”Jag vågar inte protestera”
Hyresgästföreningens jurister stöter med jämna mellanrum på fastighetsägare som misstänks ha satt i system att bara erbjuda korttidskontrakt trots att de inte alls planerar att riva, bygga om eller evakuera.
Problemet är att detta ofta inte går att bevisa förrän i efterhand – och då har hyresavtalet redan upphört.
– Det är svårt att kolla i förväg om det ska ske någon ombyggnation, och om man märker att inget skett ett år efter att hyresgästen flyttat finns inget att göra, berättar Lotta Åhlén, jurist på Hyresgästföreningen i Stockholm.
I ett annat scenario upprättar hyresvärden ett andrahandsavtal, för att vid tillfälle kunna avhysa personen som hyr med argumentet att förstahandshyresgästen ska flytta tillbaka.
– En person som ofta visar sig vara samma person som ägaren till huset. Men man kan inte äga något som man hyr ut till sig själv, säger Lotta Åhlén.
Andra av Hyresgästföreningens jurister vittnar om fastighetsägare som låter rivningskontrakten rulla på år ut och år in eller tecknar ogiltiga avtal där en bulvan till hyresvärden står som förstahandshyresgäst.
Men det saknas i regel tillräckligt med underlag för att bevisa att det är satt i system.En svårighet är att hyresgästerna inte vågar driva sina ärenden. De har skrivit på ett papper som innebär att de kan bli av med lägenheten med kort varsel och är rädda att åka ut om de klagar.
Visserligen får kontraktet bara sägas upp av det skäl som står angivet på blanketten hos hyresnämnden, men många tror att de sitter mycket mer löst än så.
Hem & Hyra har ringt runt till dussintals hyresgäster som under 2014 avstod sin besittningsrätt. Under löfte om anonymitet berättar flertalet om en känsla av vanmakt och att det bara är att acceptera hyresvärdens villkor eftersom de inte har någonstans att ta vägen om de skulle bli uppsagda.
– Han kan göra hur han vill och vräka oss utan grunder. Därför drar man sig för att kontakta honom över huvud taget, även om till exempel tvättmaskinen är trasig, säger en hyresgäst.
Även hos seriösa hyresvärdar med verkliga ombyggnadsplaner kan rivningskontrakten kännas osäkra. Samtidigt fyller de en funktion eftersom dessa lägenheter annars kanske skulle ha stått tomma. Och efterfrågan finns.
– Vi som står utan bostad blir en reservresurs för bostadsmarknaden. De kan lita på att vi finns där och tar vad som helst, bara vi får någonstans att bo, säger Julia Willén i Göteborg.
Hyresgästers erfarenheter av rivningskontrakt:
Kvinna 27, Stockholm: Jag får kontraktet förnyat var tredje månad och betalar 8 000 i månaden för drygt 40 kvadratmeter. Standarden är usel och strömmen i huset går hela tiden. Det kan inte vara möjligt att man får ta så mycket betalt, men jag är orolig att kastas ut om jag klagar. Man har inga rättigheter. Jag har börjat leta bostadsrätt i stället.
Kvinna 21, Norrköping: Man vet ju inte riktigt hur länge man får bo kvar, och det känns ju lite osäkert. Men det är bra att man behåller sin plats i kön medan man letar efter ett kontrakt i den ordinarie bostadskön.
Kvinna, 33, Göteborg: Det är en konstant osäkerhet. Får jag bo kvar, vågar jag klaga? Kan jag skapa ett hem här? Det är svårt när man har två små barn och inte kan flytta vart som helst på grund av skola och dagis. Min äldsta son blev så glad när vi fick förstahandskontrakt. Jag hade inte förstått förrän då att han också gick och oroade sig.
Man, 25, Stockholm: Jag har bott här i fyra år och fick nyligen ett nytt rivningskontrakt att skriva på för fyra år. Man undrar ju varför jag inte kunde ha fått ett riktigt kontrakt när det ändå dröjer så länge.
Kvinna, 43, Stockholm: Varje gång rivningskontraktet löper ut skriver man ett nytt. Men man får aldrig ett förstahandskontrakt. Jag vet inte hur många gånger det har hänt nu. Vad jag vet är det ingen rivning eller renovering på gång. Det känns skumt.
Kvinna, 28, Örebro: Vårt rivningskontrakt förnyas varje år. Det känns ändå okej. Vi har bra kontakt med värden och han har lovat att vi kan stanna kvar ett bra tag till.
