Kaplan i stor intervju för Hem & Hyra
I torsdags invigde bostadsminister Mehmet Kaplan nybygget Vapelhöjden i Sundsvall. I samband med besöket bjöd Hem & Hyra upp honom till redaktionen för en enskild intervju.
Efter att ha inmundigat en redig bakelse designad av Sundsvallskonditoriet Pallas var han välvilligt inställd att svara på några frågor.
Det blåste rejält igår. Både utomhus vid invigningen och kring det nya förslaget om sänkt rotavdrag som ska generera pengar till byggstöd av små hyreslägenheter. Varför gillas inte förslaget?
– Ja, det blåste ordentligt i går. Ute. Men i medierna tyckte jag inte att det var så farligt. Men moderaterna vill ju som vanligt ha en passiv lösning på bostadsproblemet, de vill låta marknaden styra. Medan vi vill ha en aktiv styrning för att få fram bostäder till unga, studerande och andra behövande, säger Mehmet Kaplan.
Kortfattat går förslaget ut på att de som bygger billigt, energieffektivt och satsar på många små lägenheter kan söka bidrag som sänker kostnaderna och därmed sätter fart på byggandet och får flyttkedjorna att röra på sig.
Men går det verkligen att bygga enligt de tuffa krav ni ställer?
– Bra fråga, eftersom Vapelhöjden som vi invigde igår faktiskt är ett bevis för det. Bygget är ett koncept framtaget av Sabo och enligt de uppgifter som de lämnat om huset och de siffror som vd för Mitthem gett så uppfyller det de krav vi ställer för att kunna ansöka om stöd. Men vårt förslag går ut på att man ska vilja höja ribban och få ner energikostnaderna ytterligare för att få ett ännu större stöd.
Är det inte risk för att svartjobben ökar när ni sänker rotavdraget från 50 till 30 procent?
– Nej. Skatteverket har gjort en uträkning som visar att om man skulle slopa avdraget helt och hållet så skulle det ske en viss ökning. Men vi sänker det bara, vi tar inte bort det.
Har du själv utnyttjat avdraget?
– Ja, absolut! När vi skulle flytta till vårt radhus så visade besiktningen att det fanns risk för fuktskador kring golvbrunnarna i badrummen. Vi utnyttjade avdraget och bytte ut allt utom toalettstolarna och gjorde en standardiserad upprustning i enlighet med våtrumsreglerna.
Men visar inte det på att det är mest höginkomsttagare, som du, som nyttjar bidraget?
– Ja, visst är det mest höginkomsttagare, det ska jag inte sticka under stol med, men även medelinkomsttagare använder avdraget.
Hur kommer en sänkning av rotavdraget gynna hyresgästerna?
– Vi måste upprusta miljonprogrammen med statskassan. Genom att sänka rot spar vi cirka 5,7 miljarder. Förutom investeringsstödet ingår också ytterligare 3,5 miljarder kronor i bostadspaketet till kommunerna för ökat bostadsbyggande och effektiviserad handläggning, energieffektivisering av miljonprogrammet, stadsmiljöavtal samt stöd till byggande av äldrebostäder.
Vad använder ni för måttstock när ni i förslaget säger att hyrorna ska säkerställas och inte får höjas ”mer än nödvändigt” på 15 år?
– Hyrorna fastställs enligt reglerna om så kallade presumtionshyror enligt hyreslagen.
Presumtionshyror, eller nyproduktionshyror, betyder att man kan sätta en annan hyra än vad brukvärdeshyran i de omkringliggande husen medger. En presumtionshyra måste förhandlas fram tillsammans med Hyresgästföreningen och gäller sedan i minst tio år, även om årliga höjningar kan göras.
Det betyder ju att hyrorna ändå höjs?
– De kommer ju att höjas i enlighet med Hyresgästföreningens årliga förhandlingar, men hyrorna kommer att vara låga från början så även om det blir en årlig höjning så blir de aldrig höga.
De nya små lägenheterna riktas till unga, studerande och låginkomstagare. Men ska samtidigt fördelas enligt kösystemet. Hur funkar det när de unga inte har så lång kötid att tillgodoräkna sig?
– De som stått länge i kön har oftast ett eget boende eller är i behov av större lägenheter. Turen går då vidare till de längre bak i kön. Men samtidigt kommer det att byggas fler större lägenheter också eftersom ett blandat bestånd är ett av våra krav. Studenterna har oftast en egen kö och då går ju de nya små klimatsmarta studentboendena till rätt hyresgäster direkt. De som i dag sitter på stora dyra lägenheter kommer att flytta till de mindre och billigare. Allt det här tillsammans gör att flyttkedjorna stimuleras så att fler får rätt bostad.
– Min mamma och pappa i Husby är ett bra exempel. Barnen har flyttat ut och de vill flytta till något mindre och billigare, men det finns inte att få tag på idag. De har för stor lägenhet och en hyra som de inte har råd med.
Många europeiska länder har någon typ av ”social housing”, alltså bostäder för socialt utsatta, fattiga eller de som har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Sverige tillämpar, än så länge, inte social housing eftersom man anser att det finns en risk för att ”låsa fast” människor med sämre förutsättningar i ett visst boende och område.
Är det tänkt att de nya hyresrätterna ska öronmärkas för behövande, och i så fall, är det inte risk för att det blir så kallade ”social housing”-områden då?
– Social housing är absolut inte rätt väg att gå! Det får vi tydliga signaler om från andra länder som prövat det konceptet. Det är inte heller tänkt att behövande ska få gå före i den vanliga bostadskön. MEN jag vill inte säga att de behövande, då pratar jag om de med svag ekonomi, inte kommer att premieras. Men det är ju en sak som kommunerna själva måste ta ansvar för.
För ett tag sedan träffade jag en familj från Syrien som kom hit till Sundsvall för tre år sedan. De fick besked om att de får stanna i Sverige för ett år sedan, men bor fortfarande kvar i asylboendet för att det inte finns några lägenheter. Vad säger du till dem?
– Det är en jätteutmaning. De som flyr från hemska förhållanden i sina hemländer och söker sig till tryggare länder blir allt fler, även här i Sverige. Det är svårt att hitta boenden och situationen förvärras av bostadsbristen. Får vi igång flyttkedjorna så kommer situationen att förbättras.
Och till dess ska de få bo i moduler?
– Jag har besökt Knivsta där de har fungerande modulområden. Moduler är bara en pusselbit i arbetet mot bostadsbristen, inte svaret.
Förslaget är en del av budgetpropositionen för 2016.
Totalt 3,2 miljarder kronor ska öka nybyggnationen av små hyresrätter.
Det handlar om ett stöd för nybyggnation, från och med 25 mars, som ska vara ”anpassat utifrån kostnadslägen i olika regioner”. Särskilt högt blir stödet för bostäder upp till 35 kvadratmeter men villkoras samtidigt med krav på ”energieffektivitet, rimliga hyror och att lägenheterna förmedlas på ett öppet sätt”.
Stödet beräknas kunna ges till ungefär 15 000 lägenheter per år.
Förutom investeringsstödet ingår också ytterligare 3,5 miljarder kronor till kommunerna för ökat bostadsbyggande och effektiviserad handläggning, energieffektivisering av miljonprogrammet, stadsmiljöavtal samt stöd till byggande av äldrebostäder.
Stödet finansieras genom att sänka rot-avdraget från 50 till 30 procent.
