Så blir kameror ett vapen för att vräka dig – Susanne rädd att värden filmar: ”Kanske tittar nu”
Trebarnsmamman Susanne al-Baidhani sneglar mot kameran i trapphuset, alldeles bredvid familjens ytterdörr.
– Kanske tittar han på oss just nu.
Kameran är inte den enda. Susanne drar fleecetröjan tätare om sig när hon går ut i duggregnet och runt huset.
– Där, där, där och där.
Högt upp på husväggen sitter de. En på varje sida om det vita huset i den lilla skånska orten Nyvång. I källaren finns två till: en vid trappan, och en i tvättstugan. Totalt sju kameror.
– Det är så sjukt. Vi kan inte vara någonstans utan att bli filmade, säger Susanne al-Baidhani.
49 procent har fler kameror
Kamerorna blir fler hos många hyresvärdar, visar Hem & Hyras kartläggning. I en enkät till 50 av de största värdarna uppger nästan hälften att de har fler kameror i dag än 2018, när dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen kom. Bara 18 procent uppger att de har färre kameror, och 33 procent att kamerorna är ungefär lika många.
Kanske är det inte så förvånande. Gängkriminalitet och grova våldsbrott eskalerar samtidigt som kamerorna har blivit både billigare och allt enklare att sätta upp. Privata hyresvärdar behöver numera aldrig tillstånd för att sätta upp kameror. Snart kan även det sista tillståndskravet – som rör allmännyttiga värdar som bevakar utrymmen där allmänheten har tillträde – vara borta, enligt en utredning som kom under våren.
”Här är min uppsägning”
Hem & Hyras enkät visar att många hyresvärdar är medvetna om reglerna för kamerabevakning och arbetar för att följa dem. Men när vi börjar granska användandet är det inte svårt att upptäcka fall där kameror blir använda av värdar för att bli av med obekväma hyresgäster.
Susanne al-Baidhani har lämnat kylan och gått in till sig. Hon letar i en liten rottingkorg hemma i köket. I den här lägenheten har hon bott i snart 18 år, tillsammans med sin man och de tre barnen. Något som hennes hyresvärd – makarna Dorinel och Doriora Bou – vill ändra på. Långt ner i korgen hittar Susanne ett dokument: uppsägningen av hyreskontraktet.
– Jag har lagt det långt ner. Jag vill inte se det, säger hon.
Maken Ahmed kommer hem från jobbet på en bondgård, fortfarande klädd i arbetskläder. Han har med sig grannen Aref Sultani.
– Här är min uppsägning, säger Susanne och viftar med dokumentet.
– Har du också fått en? Jag med. Men jag har pratat med Hyresgästföreningen, och vi ska bestrida den, säger Aref Sultani.
Började med strid om hyrorna
Allt började för några år sedan när hyresgästerna i Nyvång larmade om brister i fastigheten. Då kom det också fram att de betalade för höga hyror. Deras värd hade struntat i den så kallade förhandlingsordningen – som säger att hyran ska förhandlas mellan Hyresgästföreningen och värden – och på egen hand höjt hyrorna rejält.
Sedan dess har tvisterna följt på varandra. Hyresvärden har försökt vräka alla hyresgäster utan att lyckas och blivit dömd att både åtgärda brister i fastigheten och betala tillbaka över 400 000 kronor i överhyra till hyresgästerna.
Tecken på att bevis samlas
När Hem & Hyra går igenom Susanne al-Baidhanis uppsägning finns det tecken på att kamerorna har använts för att samla in bevis. Värden anklagar Susanne för att inte sortera hushållssopor och att använda ”fastighetsvatten” för att tvätta, utan att ha tillstånd till det. Det är inte bara uppsägningarna som innehåller sådana anklagelser.
Aref Sultani scrollar på sin telefon. Där finns meddelanden från värden om att han inte har städat diskbänken och moppat golvet i tvättstugan och att hans sambo inte släckt lampan i källaren. Aref känner sig övervakad på ett sätt som får honom att känna obehag:
– Det är inte okej att titta på kameran tjugofyra sju. Om det har begåtts ett brott, men inte annars, säger han.
Kan värden veta de här sakerna utan att titta på kamerorna?
– Nej. Jag gillar inte att han har så mycket kameramaterial. Det är obehagligt. Jag känner mig bevakad i varje hörn.
Susanne al-Baidhani har slutat sitta på uteplatsen.
– När vi flyttade hit hade vi grillplats där vi umgicks alla grannar. Nu är det inte roligt att sitta ute, säger hon.
