i kronor och koldioxidutsläpp om de återanvänder ett föremål i stället för att köpa ett nytt.
– Syftet är att personer som jag, som har lätt att relatera till kostnader i pengar men inte i koldioxidutsläpp, ska får bättre känsla för det. Det här är början på en ny kultur, säger Lars Gustafsson.
Två universitetsstudenter, Shermin Jami och Mart Verver, har under våren tittat bland annat på hur Uppsalahem kan skala upp arbetet. De har också räknat på vilka föremål som ger mest positiv effekt klimatmässigt och ekonomiskt att återanvända samt utvärderat arbetet med pop up-butiken.
– Det som inte har fungerat hittills är att det har saknats en förteckning över vad som finns i återbruksbutiken. När hantverkarna inte vet om de kör hit i onödan för att leta efter något blir det enklare att köpa nytt, säger Shermin, under hennes och Marts presentation för EU-delegationen.
Rådet: Våga testa er fram!
Shermins bästa råd till besökarna från Braga och Riga är ”honestly just start” – att bara sätta igång och testa olika idéer. För att senare utvärdera och förbättra arbetet, på liknande sätt som Uppsalahem nu gör.
Efter att deltagarna fått chans att ställa frågor går färden i de två minibussarna vidare. Gänget ska avsluta dagen med ett besök på Hovgårdens avfallsanläggning norr om Uppsala. Innan Lars Gustafsson hoppar in i bilen ställer Hem & Hyra en sista fråga:
I dag har det varit mycket fokus på miljö och klimat. Hur tänker du kring social och ekonomisk hållbarhet, att folk här ska ha råd att bo kvar?
– Grundpelarna för oss är ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Vi vill göra varsamma renoveringar och har inget incitament att jaga bort hyresgäster. Det är därför vi tittar på de här sakerna, säger han.
Cirkularitet eller cirkulär ekonomi handlar om att bevara sakers värde. I stället för att tillverka, köpa och slänga ligger fokus på att återanvända, använda förnybar energi, återvinna och minimera avfall.
Ungefär så mycket växthusgaser omräknat i koldioxid (så kallade koldioxidekvalenter) släpps ut om man använder en ny produkt i stället för att återanvända en gammal:
Ett handfat: 35,2 kilo
Ett badkar med front: 134,6 kilo
En spis med fyra plattor och ugn: 105 kilo
Vilket kan jämföras med:
En smartphone: 110 kilo
Ett par jeans: 13 kilo
Källa: Uppsalahems sammanställning
