”Kämpa för ert system med näbbar och klor”
Lars Aasen, ordförande för Leieboerforeningen i Oslo – en norsk motsvarighet till Hyresgästföreningen – skräder inte orden. Sverige ska inte göra misstaget att skapa ett bestånd av sociala bostäder för de allra svagaste.
Han är ofta i Sverige på besök för att hämta goda exempel. Den svenska modellen, där socialt utsatta får hjälp att bo inom det ordinarie hyresbeståndet, ger en bättre fördelning av bostäder utifrån social situation, menar han.
– Behåll det ni har och kämpa med näbbar och klor för att ni inte ska få in ett system som det vi har i Norge, med typiska socialbostäder. Se till att behålla allmännyttan. Det ger mycket bättre resultat och är en bättre boendepolitik, utan en stor polarisering mellan starka och svaga grupper.
I bostadsområden med socialbostäder samlas de allra svagaste. Något kommunen inte alltid lyckas hantera.
– Man får en hög koncentration extremt utsatta samlade hos en husvärd, som kanske inte har varken lust eller tillräcklig kunskap att vara tillräckligt god husvärd, säger Lars Aasen.
Systemet med socialbostäder leder till att man får ett a-lag och ett b-lag i samhället, menar han. Därtill skapas inlåsningsmekanismer, då den som får ett arbete riskerar att förlora såväl bostadsbidrag som bostad i en handvändning.
– Tjänar du lite extra blir du utkastad. Det är så brutalt. Det gör att folk inte tar tillvara arbetstillfällen. Argumenten att ta ett arbete är få.
Skälet till att problemen med socialbostäder inte tas tillräckligt på allvar är enligt Lars Aasen att den generella boendesituationen för de flesta är relativt bra. Merparten äger stora bostäder och lägger en liten del av sin inkomst på att bo.
Men det gäller inte alla.
– Framför allt inte unga, och personer som är på väg in i arbetslivet.
Den typiska norska bostadskarriären har länge varit att man hyr när man är ung och köper när man är etablerad. Den trenden håller på att brytas nu, tror Lars Aasen.
– Vi har fått större grupper fattiga som inte klarar att köpa en bostad. Samtidigt finns det signaler på att det ägda boendet blir mindre och mindre lönsamt, efter att ha gått spikrakt uppåt i över tio år.
En hård press på den ordinarie, relativt begränsade, hyresmarknaden har resulterat i mycket högre hyresnivåer än i Sverige. Leieboerforeningen har dessutom noterat hur nyanlända norrmän kategoriskt diskrimineras av de privata uthyrarna.
– Hudfärgen avgör. De får ingen privat lägenhet utan är hänvisade till kommunala bostäder.
Många vill ha statsstödtill bostäder för fattiga
Finland: Social housing inte bara för låginkomsttagare
Norge: Fattiga fastnari problemområden
Norge: ”Kämpa för ert system med näbbar och klor”
Danmark: hit köar folk för att få bo
Så tycker politikerna
ANTAL: Norge har 2,2 miljoner bostäder. Endast 511 000 är hyresbostäder, av vilka en femtedel är socialbostäder. Alla kommunala bostäder är i någon mån socialbostäder. Övriga medborgare hänvisas till den privata marknaden.Boligbygg är Norges största uthyrare med 10 000 bostäder, varav alla är kommunala bostäder och finns i Oslo.
VEM FÅR HYRA: Bara den som inte kan få privat bostad har chans till kommunal bostad. Prioriterade grupper inkluderar psykisk sjuka, funktionsnedsatta, missbrukare, tidigare fängelsekunder, ensamstående föräldrar samt flyktingar.
HYRAN: Snitthyran för en socialbostad per kvadratmeter och år är i Oslo 2 700 norska kronor. Det är 9 procent lägre än marknadshyran. Hyrorna betalas till stor del av bostadsbidrag.
KÖTID: 74 procent av de större kommunerna i Oslo har en väntetid på ett år eller mer. Problemet är störst i de större kommunerna.
SÅ LÄNGE FÅR MAN BO KVAR: Hyresavtalen är normalt begränsade med tre till fem år. Efter den tiden utvärderas om du fortfarande är i behov av socialbostad.
ÖVRIGT: Enligt officiella siffror har Norge 6 600 hemlösa.