Fallet med kamerabevakningen i Nyvång är inte unikt, visar Hem & Hyras granskning. Snart dyker liknande fall upp.
Slår larm – värden hittar på brott
Hyresgäster hos en mindre hyresvärd i Göteborg känner sig både hotade och ständigt iakttagna av kameror där de bor, skriver de i ett ärende i hyresnämnden. Värden hotar dem med varningar om de inte städar i tvättstugan eller om de drar in löv och smuts i trapphuset. Värden hävdar från sitt håll att det är hyresgästerna som skapar konflikter och problem. Hyresvärden hittar på brott och skadegörelse för att motivera kamerorna, uppger hyresgästerna i en anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Hem & Hyra kontaktar flera personer som har bott i huset. Men ingen vill eller vågar vara med.
Snart framgår det att hyresgästerna upplever att deras värd försöker få bli av med dem. Lägenheter dyker upp i annonser som hotellägenheter, och en ansökan om blockuthyrning får avslag i hyresnämnden. I ett vräkningsärende uppger värden att han tänker använda bevis från kamerorna. Men en förlikning blir nådd innan dess. En efter en lämnar de boende fastigheten. I dag bor bara en hyresgäst kvar.
”Kan inte säga till tidningen”
I skånska Nyvång hävdar makarna Dorinel och Doriora Bou att kamerorna har blivit uppsatta eftersom fastigheten är drabbad av mycket skadegörelse. Värden menar att hyresgästerna själva förstör. Maskerade personer har tagit sig in i trapphuset med hammare, säger hyresvärden Doriora Bou. Hon medger samtidigt att kamerorna används för att skicka tillsägelser.
– När skadorna inträffat, så tittar man på kamerorna efteråt, säger Doriora Bou.
Så tillsägelserna som hyresgästerna fått – är det saker som ni har sett på kamerorna?
– Exakt, exakt, exakt.
Att de inte släckt lyset i tvättstugan eller städat?
– Jag har så mycket bevis, men jag kan inte säga till tidningen. För nu blir det
säkert domstol. Sedan kan du se vad de har gjort.
Övervakar ni era hyresgäster?
– Nej. Vi övervakar inte dem. Vi övervakar skadegörelsen.
Kommer ni fortsätta ha kamerorna uppe, eller har ni planer på att ta ner dem?
– Vi har inga planer på att ta ner dem. Det är deras trygghet. Helt och hållet deras trygghet, säger Doriora Bou.
”Väldigt svårt att se att skälen väger tyngre”
För att få sätta upp kameror måste en hyresvärd ha bestämt syfte med bevakningen, och kamerorna får inte användas för andra syften. Värden måste även noga undersöka och vidta andra åtgärder – som att exempelvis sätta in bättre lås eller förbättra belysningen – innan kameror sätts upp. Som ett tredje steg krävs det att bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset för att kamerabevakningen ska vara tillåten.
Att använda kameror för att se om en hyresgäst släckt lyset eller moppat golvet i tvättstugan är normalt sett inte tillåtet, säger Måns Lysén, jurist på IMY.
– Det är en personuppgiftsbehandling och man måste ha skäl för en sådan behandling. Jag har väldigt svårt att se att de skälen väger tyngre än integritetsintrånget det innebär, säger han.
Efter klagomålet – ännu fler kameror
Susanne al-Baidhani har anmält sin värd till IMY för otillåten kamerabevakning. Hennes första anmälan resulterade endast i att ett informationsbrev om reglerna för kamerabevakning skickades till Dorinel och Doriora Bou, innan ärendet lades ner.
– Då satte de upp fler kameror. Då kom det upp kameror runt hela byggnaden, säger Susanne och suckar.
Så vad händer då om en värd missbrukar sina kameror? Inte mycket visar det sig när vi fortsätter vår granskning.
När Hem & Hyra begär ut klagomål som rör hyresfastigheter och kameror från 2018 och framåt får vi ut ett 30-tal ärenden. Under samma period har bara ett fåtal hyresvärdar fått kritik från IMY för olaglig kamerabevakning.
Nöjer sig med brev till värden
Uppsalahem tvingades 2020 att betala en sanktionsavgift på 300 000 kronor efter att ha satt upp en kamera som filmade in i en hyresgästs lägenhet. 2024 fick ett annat bostadsbolag i Uppsala betala 80 000 kronor efter att ha satt upp tio kameror vid en fastighet. En tredje värd, i Lund, fick 2023 kritik för att inte ha tydliga skyltar om kamerabevakning.
