Julian bor i Södra Älvsborgs dyraste kommun

Hans hyresvärd Marks Bostads AB har infört individuell mätning av varmvattnet för att spara energi.

– Det tycker jag är bra. Man använder vattnet med omtanke och tänker på att inte slösa i onödan, säger Julian Irimus.

Sedan tio år bor han med fru och tre barn i en trea på 77 kvadrat. Hyran ligger på 4 700 kronor, till det kommer kostnaden för varmvattnet.

Enligt undersökningen går drygt 2 000 kronor av hans hyra till att täcka kommunala taxor och avgifter.

Skillnaderna är stora för vad du betalar för att ha vatten i kranen, varmt i lägenheten eller att dina sopor blir hämtade.

Det skiljer över 300 kronor i månaden för en lägenhet på 77 kvadrat mellan de dyraste kommunerna Mark och Herrljunga och Bollebygd som är lägst.

Herrljunga har landets sjätte dyraste avgift för avfall.

– Kommunen subventionerar inte avfallet utan kostnaderna läggs fullt ut på abonnenterna, säger Maj-Britt Lundberg (C), ordförande i tekniska nämnden.

Kommunalrådet Kurt Hårsmar (C) framhåller glesbygdskommun som en annan orsak.

Trots historiskt låga räntor och att konsumentprisindex (KPI) har stigit med 0,2 procent har taxor och avgifter ökat med 5,1 procent i landet. Det motsvarar en dryg tusenlapp för ett normalstort hushåll. Överlag är det priset på el som sticker ut. Kostnaden för el har stigit med dryga tio procent under senaste året.

Det framgår av 2009 års Nils Holgersson-rapport som bostadsorganisationerna HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sabo och Fastighetsägarna Sverige årligen tar fram.

– Jag tycker att Hyresgästföreningen borde kämpa för att hålla nere taxor och avgifter. Hyran får inte bli för hög, säger Julian Irimus.