Inkomstkrav stänger ute barnfamiljer

Vi måste försäkra oss om att de kommer att klara av hyran.
Så säger Roland Fållby, affärsområdeschef på Huddinge kommuns bostadsbolag Huge. De har det högsta inkomstkravet av alla kommunala värdar: 3,5 gånger hyran.

Han tycker det är ett rimligt krav.

– Det är på en nivå så vi vet att vi kan få in hyran och att hyresgästen har tillräckligt kvar att leva på.

Hem & Hyras undersökning visar att totalt 28 procent av de kommunala bostadsbolagen begär att du har en inkomst som är minst tre gånger större än hyran.

Det är kanske inga problem för de flesta. Men bland dem som har lägst inkomster slukar hyran ofta en större andel än så. Enligt Boverket betalar 700 000 hushåll med 1,3 miljoner personer mer än 30 procent av sin disponibla inkomst för sin bostad.

Läs också”Helt ofattbara uthyrningskrav”

Framför allt handlar det om stora barnfamiljer, ensamstående med barn och pensionärer i hyresrätt.

De skulle alltså inte kunna få ett nytt, liknande hyreskontrakt i 28 procent av de kommunala bostadsbolagen.

Inte nog med det. Hem & Hyras undersökning visar också att hälften av de kommunala bostadsbolagen inte tar med olika bidrag i kalkylen.

En grund i det svenska välfärdssystemet är att även unga och barnfamiljer med låga inkomster ska kunna bo i tillräckliga bostäder. Det är därför bostadsbidraget finns. Tillsammans med barnbidrag och ibland underhåll är det avgörande för att ekonomin ska gå ihop för många föräldrar med låga inkomster.

Ändå är det långt ifrån självklart att bidragen får räknas med när hyresvärdarna bedömer om de klarar hyran.

– Det är häpnadsväckande! Särskilt bostadsbidraget har en speciell roll i svensk bostadspolitik. Det är det främsta instrumentet för att alla ska ha tillgång till den öppna, generella bostadsmarknaden, säger Martin Grander.

Han är forskare vid Malmö högskola och har bland annat studerat allmännyttans uthyrningskrav. Han tror att de som har höga inkomstkrav och inte räknar med bidrag inte har tänkt så mycket på följderna.

– Det finns ingen forskning som styrker att det är ett bra sätt att hantera finansiella risker, snarare tvärtom. Det enda man lyckas med är att utmåla vissa grupper som svaga och därmed öka stigmatiseringen.

Hem & Hyra granskade värdarnas uthyrningskrav även 2012. Sedan dess har de hårda kraven ifrågasatts från flera håll. Nu svarar vart tionde kommunalt bolag att de har lättat på reglerna och fler är på gång att göra det.

I till exempel Stockholm sänktes trösklarna kraftigt efter valet 2014. Då blev det maktskifte och Ann-Margret Livh (V) tog över bostadsfrågorna.
En av hennes första åtgärder var att ändra inkomstkraven från tre gånger hyran till att man ska ha existensminimum kvar när hyran är betald.

– Det var självklart för mig. Inkomstkraven var för höga och människor kan själva bedöma om de vill avstå något annat för att kunna betala hyran. Tidigare kunde folk stå i kö hur länge som helst och aldrig få en lägenhet eftersom de inte klarade inkomstnivån, säger hon.

Det första året, 2015, fyrdubblades antalet förmedlade lägenheter som stockholmare med låga inkomster kunde få. Och hittills har det inte ställt till med några problem enligt de kommunala hyresvärdarna.

– Det har fungerat bra. Inga ökade hyresskulder eller att fler riskerar att vräkas. Folk kan i stor utsträckning själva avgöra vad de har råd med, säger Ann-Margret Livh.

Den erfarenheten har också Alingsåshem. Liksom 22 procent av de kommunala bostadsbolagen i Hem & Hyras undersökning har de inte några inkomstkrav alls. Så har de alltid haft det, berättar kundservicechef Lotta Bohlin.

– Vi tittar bara på betalningshistoriken. Den säger mer om hur betalningsviljan är, säger Lotta Bohlin.

När någon inte betalar sin hyra beror det snarare på allmän oordning än på vilken inkomst de hade när de fick kontraktet, säger Lotta Bohlin.

– En som har låga inkomster kan vara noga med hyran. En annan som har hög lön kan vara slarvig.

Forskaren Martin Grander hoppas att fler sänker kraven.

– Annars drabbas till exempel ensamstående mammor och unga som letar sitt första boende.

– De hamnar längst ner i bostadshierarkin – får hyra dyrt i andra eller tredje hand, flytta runt bland kompisar, eller hyra hos slumvärdar. Och den svenska modellen urholkas mer och mer.