JO kritiserar polisen efter slarvig adressrazzia – smygläste Fares brev och granskade mediciner
Totalt fem personer hade adress i enrummaren i hyreshuset i östra Halmstad. Detta tyckte fastighetsägaren var misstänkt många och tipsade polisen. Med hjälp av huvudnycklar låste sedan värden, det kommunala Bostadsbolaget HFAB, upp dörren så att polisen kunde komma in och genomföra en grundlig husrannsakan. Polisen återkopplade sedan och delade med sig av uppgifter om de misstänkta personerna.
Allt detta skedde sommaren 2021. Den som stod på hyreskontraktet för lägenheten vid tillfället var den 40-årige järnvägsteknikern Fares Dalati. Han själv var aldrig misstänkt för något olagligt. Först månader senare förstod han att polisen hade varit inne i lägenheten och undersökt hans ägodelar. De hade läst brev, tittat i kylskåp och fotat mediciner. Hans vän, vid tiden misstänkt för adressfusk, fick då ta del av polisutredningen som visade vad som hänt.
Fares Dalati tyckte allt var mycket obehagligt. Han låg sömnlös på nätterna och upplevde att grannarna i huset tittade snett på honom.
– Det här känns jättedåligt. Jag visste inte att de hade gått in hos mig. De hade inte sagt något till mig. Min rumskamrat bodde några dagar i veckan hos mig. Han fick förundersökningen med bilderna från min lägenhet. Annars hade jag aldrig fått veta, berättade han senare för Hem & Hyra efter att han till slut anmält polisen till Justitieombudsmannen (JO).
JO riktar kritik mot polisen
Nu har JO granskat händelserna runt lägenheten. JO ser allvarligt på fallet och kritiserar polisen för hanteringen av adressrazzian. I beslutet pekas flera felaktigheter ut:
Polisen borde direkt ha inlett en förundersökning när de började granska personerna i lägenheten, inte efter genomförd husrannsakan. JO ”ifrågasätter starkt” att polisen hade lagstöd när de senare lämnade sekretessbelagda uppgifter om personerna till HFAB och ser det som tveksamt att samma information även gavs ut till Försäkringskassan. Det beskrivs även som en ”allvarlig brist” att det aldrig dokumenterades exakt vad polisen egentligen lämnade över.
JO menar vidare att det på samma sätt borde ha skrivits ner hur Fares Dalati informerades om att polisen varit inne i hans hem. Nu har det varit svårt att alls ta reda på hur han fick veta vad som hänt. ”Polismyndigheten kritiseras för de brister som jag nu lyft fram”, sammanfattar JO i beslutet.
Men Fares Dalati är missnöjd och hade förväntat sig mer.
– Jag tycker det är konstigt att det inte leder till någon åtgärd i form av böter eller liknande. Jag är jättebesviken över att beslutet bara innebär kritik och förstår varför förtroendet för systemet kan vara lågt bland människor, säger han.
– Mitt syfte med att gå till JO var att andra människor med samma erfarenheter skulle få stöd men nu känns det meningslöst.
Polisen kommer nu att gå igenom exakt vad JO har kommit fram till.
– Vi tittar på vad man kritiserar och tar fram en plan. Det kan handla om utbildningsinsatser eller att man ser över hanteringen av vissa typer av ärenden. Det ska bli lärande, säger Gustav Rosén Zetterberg, tillförordnad lokalpolisområdeschef i Halmstad.
Han tycker det är för tidigt att säga något i detalj om hur beslutet kommer att påverka polisen arbete mot folkbokföringsbrott.
– Det är viktigt att beakta vad JO säger. Vi kommer att fortsätta arbetet med folkbokföringsbrotten, alla brottsbekämpande myndigheter har det som uppgift. Fusket med välfärdssystemen rör stora summor nationellt.
Efter husrannsakan i Fares Dalatis lägenhet åtalades två personer för falska adresser i bostaden. En man och en kvinna dömdes i tingsrätten till böter. Men även här har myndigheterna delvis tvingats backa. Hovrätten för västra Sverige slog i höstas fast att mannen var oskyldig, att han faktiskt bodde i lägenheten på riktigt, men att giltiga skäl lett till att han inte vistats där lika mycket som planerat.
Stort problem – men lagen slog fel
Problemet med felaktiga adresser är stort i Sverige. Skatteverket uppskattar att hundratusentals personer står registrerade i folkbokföringen med uppgifter som inte stämmer. Folkbokföringslagen skärptes sommaren 2018 och sedan dess är det olagligt att skriva sig på fel adress.
Syftet med ändringen var främst att stoppa välfärdsfusk och organiserad brottslighet. Men Hem & Hyras granskning Adresskaoset kunde senare visa att lagen slog snett under sina första år. Det var då oftast hemlösa personer som drogs inför rätta. Avslöjandet väckte reaktioner på högsta politiska nivå och i början av juni 2022 togs beslutet om att ändra lagen.
Justitieombudsmannen, eller Riksdagens ombudsmän, kallas i dagligt tal och förkortat för JO och har i uppdrag att se till att svenska myndigheter följer rådande lagstiftning. JO:s beslut kan slå fast om en myndighetsåtgärd har följt lagen eller inte. Eller om den bara varit felaktig eller olämplig. Besluten kan även innehålla vägledande uttalanden.
