Kändispolisen Nadim Ghazale tröttnade på att ”släcka bränder” – blev nattvandrarchef

Nadim Ghazale, 41, är Boråspolisen som blev expert i SVT:s Veckans brott, sommarpratare i P1 och just nu är en av deltagarna i TV4:s Förrädarna. Han är en flitig debattör och föreläsare och har gett ut en självbiografi om sin flykt från krigets Libanon, uppväxten i Ulricehamn, människorna som hjälpte honom att hitta rätt och vägen till polisyrket.

Efter 17 år som polis har Nadim nu lagt uniformen på hyllan och blivit verksamhetschef för organisationen Nattvandring.nu. Varför?

Läs ocksåVandrar tillsammans för ökad botrygghet: "Minskar fördomar mot socialtjänsten"

– Jag har alltid brunnit för samhällsfrågor som integration, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Som kommunpolis här i Borås var det just det brottsförebyggande arbetet jag jobbade med. Men till slut kände jag att jag nått vägs ände.

Nadim säger att han ”…tröttnade på att släcka bränder” och ville jobba brottsförebyggande från ett annat håll. Så när tjänsten som nattvandringschef dök upp såg han det som en möjlighet att fortsätta arbeta brottspreventivt med civilsamhället som bas.

Foto: Karin Gistedt

– Sen var det nog något av en 40-årskris också. Jag behövde en ny utmaning och ville testa något nytt, säger Nadim Ghazale.

Vi träffas över en kopp kaffe på ett kafé i centrala Borås. Det nya jobbet innebär att Nadim veckopendlar mellan Stockholm och Borås, där hans familj bor kvar.

– Det fungerar. Borås är fortfarande hemma även om jag gillar Stockholm och kanske hamnar där permanent någon gång i framtiden, säger Nadim.

Trygga vuxna

Nattvandring.nu är en ideell organisation som funnits sen 2008. I dag har den över 60 000 frivilliga fördelade i 440 grupper runt om i landet. Nadim Ghazale beskriver nattvandrarna som trygga vuxna som, med sin blotta närvaro, skapar trygghet och en brottsförebyggande miljö i stadskärnor och bostadsområden.

– Alla som nattvandrar hos oss får en utbildning där de bland annat lär sig vad deras uppdrag är och när de ska låta andra, till exempel polisen, ta över. En viktig regel är att man aldrig går ut ensam. Man är minst två och max fem i gruppen. En annan regel är att aldrig bli konfrontativ. Vi ska skapa trygghet, inte bidra till konflikter, säger Nadim.

Foto: Nattvandring.nu

Han beskriver nattvandrarna som vanliga människor som jobbar, pluggar eller är pensionärer. Personer som då och då, eller på rullande schema, ger sig ut på gatorna för att  bidra till en tryggare, säkrare och vänligare offentlig miljö. Det heter visserligen nattvandring men sker även på dagar och kvällar, vardagskvällar och helger.

Civilsamhället som kompensator

Nadim Ghazale säger att stämningen i dagens Sverige liknar den som var på 1990-talet, då han själv var tonåring. En tid då extrema och kriminella grupper fick stort inflytande efter att polisen och andra institutioner dragit sig tillbaka från det vi i dag kallar för utsatta områden.

– Jag menar inte att samhället i dag har övergett de här områdena. Det pågår massor av bra saker där. Men gängkriminaliteten och det allt grövre våldet som dessutom kryper allt längre ner i åldrarna gör att resurserna inte räcker till för de brottsförebyggande arbetet.

Därför, menar han, är civilsamhällets insatser viktigare än någonsin.

– Vi fyller i luckorna där politikerna och myndigheterna misslyckas, säger Nadim Ghazale

Läs ocksåSadia nattvandrar varje lördag med andra mammor – ”alla i Tensta känner oss”

”Räcker inte att kopiera halva den danska modellen”

Såväl nuvarande som tidigare regeringar har förespråkat skärpta straff för att knäcka de kriminella gängen. I debatten lyfts ofta Danmark fram som ett lyckat exempel. Nadim Ghazale anser att strängare straff behövs men menar att Sverige missat halva grejen med den danska modellen.

