Josefin tvingades flytta flera gånger med dottern – så breder korttidskontrakten ut sig
Josefin Skogetun och sambon hade nyligen separerat och hon behövde hitta ett nytt boende. Efter åtta månaders letande hittade hon en omgjord lagerlokal under markplan med pentry, dusch och toa. Litet, men mysigt. Något trångt, men överkomligt för Josefin och hennes då treåriga dotter. Det var visserligen ett korttidskontrakt på ett år, men det var stor chans till förlängning.
De fick chansen att börja en ny vardag, bara mamma och dotter.
Men när det där första året nästan hade gått skulle hyresvärden höja hyran, vilket gjorde att Josefin och hennes dotter behövde flytta. Det blev för dyrt att bo kvar. Nu bar flyttlasset istället till en stor 2,5:a i Alvik. En jättefin, med trägolv och högt till tak. Ännu ett korttidskontrakt.
– Vi skrev på för ett år, men hon som bott där innan hade bott där i flera år. Jag tyckte att det lät bra och trodde att jag också skulle få bo där i flera år. Jag var naiv.
För det blev inte mer än ett år där heller. Tre månader innan de skulle skriva kontrakt för ett år till blev de uppsagda. Lägenheten skulle till en närstående till fastighetsägarna och Josefin hade inget att sätta emot. Beskedet kom som en chock. Nu skulle hon och hennes dotter behöva flytta igen.
Stor andel korttidskontrakt
Under flera år tillhörde Josefin Skogetun en stor skara människor som tvingas acceptera så kallade korttidskontrakt i en skriande bostadsbrist. Vi har tittat på de lägenheter som förmedlades i storstäderna under förra året och räknat på de lägenheter som vem som helst kan söka. I Stockholms stad var det värst, där fler än var tionde lägenhet hyrdes ut på korttidskontrakt.
I Göteborgs stad är det också vanligt med korttidskontrakt, men den motsvarande siffran var något lägre, 7,8 procent.
Men i Malmö verkar korttidskontrakt inte vara lika utbrett när vi sammanställer siffror från de största köerna i stan. Där var andelen bara 1,5 procent.
Obefintligt skydd för hyresgästen
Som hyresgäst med ett förstahandskontrakt har man ett starkt skyddsnät och många rättigheter. Det krävs mycket för att bli av med sin bostad, då hyresgästen är skyddad genom den så kallade besittningsrätten som finns inskriven i lagen.
När det gäller korttidskontrakt finns ingen besittningsrätt, eller besittningsskydd som det också kallas. Det betyder att du riskerar att behöva flytta med kort varsel och det kan också vara svårt att ställa krav på underhåll.
Hyresvärden får hyra ut en lägenhet under kortare tid om man ska genomföra en större renovering, ombyggnation eller om man ska riva hela kåken. Man kan också ge korttidskontrakt i lägenheter som man vill kunna använda som evakueringsbostäder till andra hyresgäster i sitt bestånd.
Här är bolagen med högst andel korttidskontrakt
Ingen kontroll av ansökningarna
För att värden ska kunna slippa besittningsskydd för sin hyresgäst behöver hyresnämnden godkänna en blankett man skickat in. Men det är så kallade ”stämpelbeslut” där nämnden inte gör någon vidare kontroll om det som står i blanketten stämmer. Och det kan vara ett kryphål för värdar att ta till för att slippa dela ut förstahandskontrakt. På tio år har dessa mål nästan fördubblats i Sverige.
Slutsatsen blir att en växande grupp hyresgäster nu upplever en liknande rättslöshet som den som fanns före andra världskriget, då besittningsskyddet infördes (när Sveriges första hyreslag gällde).
– Allt gick egentligen att förhandla bort vid kontraktskrivande och hyresgäster avskrev sig väldigt många rättigheter som de egentligen hade. Dåvarande lagstiftning var nästan tandlös och det är väl det här som fastighetsägarna kan använda sig av nu, eftersom folk är beroende av att ha någonstans att bo, säger historikern och forskaren Hannes Rolf.
Samtalet som förändrade allt
Det var en lördag och Josefin Skogetun var på jobbet. Telefonen ringde. Personen i luren presenterade sig som företrädare för ett av alla bostadsbolag hon ihärdigt mejlat och skickat brev till. Ju längre tiden gick hade breven blivit mer och mer desperata. Lägenheten Josefin och dottern bodde i då var ännu ett korttidskontrakt eftersom fastighetsägarna hade lovat den till sitt barn ”någon gång framöver”.
Hjärtat dunkade hårt och kvinnan i luren fortsatte: “Jag har en lägenhet till dig”.
– Jag bara bröt ihop och trodde inte det var sant, säger Josefin. Hon ler stort och drar bort en tår från ögat. Det var helt fantastiskt och jag tackade ja på stående fot.
Det tog fem år för Josefin och hennes dotter att få ett tryggt och stabilt boende igen.
”Jag hade nog tynat bort”
För Josefin Skogetun har de osäkra korttidskontrakten haft stor inverkan på hennes liv. Från att ha varit en social och framåt person såg hon sig själv sjunka längre och längre ner i mörka tunnlar. Att aldrig helt kunna slappna av, aldrig sova hela nätter och aldrig känna sig helt trygg gjorde att hon inte levde livet. Hon överlevde.
Det var när hon skrivit under förstahandskontraktet i Midsommarkransen som det på riktigt blev tydligt hur dåligt hon mått. Hon gick in i väggen, något som tagit lång tid att återhämta sig från.
– Jag brukar jämföra det med PTSD. Det är ju det kroppen går igenom när man inte har den grundläggande tryggheten, som ett tryggt boende är. Men det har jag ju förstått i efterhand att den känslan är att leva i en hotsituation när man inte är trygg.
– Jag kan inte förstå hur man kan vara så redig i jobbet och sen ha svårt att hålla ihop privat, med att städa och hålla reda på räkningar. All sån funktion blev liksom som satt ur spel.
Hur tror du att du och din dotters liv och mående hade sett ut idag om ni inte hade fått det beskedet? Om ni fortfarande hade flyttat runt.
– Jag hade nog inte gått in i väggen, men jag hade nog tynat bort.
Det brister för Josefin. Några tårar rinner ner för kinderna och hon vänder bort blicken.
– Och jag var ju ingen bra förälder heller. Jag var ju så trött hela tiden och sov. Det fick jag ju höra: “Mamma, varför är du så trött hela tiden, varför sover du?” Så jag menar, jag tror jag bara hade bitit ihop och gjort det jag skulle göra och överlevt liksom. Man har ju inget annat val.
Hon fortsätter:
– Det är stört att det ska ha gått så långt att jag kände att jag inte räckte till som förälder. Men till slut går det ju ut över barnen, det är ju så. Det var nog bra att det inte blev längre än fem år vi fick hoppa runt.
Svårt att prata öppet om korttidskontrakt
Att bo på ett lägenhetskontrakt utan besittningsskydd är svårt, menar många av dem som Hem & Hyra pratat med. De allra flesta vill inte ställa upp öppet med namn och bild i tidningen då de är rädda att förlora sina kontrakt eller hamna i dålig sits med sin hyresvärd.
Men för Josefin Skogetun är det viktigt att vi visar hennes ansikte.
– Många har fördomar om dem som hamnar i den här situationen. Att de får skylla sig själva för de är ansvarslösa. Att de förmodligen inte har något jobb och lever på samhällets botten. Men vi är väldigt många som hamnar där ändå.
– Jag tänker på hur många som inte syns i sådana här reportage som bara lider i tysthet och skäms. Om jag bara kan ta bort den skammen från någon.
