”Jag vill gärna vara med”
Jessica Oxelstedts första kontakt med Gamlestaden var när hon arbetade som servitris där runt millennieskiftet.
– Det var lite High Chaparall på den tiden. Väldigt mycket kriminalitet, säger hon.
Bland annat sköts en kvinna ihjäl på restaurangen tvärs över gatan från Jessica Oxelstedts arbetsplats.
– Jag kom ut med tallrikarna och såg ambulanser, poliser och folk som låg skjutna. Det var kaos, klart man blir lite rädd.
När hennes dåvarande sambo 2007 kom med förslaget att de skulle flytta till Gamlestaden var Jessicas första reaktion ”aldrig i livet”.
– Men jag frågade runt och hörde att det blivit mycket bättre. Bland annat hade de gjort om ungkarlshotellet till studentboende. Så jag tänkte ”okej, vi testar”, säger hon.
Tio år senare har hon hunnit bo på tre olika adresser i Gamlestaden och stortrivs.
Undersökningar visar att kriminaliteten sjunkit och tryggheten ökat kraftigt sedan 2001.
En del i förändringen är föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden. Den bildades samma år och samarbetar tätt med kommunen.
Verksamhetsledare Helena Holmberg beskriver föreningen som en samordnare och pådrivare.
– Vi ska hålla i veven och se till att saker händer, säger hon.
Organisationen är influerad av BID:s-modellen (se faktaruta nedan). Drygt hälften av bostadsrättsföreningarna i stadsdelen är med. De flesta hyresvärdar också, bland annat Poseidon och Balder. Men hyresgästerna har ingen representation. Tidigare fanns ett samarbete med en lokal hyresgästförening, men den är nedlagd sedan ett par år tillbaka.
– Vi har en hemsida och två öppna facebookgrupper. Sedan skickar vi ut ett nyhetsbrev till alla hushåll en eller två gånger om året, säger Helena Holmberg.
Hon håller med om att de som bor i bostadsrätt antagligen har mer koll över vad föreningen gör än hyresgästerna. Men hon betonar att de undersökningar man gör om trygghet och trivsel omfattar alla, och att många genomförda projekt involverat hyresgäster.
– Alla som bor här har en möjlighet att påverka sitt lokalsamhälle, som de inte skulle haft om vi inte fanns, säger Helena Holmberg.
Det stora problemet i dagens Gamlestaden är det öppna drogmissbruket och knarkhandeln i gatumiljön. Samtidigt pågår en massiv nybyggnation i stadsdelen. Hem & Hyras granskning visar att de som flyttar in i de nybyggda husen har högre inkomster än snittet i området.
Jessica Oxelstedt känner över huvud taget inte till fastighetsägarnas förening. Hon tycker att deras arbete låter bra, men önskar att hon som hyresgäst blev mer inkluderad.
– Jag vill gärna vara med. Jag skulle till exempel kunna tänka mig att nattvandra, säger hon.
Hon önskar även att hyresgäster kunde få bättre kanaler till polisen, något som många boende i bostadsrätt har fått.
–Jag har ringt 114 14 flera gånger när jag sett saker, men man kommer ju nästan aldrig fram, säger Jessica Oxelstedt.
Hon är positiv till att det byggs, men konstaterar att hon som ensamstående mamma inte har råd med en tillräckligt stor lägenhet i de nya husen. Hon är också orolig för att det kan bli svårt att bo kvar i framtiden ifall hyrorna höjs även i de äldre husen, och säger att hon vet flera bara på sin egen gård som är i samma sits.
– Om tio år kanske det här ses som en ”bättre” stadsdel med fler affärer. Men det är tveksamt om det kommer att göra att missbruket försvinner. De personerna som håller på med det bor ju ändå inte här.
LÄS MER:
Bostadsrättsinnehavaren: ”Meningen att vi ska få med varenda kotte”
Hyresgästföreningen: ”Vi hade behövt vara engagerade där”
Gamlestaden: 100 år av segregation, bostadsbrist och hyreskamp
Förening som organiserar de flesta hyresvärdar och drygt hälften av bostadsrättsföreningarna i stadsdelen. Tyngsta aktören är kommunala Poseidon.
Så gott som alla projekt bedrivs i samarbete med andra aktörer. Främst kommunen, men även lokala föreningar, företag och polisen.
Projekt som anordnats hittills är förbättrad belysning, upprustning av park- och gatumiljöer, spontanidrottsplats, odlarföreningar och den årliga stadsdelsfesten Gamlestadsgalej.
I många av projekten var tidigare även Hyresgästföreningen inblandade, men efter att den lokala hyresgästföreningen upplöstes har det samarbetet försvunnit.
Arbetet i Gamlestaden är inspirerat av BID:s – Business Improvement District.
Det är en modell som först uppstod i Kanada på 1970-talet, och som går ut på att fastighetsägare och/eller företag i ett område går ihop för att utveckla det. Alla deltagare betalar en avgift för att vara med, liknande en lokal extra skatt.
I många länder är det enligt lag obligatoriskt för företag att vara med och betala när en BID väl bildats.
Arbetssättet har varit framgångsrikt på många håll, men har också kritiserats för att leda till gentrifiering och en privatisering av det offentliga rummet.
BID:s finns i Kanada, USA, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Jamaica, Serbien, Albanien, Tyskland, Irland och Storbritannien.
Fastighetsägare i Gamlestaden grundades 2001 och är det äldsta BID:s-influerade samarbetet i Sverige.
Liknande projekt har senare uppstått i Bergsjön och på centrala Hisingen, i Kållered och i Floda. Innerstadsföreningarna i många kommuner är liknande konstruktioner.
På andra håll i Sverige finns BID:s-samarbeten bland annat i Järva, Rågsved, Skärholmen (Stockholm), Landskrona, Sofielund (Malmö) och Gottsunda (Uppsala).
Ligger i nordöstra Göteborg, på platsen där staden Nya Lödöse låg mellan 1473 och 1624.
Stadsdelen växte fram som arbetarkvarter runt SKF och Gamlestadens Fabriker i början av 1900-talet.
Bebyggelsen präglas av landshövdingehus, typiska för gamla arbetarstadsdelar i Göteborg.
Idag är stadsdelen en korsväg mellan Angered, Bergjön/Kortedala och centrum.
Gamlestadstorget är en knutpunkt för kollektivtrafiken med buss, spårvagn och pendeltågsstation.
En stor mängd byggprojekt pågår i området. Bland annat planeras 1 600 nya bostäder, resecentrum, hotell, köpcentrum och kontor.
