Kakel blir plastmatta – då ska hyran höjas
En dag fick Andreas och Emilia Bengtsson på Brunnsbergsvägen i Varberg ett papper i brevlådan. Stambyte ska göras i huset.
Det gamla kaklet i badrummet måste brytas upp och ska sedan ersättas med nya plastmattor. Badrumsporslinet ska bytas ut. Dessutom ska Derome Förvaltning sätta in jordfelsbrytare.
– För det vill de höja hyran med 400 kronor, och det är godkänt av Hyresgästföreningen, säger Andreas Bengtsson.
Motiveringen är att renoveringen innebär höjd standard i lägenheten, en tvåa som idag har en hyra på 5 515 kronor.
– Jag anser att det här är rent underhåll, sådant som ska avsättas från hyran. Jag har bott här i elva år, och på den tiden har inte Derome gjort någonting i lägenheten. Badrummet är minst 30 år gammalt, säger Andreas Bengtsson.
Han och en granne tog saken till hyresnämnden. Nämnden ger Derome rätt att genomföra renoveringen, men hyresrådet Kerstin Ekstedt reserverar sig.
”Renoveringsåtgärderna bör likställas med underhåll” skriver Kerstin Ekstedt.
Hon menar att det är helt nödvändigt att byta ytskikt efter stambyte, och om detta tillsammans med byte av gammalt porslin räknas som standardhöjning gör det att värdens underhållsskyldighet tappar sin betydelse.
Andreas Bengtsson tycker samma sak. En standardhöjning borde rimligen innebära att någon funktion i lägenheten förbättras, menar han.
– Till exempel om min spis byts ut mot en med induktionshäll. Då har jag inga problem med att hyran höjs lite. Men jag anser inte att det är standardhöjning med en ny toastol som är likadan som den gamla, säger Andreas Bengtsson.
Han är kritisk mot att han som hyresgäst och medlem inte hört ett ljud från Hyresgästföreningen innan överenskommelsen var ett faktum.
– De har inte varit här och tittat på våra badrum eller informerat på något vis. Det känns som att det bara gått enligt någon sorts praxis, säger han.
Marcus Atterstam på Hyresgästföreningen Västra Sverige är den som förhandlat med Derome. Enligt honom är problemet att bruksvärdessystemet (se faktaruta), som styr hyrorna, värderar nytt och fräscht högre än gammalt och slitet, även om funktionen är den samma.
– Om vi hävdar att det enbart är underhåll kan Derome gå till hyresnämnden, kräva en ny bruksvärdering av lägenheten och kanske höja ännu mer. Då är det stor risk att Kerstin Ekstedt och hyresnämnden skulle säga ja till det, säger Marcus Atterstam.
Dessutom gör Derome på det vis som Hyresgästföreningen vill att värdar ska göra, det vill säga renoverar så enkelt som möjligt.
– De skulle kunna sätta in kakel och klinkers och kräva att få höja ytterligare en tusenlapp. Priset vi får betala är att vi måste ge dem något även nu, säger Marcus Atterstam.
Har ni förklarat det här för hyresgästerna?
– Nej. När det här började så var tanken att det skulle vara valfritt för hyresgästerna att säga ja eller nej till renovering, och då ansåg vi inte att det behövde kommuniceras. Sedan när Derome började riva såg de att stammarna var så dåliga att det var nödvändigt att byta dem. Då gick de till hyresnämnden och ansökte om förbättringsarbeten utan att vi visste om det. Efter sommaren ställdes vi inför fullbordat faktum. Men jag tar på mig att kommunikationen med hyresgästerna borde ha varit bättre, säger Marcus Atterstam.
Patrik Westin är fastighetschef på Derome Förvaltning. Han tycker inte det är konstigt att badrumsrenoveringen räknas som en standardförhöjning och leder till höjd hyra.
– Det blir ett badrum som uppfyller nyproduktionsstandard idag, det är standardhöjning. Vi är överens med både Hyresgästföreningen och hyresnämnden om detta. Vi förhåller oss till hyresnämndens beslut, vilka resonemang de eventuellt har fört vill jag inte kommentera, säger Patrik Westin.
Andreas Bengtsson och hans granne valde att inte överklaga hyresnämndens beslut. Det innebär att Derome nu har fria händer att genomföra renoveringen.
LÄS MER:
• I somras riktade hyresgäster i Varberg kritik mot en liknande uppgörelse på Håsten. Även då menade Hyresgästföreningen att kommunikationen brustit.
Bruksvärdeshyra är det lagstadgade hyressättningssystem som används i Sverige sedan 1969.
Modellen innebär att hänsyn tas till fastighetens och lägenhetens standard, utrustning i lägenheten och i gemensamma utrymmen som tvättstugor, trapphus och gårdar.
Närhet till centrum, affärer, förskolor och goda kommunikationer, men också områdets image och rykte vägs in när hyran förhandlas fram av ombud för fastighetsägare och hyresgästerna (Hyresgästföreningen).
Kvalitetshyra är en utveckling av bruksvärdessystemet där ytterligare kvalitetsfaktorer mäts och vägs in i förhandlingsarbetet.
Hyresnivåerna i Varberg är de lägsta inom Hyresgästföreningens region Västra Sverige (som ungefär motsvarar Storgöteborg) och bland de lägsta i Halland.
Kommunala Varbergs Bostad har länge krävt att få göra kraftiga hyreshöjningar, bland annat för att bekosta nyproduktion.
Samtidigt har bolaget god ekonomi och Varbergs kommun har plockat ut miljoner från Varbergs Bostad.
Det här har lett till att under 2010-talet varit spända förhållanden mellan Hyresgästföreningen och de olika bostadsbolagen i Varberg, både privata och kommunala.
Bland annat strandade förhandlingarna med Varbergs Bostad flera år i rad.
På senare år har förhandlingsklimatet blivit bättre igen.