– Problemet är att vi bara kopierar den delen av brottsbekämpningen som handlar om strängare straff och glömmer bort det förebyggande arbetet. I Danmark har man ända sedan början av 2000-talet konsekvent jobbat med det förebyggande arbete i de utsatta områdena. Om vi ska lyckas måste vi satsa helhjärtat även den delen.

Han syftar på Danmarks bostadssociala helhetsplaner där man ger unga som befinner sig i riskzonen stöd. Vägleder till utbildning och jobb genom så kallade fritidsjobbprojekt samt pytsar in pengar i de lokala skolorna. Arbetet är strukturerat och sker i samverkan mellan bostadsbolag, socialtjänst, polis och kommuner.

Läs ocksåBostad viktig för att förhindra återfall - exministerns kritik: ”Mycket orolig över Kriminalvårdens utveckling”

– I Danmark har man förstått att detta måste få kosta pengar. Inte som i Sverige där nya krav läggs på kommunerna utan att det skickas med tillräckligt med pengar, säger Nadim Ghazale och tar den nya lagen om kommunernas brottförebyggande ansvar som exempel.

Lagen infördes i juli förra året och innebär att kommunerna ska skaffa sig en lägesbild av lokal brottslighet, beskriva konsekvenserna av den och göra en åtgärdsplan. Det ska även finnas en samordningsfunktion och ett strategiskt råd där bland annat polisen ingår.

– Jag hade höga förväntningar på den lagen men blev besviken när jag insåg att pengarna som staten skickade med aldrig skulle räcka till.

Den statliga ersättningen ligger på 219 miljoner kronor per år, med början 2024, vilket motsvarar 21 kronor per invånare.

Nadim Ghazale säger att det krävs ett batteri av förebyggande åtgärder för att nya unga i Sverige inte ska välja att bli kriminella. Åtgärder som en bättre skola, mer föreningsresurser, ett ökat föräldrastöd och mer resurser till kommunernas socialtjänst.

– Det är mycket tal om hårdare och längre straff. Och visst är det bra om vissa individer försvinner från gatan under lång tid, men vi får inte glömma det preventiva arbetet. Om vi inte förstår vilka riskfaktorer som gör att en ungdom att begå brott och jobbar aktivt för att få bort dem kommer vi aldrig till rätta med gängkriminaliteten.

Ifrågasatt karriärsbyte

Även om det kändes rätt för Nadim att byta jobb fanns det folk i hans omgivning som ifrågasatte hans val. Att byta bort statusen, som ett jobb inom polismyndigheten ger, mot kämpandet i en ideell organisation. Var det verkligen ett karriärval i rätt riktning? Själv beskriver Nadim tiden på Nattvandring.nu som en ögonöppnare.

– Som polis har man mycket gratis. Man är en auktoritet i uniform som folk lyssnar på. I den civila och ideella sfären är utgångsläget ett helt annat. Här får man kämpa för att synas och höras. Mycket av mitt jobb på Nattvandring.nu handlar om att göra oss mer synliga, hitta samarbetspartners och sponsorer, säger Nadim och tillägger att en sak som har överraskat honom är att näringslivet är så pass positivt inställt.

– Det är faktiskt enklare att få med dem i det brottsförebyggande arbetet än kommunerna, säger han.

Nattvandring.nu har i dag avtal med cirka 40 kommuner samt samarbete med många ideella krafter. Nadim Ghazales mål är att organisationen ska växa ytterligare.

– Målet är vi ska finnas i varje kommun i Sverige, säger han.

LÄS ÄVEN:

Boråspolisen Nadim Ghazale: ”Vi kan inte låta en etnifierad underklass samlas i de utsatt områdena”

Sadia nattvandrar varje lördag med andra mammor – ”alla i Tensta känner oss”