Men de flesta av hyresgästernas klagomål blir aldrig tagna vidare. I majoriteten av fallen leder klagomålen endast till ett informationsbrev till hyresvärden. Som i fallet Nyvång där ju brevet från IMY fick till följd att värden satte upp fler kameror. Att få ett brev är alltså det en värd som missbrukar sina kameror i första hand riskerar.
Jenny Bård, enhetschef på IMY, medger att det till viss del är en resursfråga.
– Det är ett väldigt stort uppdrag att ha tillsynsansvar för alla kameror i Sverige. Kamerabevakning blir billigare och billigare, och det blir en allt enklare metod att använda. Det gör att vi ibland kan känna att vi inte räcker till.
”Obegripligt att de är så flata”
En som är kritisk till IMY:s informationsbrev är 82-åriga hyresgästen Stefan Larsson i Stockholm.
Stefan Larssons värd Cityfast har gjort om delar av fastigheten där han bor till hotell. Han är orolig för att värden ska försöka vräka honom, för att göra om även hans lägenhet till en hotellägenhet. Sommaren 2022 upptäckte Stefan Larsson en kamera i trapphuset ovanför hissen, utan skylt om kamerabevakning.
– Det är en opålitlig värd, som definitivt inte är intresserad av hyresgästernas bästa. Han hoppas väl att han med hjälp av kameran kan få uppgifter om mig som gör att han kan vräka mig, säger han.
Men klagomålet till IMY ledde endast till ett informationsbrev till hyresvärden. Kameran har suttit kvar sedan dess.
Tänker du ofta på kameran?
– Ja, jag tänker tyvärr ofta på den. Man har inte kontroll över sina tankar. Så jag tänker på den ofta ja.
När Hem & Hyra kontaktar Cityfast hävdar hyresvärden att det som sitter i trapphuset inte är en riktig kamera, utan en attrapp. Men Stefan Larsson nöjer sig inte med det svaret och vill att IMY ska göra mer.
– Jag undrar varför myndigheter ska finnas om de inte gör någonting i ett sådant här fall? Det är obegripligt att de är så flata mot hyresvärdar, säger han.
Har du funderat på att göra en ny anmälan?
– Nej, det är meningslöst.
Ökad risk för otillåtna kameror
Markus Lahtinen, som forskat om kamerabevakning vid Lunds universitet, stämmer in i bilden av att det finns en ökad risk att vissa oseriösa värdar sätter upp otillåtna kameror till följd av att tillstånd oftast inte krävs, i kombination med en begränsad tillsyn.
– Det korta svaret är ja. Den risken ökar. IMY har av resursskäl begränsade möjligheter till tillsyn. Är tillsynsåtgärderna begränsade så finns det alltid en risk att värdar utnyttjar det utrymmet för att använda kameror i större omfattning än tidigare.
”Inget bråk”
I Nyvång ska Ahmed al-Baidhani åka tillbaka till jobbet. Men han vänder sig om i dörren.
– Susanne, om hyresvärden kommer … inget bråk eller något sådant?
– Du känner mig! Men han kommer att provocera …
– Jag vet, han kommer att bli arg, säger Ahmed.
Tre dagar efter Hem & Hyras besök i Nyvång inträffar en konflikt mellan värden och en av hyresgästerna som rör kamerabevakningen. Ord står mot ord och två polisanmälningar om ofredande upprättas.
”Har allting på film”
Susanne al-Baidhani suckar i telefonen samtidigt som hon lyssnar mot dörren om polisen ska knacka på efter bråket som hon precis sett delar av.
– Det är det här han vill, provocera fram bråk. Nu har hyresvärden fått som han vill. Och han har allting på film, säger hon.
Susanne får ofta samma fråga när hon berättar om sin situation. Nu ställs den igen:
Varför flyttar du inte?
– För att då får de som de vill. Jag ska flytta för att jag vill det, inte för att de tvingar mig till det.
- Börja med att kontakta din värd, berätta vad du tycker är fel och fråga på vilken rättslig grund värden kamerabevakar.
- Lämna ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, via deras hemsida.
- I klagomålet ska du beskriva platsen som bevakas, vilka aktiviteter som pågår där och vilka som vistas där. Du kan exempelvis bifoga bilder och en karta på var kameran sitter
- Om IMY skickar ut ett informationsbrev till värden efter dit klagomål och värden ändå inte bättrar sig rekommenderas du att skicka in ett nytt klagomål.
